Black Hawk
Maka-tai-meshe-kiakisk, som hans indianska namn var, föddes 1767 som son till en hövding för sauk-indianerna i nordvästra Illinois.
 |
| Porträtt av Charles Bird King som sägs föreställa hövding Black Hawk. |
Han togs tidigt upp i krigarnas gemenskap och tog sin första skalp redan vid 15 års ålder.
Då han fortfarande var i tonåren ledde han sina kamrater i flera strider mot osage– och cheyenne-indianerna. Under en sådan dust dödades hans far, som var medicinman, och Black Hawk tog över faderns ansvar som andlig ledare.
1804 sålde saukerna stora landområden till de vita myndigheterna mot en lovad årsränta på $1000. Black Hawk blev mycket upprörd när han fick höra detta. Han menade att hövdingarna blivit bjudna på så stora mängder sprit under förhandlingarna, att de inte haft sina huvuden med sig då avtalet undertecknades.
Då krig utbröt mellan Förenta staterna och England ställde sig därför Black Hawk på engelsmännens sida, och lyckades ställa till med mycket förtret. Då kriget vunnits av Amerika verkade inget kunna stå emot de vita nybyggarna.
De vällde som en störtflod över den Nordamerikanska kontinenten, och allt större delar av indianernas landområden gick förlorade. En del av saukerna flyttade till andra sidan av Iowafloden, eftersom de inte tänkte strida något mer.
 |
| Ännu ett porträtt av Black Hawk. |
Black Hawk ville annorlunda, och försökte ena de omgivande stammarna i ett indianförbund, liksom den samtide Tecumseh. Illinois guvernör blev orolig och satte stopp för planerna genom att mota indianerna med beväpnade trupper.
1832 gjorde Black Hawk ett nytt utbrytningsförsök, och förde denna gång med sig en stor skara män och kvinnor. Då de vita soldaterna följde efter skickade Black Hawk ut en grupp män med vit flagg för att förhandla. Något gick snett och en av saukerna dödades.
Rasande förklarade Black Hawk krig mot alla vita, och krig blev det. Nybyggarna fick lida svårt av indianernas attacker, liksom gränsposteringar och transporter. I dessa stridigheter var bland andra den framtida presidenten Abraham Lincoln inblandad, men bara som kapten.
I slutet av sommaren började indianerna tryckas tillbaka av frivilligtrupper, och vid ett försök att korsa Mississippifloden råkade saukerna in i ett bakhåll. De skars av av flodångaren ”Warrior” och tvangs ta strid mitt ute i vattnet.
Utgången blev katastrofal för indianerna. Minst 150 av dem sköts eller drunknade. Resten tillfångatogs. För att bespara sitt folk mer lidande överlämnade sig Black Hawk till myndigheterna. Han satt inspärrad ett knappt år i ett virginiafängelse, och fick för första gången visa för de vita att han var både intelligent och resonlig.
Efter att ha gjort ett gott intryck fick han möjligheten att resa runt i östra USA i sällskap av en grupp andra saukledare. Under denna resa fick han möjlighet att träffa och tala med flera framstående personer i den Amerikanska samhällstoppen.
 |
| Oljemålning av Black Hawk i europeiska kläder. |
Bland annat samtalade han med president Andrew Jackson i Washington. Hela tiden försökte han framföra sina åsikter om hur livet för indianer i USA kunde förbättras. Samma år utkom också en bok om hans liv, ”Black Hawk – an Autobiography”, som blev ett viktigt dokument i indianhistorien.
Black Hawk avled den tredje oktober 1838. Han begravdes på traditionellt indianvis, i fria luften, men klädd i en uniform han fått av general Jackson.
Men hans kropp stals och skickades sedan kors och tvärs över östra USA av indianledare som tyckte att hans kropp skulle begravas på deras område. Black Hawks son var rasande och försökte få tillbaka faderns kvarlevor.
Skelettet hamnade så småningom i Burlingtons historiska museum, där de blev kvar tills byggnaden brann ner 1855.
