Ett litet mysterium...

Skriven av Marcus & Mattias Thernström Florin, 13 år från Bjärred.

- Vad gör vi egentligen här, Erik? Varför bjöd du in oss?
Johan sköt in:
- Och varför har du den där slitna jackan på dig? Slängde du inte den för åratal sedan?
- Kom igen nu, Erik! Berätta..!
- Okej, okej! Jag ska berätta, sa Erik och lutade sig med en dramatisk gest in mot bordets mitt.
De två inbjudna vännerna gav ifrån sig ett ljud av lättnad, och Erik började tala.
- Sent igår kväll hade jag, som vanligt, gått en runda med min hund.
Han var ovanligt glad, och viftade ständigt på svans...
- Om det här är ännu en historia om din hund, så vill vi inte höra, avbröt Ulrik.
Erik gav honom en kall blick, och fortsatte sedan att berätta.
-När vi hade kommit ungefär till det gamla kråkslottet, ni vet det där huset som ingen äger, hände något som jag sent kommer att glömma...
Grinden till huset öppnades plötsligt, och gav ifrån sig ett knarrande ljud. Jag tänkte precis stänga den, då jag fick se min gamla jacka ligga och skräpa.
-Blev du rädd? frågade Johan och flinade brett mot honom.
-Såklart jag inte blev! svarade en förolämpad Erik.
Men låt mig nu tala till punkt...
Som sagt, jag såg min jacka ligga under en av syrénbuskarna, och närmade mig den försiktigt för att hämta den.
Jag hann inte ens komma halvägs då den flög iväg och landade några meter längre bort.
- Flög?
- Okej, om jag får omformulera mig: Blåste bort...
Jag gick efter den ännu en gång, då den plötsligt blåste bort igen. Denna gången landade den precis vid dörren.
Först nu blev jag lite rädd, och visste inte riktigt vad jag skulle göra.
-Jag antar att du gick efter den, eftersom du har den på dig, sa Ulrik.
-Precis, jag gick efter den.
Det var då det hände.
Jag hade just böjt mig ner för att plocka upp jackan då dörren gled upp och jag fann mig stirra rakt in i den mörka och dammiga hallen.
-Hur ser det ut där inne? frågade Johan med stora ögon.
-Jag såg inte så mycket eftersom det var så mörkt.
-Vad gjorde du sen? frågade nu Ulrik.
-Jag sprang där ifrån, såklart! svarade Erik.
-Bjöd du hit oss bara för att säga det där?