Klicka här för en talversion av Unga Faktas hemsida. Låt datorn läsa upp texter och innehåll för dig!

Till Unga Faktas startsida




















Panelen svarar

Här är de frågor som har besvarats inom ämnet segelsjöfart. Är du intresserad av något speciellt så kan du spara tid genom att söka efter det.

Sökord:
Kategori:

Här kan du ställa en egen fråga till Eric Wickenberg om segelsjöfart!


vad har hänt med alla män från vassa skepet

/ madelen, 12 år från uppsala

Hej Madelene

Du undrar hur det gick för sjömännen ombord på Vasa.

Vi kan ju börja från början.

För sjömännen ombord på ett krigsfartyg var livet inte lätt. De fick sova på ”golvet” mellan kanonerna. De hade inga hängkojer (de kom till senare) de hade inga madrasser eller filtar. Man brukade räkna med att det skulle rymmas 7 sjömän mellan varje kanon. De fick sy sina egna kläder och maten var mycket enkel. Det var mest torkat kött och fisk, ärtor, bröd och gryn. Till detta drack man stora mängder av öl. Det fanns tre sorters öl. Svagt skeppsöl till besättningen, fogdeöl till underbefälen och de högre befälen drack herreöl.

På grund av den dåliga maten och den urusla hygienen (det fanns inga toaletter ombord utan man fick uträtta sina behov där man kunde) var många av sjömännen sjuka. Läkarvården sköttes av barberaren som naturligtvis främst var frisör = urusel sjukvård.

Besättningen var uppdelad i grupper. Några skötte underhåll och reparationer. Andra skötte navigering och en grupp hade hand om fartygets manöverering och segelsättning m.m. Till detta kom de som hade hand om den krigiska delen. De som skötte kanonerna och de som var soldater som skulle erövra fiendens skepp.

Vasas normala besättning skulle ha varit 437 man fördelat på:
3 officerare
12 underbefäl
12 hantverkare
90 båtsmän
20 artillerister
Samt 300 soldater som man skulle hämta upp vid Älvsnabben. De hade tur. De slapp uppleva katastrofen med Vasas förlisning.
När Vasa kastade loss från kajen fanns ombord ca. 150 man. Man tror att av dem omkom 50. 100 överlevde. De hade inte hunnit så lång ut så det fanns båtar som ganska snabbt kunde plocka upp dem som inte hade dragits ner med fartyget eller hann drunkna innan hjälpen kom fram.

Vad hände med dem som överlevde? Ja de 300 soldater som väntade ute vid Älvsnabben fick mönstra ombord på ett annat fartyg och samma sak hände säkerligen de 100 sjömän som överlevde olyckan.

Hälsningar
Eric


Hej experten!

Hur kan du veta så mycket om fartyg, sjömännen och allt annat som har med havet att göra?

/ Indianen

/ Indianen, 11 år från Indien, Chenai

Hej indianen

Jag har varit intresserad av båtar och segling så länge jag kan minnas. Jag började att kappsegla när jag var 7 år. När man seglar behöver man kunna en hel del knopar. Jag tyckte att det var intressant och ville lära mig mera. Jag läste böcker och frågade äldre seglare och sjömän.

När jag blev äldre träffade jag en Åländsk sjökapten som hette Sommarström. Han blev min första riktiga läromästare i sjömansarbeten och om gammal segelsjöfart. Han hade varit kapten på stora segelfartyg. Senare träffade jag en segelmakare som kallades Lill-Axel som lärde mig ytterligare lite till. Det mesta jag kan har jag nog lärt från böcker, oftast gamla engelska böcker. Det är engelsmännen som har varit bäst på att ta vara på de gamla kunskaperna och att skriva ner dem.

När jag har varit ute och rest har jag alltid passat på att besöka sjöfartsmuseer. Nu förtiden kan man också hämta kunskaper på Internet. Precis som du gör nu.

De flesta som har kunskaper om sjömännens liv och leverne och främst deras arbete är ganska gamla. Man får hoppas att det finns unga som du, som är intresserade av lära sig historien om de gamla segelfartygen och sjömännens hantverk och på så vis kan hålla kunskaperna levande.

Annars är risken stor att kunskaperna försvinner och när folk ser ett gammalt fint sjömansarbete så tror man att det är bara skräp och slänger bort det. Det hände ofta på 1920-1930-talet när man skulle städa ut farfars stuga när han hade dött. Vi måste vara rädda om det lilla som finns kvar.

Ha det så bra i Indien indianen

Hälsningar


jag älskar att segla har du någon rekommendation på någon segelskola?

/ johanna, 10 år från lindome

Hej Johanna

Det är trevligt att du har blivit intresserad av segling och vill lära dig mer.
Att gå en kurs är ett av de bästa sättet att lära sig om man inte har turen att födas av båtintresserade föräldrar som har båt och som är duktiga på att lära ut.

Det finns olika typer av seglingkurser. Dels finns det företag som anordnar kurser men deras kurser brukar vara ganska dyra på grund av att de måste köpa båtar, betala annonser, betala löner till instruktörer o.s.v.

Jag tycker att du skall ta kontakt med något segelsällskap i närheten av där du bor. De flesta segelklubbar anordnar kurser. Det är intresserade och kunniga medlemmar som ställer upp som instruktörer och de gör det oftast utan ersättning därför brukar ”klubbkurser” vara billigast. De anordnar både kvällskurser och veckolånga kurser av typ seglarläger. Det billigaste blir naturligtvis att gå på en kvällskurs. Men om du verkligen vill gå en seglarkurs så måste du bestämma dig fort. Jag har kollat och många kurser är redan fullbokade.

Bland de segelsällskap som jag hittade i närheten av Mölndal finns:

GKSS. De anordnar massor av olika kurser. Gå in på deras hemsida: http://www.gkss.se/sv/Seglarskola/ så ser du vilka kurser de har. Du kan ta kontakt med Ida Kjellsdotter 0730-987076. Hon har E-post ja@passalen.se . Du kan också kontakta Frida Bengtsson. Hon har E-post: frida.bengtsson@gkss.se

Långedrags segelsällskap har också seglarkurser på olika nivåer.
Gå in på deras hemsida: http://www.ldss.se/nya/seglarskola så ser du vad de har att erbjuda.

Det viktigaste är att du anmäler dig snabbt för du är inte ensam om att ha upptäckt att segling är en underbar hobby som man ägna sig åt hela livet. Jag har träffat seglare som varit över 90 år gamla. Det är också möjligt för handikappade att segla.
Hoppas att du har tur och kommer med på en trevlig kurs. Du kommer inte att ångra dig.

Hälsningar
Eric




Hej.jag har några frågor.Kan man simma snabbare än ett pirat skepp?Är det möjligt att motorn går sönder när man åker båt?och till sist vilket skepp är snabbast av vasa och titanic???

/ Calle, 9 år från Salbohed

H ej Calle.

Du har ställt tre frågor.

Jag börjar med simmaren och piratskeppet. Om det är stiltje = att det inte blåser någonting utan det är helt vindstilla kan en simmare simma fortare än ett piratskepp. Men det räcker att det blåser bara lite så hinner simmaren inte med utan blir så kallad ”akterseglad”.

Båtmotorer kan gå sönder precis som alla maskiner. Stora handelsfartyg har duktiga maskinister som håller motorerna i trim och på så sätt förebygger att motorn skall gå sönder. Trots att de gör sitt bästa händer det ändå att handelsfartyg får motorhaveri, men det sker inte ofta.

Annat är det med motorer i fritidsbåtar. De sköts kanske inte så noga som de borde göras och motorn åldras och delar slits ut och till sist går motorn sönder. På somrarna har sjöräddningen och kustbevakningen fullt upp med att rädda båtar med motorhaveri = en motor som har gått sönder. Det är viktigt att man sköter om sin motor och håller den i bästa trim så kan man få en skön semester utan att hamna i svårigheter.

Din sista fråga är lätt att svara på. Titanic var snabbast med sina ca. 22 knop. (1 knop = 1852 meter på en timme) Vasa hann bara segla 1300 meter i 20 minuter innan hon sjönk utanför Beckholmen i Stockholm. Så ingen hann få veta hur snabbt hon kunde ha seglat men jag tror att om hon hade varit konstruerad på rätt sätt hade hon kanske kunnat komma upp i 7-8 knop. Men som hon nu var konstruerad kunde det bara hända en sak…. hon skulle förlisa (sjunka) så fort det började att blåsa.
Hälsningar
Eric


Hej eric

varför sjönk vassa´s första segel tur?

/ madelen, 12 år från uppsala

Hej Madelen

Man skulle kunna svar kort och enkelt på din fråga: fartyget var för rank, för många kanoner, inkompetens och kungastyre.

Men din fråga förtjänar ett fylligare svar. Det har skrivits böcker om Vasas historia men jag skall försöka ge en kortfattad men ändå ett så fylligt svar att det inte blir en ny bok.

Man måste nog börja med att när Gustav II Adolf blev kung var den svenska flottan i dåligt skick. Den bestod av ca. 100 fartyg men de flesta var inte lämpliga för sjöstrid. Det var viktigt för Sverige att ha en stark flotta så att man kunde hävda sig mot rivalerna Polen och Danmark. För att bättre kunna hävda sig köpte man in några fartyg från Holland, men det räckte inte så man beställde ytterligare fartyg som skulle byggas av en holländsk skeppsbyggmästare Henrik Hybertsson. Det största av fartygen var Vasa.

På den tiden byggde man inte efter ritningar utan man använde sk. bestick som innehöll en sammanställning diverse mått. Resultatet var i hög grad beroende på skeppsbyggmästarens kunnande och erfarenhet. Hybertssons planering av fartyget var nog helt riktig men problemet uppstod när Gustav II Adolf tvingade byggaren att gör fartyget större än vad som var tänkt för att få plats med två batteridäck. Vanligtvis hade man bara ett kanondäck. ( Kanondäck=Våningar med kanoner uppradade). Kungen hade nämligen hört rykten om att danskarna hade byggt sådana fartyg. Problemet var att fartyget blev tungt och att de nedersta kanonluckorna kom mycket nära vattenlinjen. Kanonerna vägde bara de 80 ton sedan tillkom fartygets egen vikt som var stor p.g.a. att fartyget var byggt av ek, som är ett mycket tungt träslag. Det behövdes mycket barlast ( vikt i kölen) för att ballansera upp fartyget men det fanns inte plats för det som man sjösatte fartyget med för lite vikt i botten på fartyget.

Fartygets stabilitet förbättrades inte av att kungen ville imponera på fiender och andra med ovanligt mycket och tung utsmyckning. Hon var ett av de största och tyngst beväpnade fartygen i världen på den tiden.

Innan Vasa togs i bruk gjorde man ett stabilitets test som innebar att 30 man fick springa från den ena sidan till den andra för att försöka att få det i gungning. Testet fick avbrytas på grund av att fartyget var på väg att kantra. Kungen fick kännedom om det misslyckade testet men beordrade ändå att fartyget skulle gå till sjöss.

Invigningen av Vasa inleddes med en gudstjänst i Storkyrkan den 10 augusti 1628. Många hade samlats för att se det nya fartyget lägga ut från kajen. Vasa hissade segel och man sköt salut. Svensk lösen ( två skott). Redan efter några minuters segling krängde skeppet till men rätade strax upp sig igen för kränga till en andra gång. Vattnet forsade då in genom de lågt placerade kanonportarna och Vasa sjönk utanför Beckholmen efter bara 20 minuters segling och i längd mätt ca. 1300 meter. Man tror att 50 människor dog av de ca. 200 som fanns ombord. Det blåste ca. 4 sek/m när Vasa förliste. Till och med en nybörjare i segling skulle tycka att det var lätt vind.

Efter förlisningen försökte man att bärga fartygen men misslyckades. Man lyckades dock bärga 61 av fartygets 64 kanoner. Vasa glömdes med tiden bort fram till dess en entusiast 1956 Anders Franzen återfann det. Tack vara det bräckta vattnet så hade inte skeppsmaskarna förstört fartyget. Något som annars händer där vattnet är saltare.

Man fann att skrovet var nästan helt intakt och att det var värt att bärgas. Bärgningen tog flera år och var ett samarbetsprojekt mellan marinen och Neptunbolaget.
Dykarbasen Per Edvin Fälting blev något av en rikskändis.

Vasa togs till en docka på Beckholmen där man började att undersöka Vasa och att konservera allt virke så att det inte skulle torka sönder och spricka. Man besprutade Vasa med konserveringsmedel i 18 år. Efter ytterligare konservering och återuppbyggnad kan man nu se fartyget på Vasamuseet på Djurgården. Vasa är det bäst bevarade 1600-talsfartyget i världen och är i dag en stor turistattraktion.

Hälsningar
Eric




Vi har jobbat med Kon-Tiki i skolan och vi vill veta lite mer om Kon-Tiki.
Hur gick det till när Kon-Tiki byggdes?
Hur stor var Kon-Tiki?
Hur djupt var havet där de seglade med Kon-Tiki?
Hur långt åkte Kon-Tiki?
Vad åt de för mat på Kon-Tiki?

Hälsningar 1-2a i Hällefors
P.S Vi är 7 och 8 år

/ Klass 1-2a, 7 år från Hällefors

Hej alla barn Hällefors

Det är ett spännande ämne ni har valt att arbeta med för det innehåller så mycket. Både om tidig sjöfart, antropologi (= läran om hur människan lever och har levt i olika delar av världen) och om hur olika folkslag har förflyttat sig runt jorden. Och inte minst om några spännande personer: Thor Heyerdahl och Bengt Danielsson.


Historien om Kon-tiki började med att Heyerdahl studerade biologi/geografi/antropologi vid universitet i Oslo. Han gjorde då många resor i Syd-Amerika och upptäckte att det fanns växter och annat som tydde på att Polynesien (en ögrupp) hade befolkats från Syd-Amerika och inte från Asien som flera forskare trodde . Många menade att man inte kunde ha gjort så långa havsfärder på den tiden. Orsaken till det var att balsaträ drog (det var det träslag man byggde båtar av på den tiden) till sig vatten och man ansåg att vid en så lång havsfärd hade balsaträt blivit så tungt att det skulle ha sjunkit.

För att bevisa att han hade rätt (och de andra forskarna hade fel) byggde Heyerdahl en flotte av balsaträ på samma sätt som de gamla indianerna skulle ha gjort det. Kon-tiki byggdes av nio stockar i balsaträ. Ingen spik eller ståltråd användes. Kon-tiki byggdes på samma sätt som de flottar europeiska sjömän hade sett på 1500-talet när de seglade omkring i Syd-Amerika.

Besättningen byggde själva sin flotte. Den bestod av sex norrmän och en svensk, Bengt Danielsson. Flotten byggdes av nio stockar av bambuträd . De kortaste var 30 fot (9 m) och den längsta som låg i mitten var 45 fot (13,5 m). Man band samman dem med rep av hampa . Mitt på flotten byggde man en liten ”koja” av vass och bananblad.

Den 28 april 1947 seglade Kon-tiki ut från hamnen i Callo, som ligger i Peru. Att man valde att segla från Peru var nog ingen slump utan det berodde säkert på att man kände till att det gick en kraftig havsström från Peru ut mot Polynesien som heter Humboldt strömmen.

Det visade sig att Heyerdahl hade rätt. Kon-tiki flöt som en kork på vattnet och sög åt sig bara lite vatten. De klarade av flera stora stormar. Efter att ha seglat i 101 dagar och seglat nästan 7000 km gick de på grund på Raroiarevet i Polynesien. Det innebar att de hade seglat ca. sju mil per dygn. Att det gick så fort beror säkert på att de hade stor hjälp av havsströmmarna ( Humboldtströmmen) och att vindarna blåste vid det tillfället åt rätt håll.

Hur djupt havet är där Kon-tiki seglade är lite svårt att svara på därför att de rörde sig över ett ganska stort område. Om man säger så här att medeldjupen i världens hav är ca. 3800 meter och att de seglade mot de djupare delarna där det finns flera havsdjup som är upp emot 10000 meter djupa så kan man förstå att havet oftast var 4-5000 meter djupt ( eller kanske ännu djupare).

Man levde i huvudsak på den fisk som man lyckades att fånga. Huvudfödan var flygfisk som landade ombord men man fångade också bl.a. tonfisk och bläckfisk. Man hade lite konserver med ombord som reserv. Tanken var att man skulle leva på grönsaker och annat som man hade med sig samt fisk som man fångade under resan. Precis som de gamla indianerna skulle ha gjort.

Efter resan med Kon-tiki gjorde Heyerdahl flera upptäcktsresor bl.a. med en vassbåt som han kallade Raa.
Kon-tiki kan man i dag se på ett museum i Oslo och där man även visar delar från andra upptäcktsresor som Heyerdahl gjorde.

Svensken Bengt Danielsson stannade kvar i Polynesien där han forskade och skrev böcker. Han skrev flera böcker om ”Villervalle”. En pojke som följde med sin pappa till Söderhavet. Böcker som är spännande och som jag tycker att ni skall läsa. Man förstår mycket om hur det är att bo och leva i Söderhavet (på 1950-talet) om man läser dem.

Hoppas att ni tycker att ni har fått svar på alla era frågor.

Hälsningar
Eric


Vilket var den vanligaste förekommande husdjur på ett skepp?

/ Sten , 11 år från Sundsvall

Hej Sten.

Förutom de djur som kanske inte riktigt kan kallas för husdjur, som till exempel: råttor, löss och kackerlackor, var höns och grisar de vanligaste ”husdjuren”. Nu var det inte så att sjömännen satt och gullade och kelade med sina höns och grisar utan man hade dem med ombord för att kunna få färskt kött.

Den vanligaste maten ombord var annars salt kött och fläsk. Hönsen och grisarna förvarades på däck i burar. Man tror kanske att det vanligaste tatueringsmotivet för sjömän var ankare, hjärtan och vackra flickor. Men det är helt fel. Det vanligaste var att man tatuerade en tupp på ena foten och en gris på den andra. Orsaken till det var att det nästan alltid var grisarna och hönsen som överlevde vid ett skeppsbrott. De överlevde tack vare att de flöt omkring i sina burar gjorda av trä. De gamla sjömännen trodde att om man hade en gris och en tupp tatuerad så skulle man ha större chans att överleva om fartyget förliste.

Hälsningar
Eric


Vilket var den största hamnen på 1700-talet?

/ Jonas Westerlinth, 14 år från Göteborg

Hej Johan.

Man kan tro att det borde vara enkelt att svara på din fråga, men det är det inte. Det beror på vilken sorts matematik man använder. Räknar man efter antal fartyg som anlöpte hamnen eller hur mycket last de förde ut och in och räknar man in alla sorts fartyg både örlogsfartyg, Kaparfartyg (sjörövare) och handelsfartyg?

Vilken hamn som var störst beror på hur man räknar, men om jag svarar med en ”tre i topplista” så var det Karlskrona, Göteborg och Stockholm.

1700-talet var en tidsperiod där det hände mycket som påverkade och utvecklade sjöfarten. Industrialismen tog fart och handeln mellan städer och länder ökade genom att man behövde råvaror och sedan sälja de färdiga produkterna vidare. Handeln med länder som låg längre bort blev viktig och lönsam. Det krigades flitigt mellan länderna vilket skapade ett stort behov av örlogsfartyg.

Karlskrona

Karlskrona blev den viktigaste örlogsstaden. Största delen av den svenska flottan var förlagd till Karlskrona. Dels för att skärgården nästan alltid var isfri och för att man hade Sveriges största fartygsvarv där. På 1700-talet var varvet i Karlskrona Sveriges största arbetsplats. Man både byggde och reparerade örlogsfartyg där. Man hade en mycket skicklig fartygskonstruktör, Fredrik af Chapman, som utvecklade ett sorts löpandebandsystem för fartygsbygge. På tre år byggde man 10 linjeskepp och 10 fregatter. Före Chapmans tid hann man bara bygga ett fartyg per år.

Stockholm

De mindre kustnära örlogsfartygen var förlagda till Stockholm. Gustav den III uppmuntrade till ökad handel och på kort tid blev Stockholm en av de viktigaste handelsstäderna. Dels för att där bodde det mest folk som behövde varor och för att det växte upp många och stora handelshus som ägdes av driftiga köpmän som med tiden blev mycket förmögna. I folkmun brukade de kallas för skeppsbroadeln för att de bodde och verkade runt Skeppsbron.

Göteborg

Gustav II Adolf hade bestämt att Göteborg skulle bli en viktig och stor sjöfartsstad. Staden hade från början en stor och djup hamn. Under 1700-talet blev Göteborg en viktig utskeppningshamn för järn- och trävaror. Sjöfarten växte ytterligare när man grundade Ostindiska kompaniet år 1731. Bara detta företag fick bedriva handel med Indien och Kina.
Under 1700-talet gav sillfisket rekordfångster vilket ledde till en stor export av salt sill.
Man började att tillverka kläder i Göteborg med export främst till England.

Lägg till detta att den största kaparkaptenen (sjörövare som var godkänd av staten att röva från fienden) Lars Gathenhielm hade Göteborg som hemmahamn för sina ca. 50 fartyg, så förstår man att Göteborg var en livaktig sjöfartsstad. 1670 uppskattade man att Göteborg hade 4000 innevånare. Vid 1700-talets mitt hade befolkningen ökat till 10000 och tävlade med Karlskrona om att vara Sveriges andra stad i storlek.
Det var fler städer som hade stor segelsjöfart på 1700-talet, bland annat Gävle, men de tre som jag har beskrivit var de största.

Hälsningar
Eric


Fanns det några Svenska Pirater?

/ Anders, 18 år från Lund

Hej Anders

Jovisst har det funnits svenska sjörövare. Liksom i de flesta delar av världen. Inte bara i Västindien som filmerna brukar att skildra.
Det svenska sjörövarnas liv skulle kunna räcka till många Hollywoodfilmer och bli minst lika spännande.

Det finns två sorters sjörövare. Kapare som hade kungligt tillstånd, ett sk. kaparbrev som gav dem rätt att erövra och plundra fiendens fartyg och sjörövare som var banditer och som rövade från vem som helst och hur som helst utan regler.

De svenska ”sjörövarna” var kapare. Åtminstone ett tag. Det var flera som inte höll så hårt i regelboken och slutade sin karriär som sjörövare.

Redan Erik den 14:e använde kapare år 1562 för att blockera den ryska handeln. Kaparkaptenen ägde oftast sitt eget fartyg men det hände ibland att kaparen fick låna ett örlogsfartyg. Hur bytet skulle delas var noga reglerat. Svenska kapare skulle redovisa sina erövringar till amiralitetsrätten i Göteborg som fördelade bytet.

Många av kaparkaptenerna blev oerhört förmögna. Den förmögnaste och även mest kände svenske kaparen var Lars Gathe. (f.30 nov. 1689 d 25 april 1718) Han kallades för ”Lasse i Gatan”. Han blev till och med blev adlad och fick kalla sig Gathenhielm. Som 20 åring fick han ärva ett större kapital som han delvis använde till att köpa ett fartyg för. Han Döpte fartyget till ”Lilljägaren”. Han var framgångsrik och byggde snabbt upp ett imperium av sjörövarfartyg. Han som många andra kapare höll inte så noga på lagar och regler och hamnade flera gånger inför domstol, men med gott om pengar kunde han muta sig fri. Lasse i Gatan dog vid 28 års ålder i TBC. Verksamheten övertogs av hans iskalla och beräknande änka. Hon gifte senare om sig med en av Karl den tolftes korpraler. Hon var ännu hänsynslösare än sin förre man.

En annan känd kapare var en av Lasse i Gatans kaparkaptener John Nocross. Han gick så långt att han till och med försökte att kidnappa den danska kronprinsen.

En tredje berömd kapare, som också blev oerhört förmögen, var Sören Norby som hade Visby som bas. Han var egentligen dansk, eftersom Gotland tillhörde Danmark vid den här tiden.

De svenska sjörövarna/kaparna var kända långt ut i världen. Ett av de stora piratfästena var Madagaskar, som skickade förhandlare till norden för att ansluta sin 60 fartyg stora flotta till den svenska kaparkåren. Planerna strandade efter Karl den tolftes död.

Statsstödda kapare fanns fram till i mitten av 1800-talet. År 1886 gjorde man en överenskommelse i Paris att kaperi var ett brott mot krigslagarna.

Hälsningar
Eric


1. Finns det någon som fortfarande lever som var på Fartygen Titanic?

2. Hur Överlevde dom egentligen på Ett Sjörövarskepp med alla Sjukdomar osv? fanns det skeppsläkare ombord?

/ Billy Bong från Rymden

Hej Billy Bong

Om Titanic

Du har ställt två frågor. Jag börjar med den om Titanic. Trots att det är i dag 97 år och 149 dagar sedan Titanic sjönk fascinerar katastrofen oss fortfarande. Det har skrivits böcker, gjorts filmer och massor av intervjuer med överlevande från Titanic. Den äldsta överlevande var Georgette Eva Ligth Dean, men oftast bara kallad ”Milvina” som föddes den 2 februari 1912. Hon var bara 19 veckor gammal när hon reste med Titanic tillsammans med sina föräldrar. Pappan hade tänkt öppna en tobaksaffär i Wichita i Kansas (USA). Men så blev det inte . Katastrofen kom emellan. Milvina, hennes bror och mamma överlevde i livbåt 10.

Milvina blev något av en kändis. Många förundrades över att en så liten baby hade kunnat överleva en sådan katastrof. Första och andra klass passagerare köade för att få hålla henne och många fotograferade henne. Flera av bilderna publicerades i tidningar. Melvina dog 2009.
Hon blev ungefär 97 år gammal.

Vill du veta mer om Titanic kan du gå in på http://titanicnorden.com

Om sjörövare

Din andra fråga handlade om hur sjörövarna levde och mådde.
Till att börja med måste man skilja på sjörövare och sjörövare. Det fanns sjörövare som kallades för kapare. De hade tillstånd från kungen att röva från fiendernas fartyg. De hade ganska högt status och hade nästa samma livsvillkor som sjömilitären. Åtminstone så länge de bara rövade från fienden. Om de gav sig på det egna landets fartyg räknades de som sjörövare och riskerade att bli hängda om de blev tillfångna tagna.

Sedan har vi de ”riktiga” sjörövarna som var tjuvar och banditer. Det levde ett hårt liv och dog ofta i strid eller blev lemlästade. Bilder av sjörövare med träben är inte helt felaktig. Men nästan. Man kunde ju inte hoppa omkring på ett halt fartygsdäck med stora springor mellan plankorna med ett träben. Därför hade sjörövarna en sorts pensionsförsäkring. Man hade olika ”prislappar” på förlorade kroppsdelar, så att om en sjörövare blev handikappad fick han en summa pengar så att han kunde börja ett nytt liv på landbacken.

Man hade ingen toalett ombord så de fick uträtta sina behov där det gick. Därför dog många av smittsamma sjukdomar och eftersom de åt näringsfattig mat drabbades de ofta av skörbjugg (en bristsjukdom) som gjorde att de hade låg motståndskraft mot sjukdomar. De hade ingen läkare ombord. De fick hjälpa varandra så gott de kunde. De flesta sjörövare var analfabeter (kunde inte läsa och skriva) så deras kunskaper var nog inte så stora,

På 1700-talet var medelåldern för en människa i land mellan 30-40 år. Det var nog ovanligt att en sjörövare blev så gammal.

På 1800-talet minskade sjöröveriet p.g.a. att motorfartygen kom. År 1856 undertecknade de flesta sjöfarande nationer Parisdeklarationen som innebar att sjöröveriet skulle upphöra.

Men fortfarande i dag finns det sjörövare. Utanför Somalias kust härjar det sjörövare med kanoner och snabba båtar.

Hälsningar
Eric


Hej.
Jag undrar vafrör sjömansbyxor är utsvengda?

/ Teresa, 7 år från Stockholm

Hej Teresa.

Klädmodet hos sjömän har förändrats och utvecklats under århundradena. I början av sjöfartens historia hade sjömännen ungefär samma kläder som bönderna hade i land. Man hade byxor av ull. Man upptäckte att de lätt blev fuktiga, torkade sakta och möglade lätt.

Någon gång på 1700- 1800-talet upptäckte sjömän från Genua (en sjöfartsstad i Italien) att man i en fransk stad som heter Denim vävde ett väldigt starkt och hållbart tyg och som dessutom inte drog till sig lika mycket fukt som deras gamla ullbyxor. De lät sy rejäla byxor av tyget från Denim. Byxorna väckte uppmärksamhet hos andra sjömän och de kallade dessa byxor för genuas.

När amerikanarna såg dessa byxor ”knyckte” de idén och började att sy likartade byxor. De amerikaniserade byxnamnet genuas till jeans. Många tror att jeans är cowboysbyxor. Det är helt fel. Jeans är egentligen sjömansbyxor.

Långt tillbaka i tiden hade sjömännen inte gylf på sina byxor utan de hade en lucka på framsidan som knäpptes upp med fyra knappar. Det fanns ingen toalett ombord så de fick uträtta sina behov där det lämpade sig bäst. På 1700- talet började man att använda gylf på byxorna.

Skälet till att sjömännens byxor var utsvängda berodde på att de var lättare att rulla upp när man höll på med blöta arbeten exv. svabba däck. Man rullade också upp byxorna så att de inte skulle bli blöta när stora vågor sköljde över fartyget. Det fanns ett tredje skäl till att byxorna var utsvängda. Det var att om byxorna blev blöta torkade de fortare, än om de hade varit åtsittande, på grund av att luften kunde cirkulera bättre och torka upp tyget snabbare.

Hälsningar
Eric


Hej,

jag håller på att skriva en bok, och i boken så är de i ett skepp året är runt 1367, och jag har sett på filmer att de brukar ibland hissa upp en flagga när de ska in i hamnen, Jag har också tänkt på att ha en flagga när de ska in i hamn, jag har två frågor.

1. Finns det en flagga som betyder; har vi lov att komma in , eller något sånt?

2. Finns det någon sida som det står vad de flesta flaggorna betyder?

Jag skulle järna villja ha svar så fort som möjligt. Från en som älskar sjörövar livet.

/ Jenny martinsson, 15 år från Göteborg

Hej Jenny

Jag är nog tvungen att börja med att göra dig lite besviken. Din bok skall handla om sjölivet i slutet av 1380-talet. Den första kända signalflaggan dök upp först 1580 (det finns de som anser att det årtalet är för tidigt) var en karantänflagga som talade om man hade pest ombord eller inte.

En de tidigaste kända flaggorna var Flag Quebeck som var slät gul och betydde att man inte hade pest. Om man däremot skickade upp en svart flagga betydde det att man hade pest ombord. Det här var århundraden när pester av olika sort härjade, främst i Europa men även i övriga världen.

Signalflaggor inom sjöfarten var nästan det enda sätt man kunde kommunicera mellan fartyg. En Amiral kunde styra sin flotta med flaggor under ett sjöslag och handelsfartyg kunde begära hjälp av andra eller bara helt enkelt hälsa på varandra.

Den ledande sjöfartsnationen från medeltiden och framåt var England och det tack vara sitt amiralitet som satte upp strikta regler för sin flotta. Allt ifrån vilka knopar man fick använda sig av ombord till lämpliga sjövägar och stridstaktik. Det var Henry den VIII som grundade amiralitetet år 1546 för att övervaka administrativa frågor i marin tjänst. Det var det engelska amiralitet som var föregångare i att utveckla flaggor som signalsystem. Fransmännen var inte sena att ta efter.

Varje generation av amiraler utvecklade signalsystemet vidare. Man upptäckte att rutiga flaggor var svåra att tyda på avstånd. Sir Hem Pophamn skrev 1812 att nederländska och franska flaggor syntes väldigt bra på avstånd. De var vita med röd eller blå ram.

Fortfarande används signalflaggor till sjöss. Den nuvarande internationella signalhandboken innehåller 40 olika flaggor och vimplar. Nuvarande NATO har ytterligare 28 kodflaggor.

Redan 1899 införde svenska SMHI signalflaggor om väder. Du kan hitta dess flaggor på:
http://www.smhi.se/cmp/jsp/polypoly.jsp?d=6407&a=17483&1=sv

Om du vill se hur övriga signalflaggor ser ut kan du gå in på följande länkar:
http://www. ericssonseglare.com/signalflaggor

http://sv.wikipedia.org/wiki/Signalflagga_(sj%C3%B6fart)

Om du absolut vill att ditt fartyg skall hissa en flagga när det närmar sig en hamn och är beredd på att ”fuska med historien lite”(ca.200 år) så kan du låta fartyget hissa en gul flagga som visar att de inte har pestsjukdommar ombord.

Hälsningar
Eric


Har man hittat nån segelsjöfart,fartyg eller väldigt stor båt 800 000 år före vikingatiden runt om i världen.


Svara snälla!!!

/ Jamiyla Alanna, 11 år från Skellefteå

Hej Jamiyala

Nej man har inte funnit någon så gammal båt/fartyg som du frågar efter. Det beror på främst två orsaker.

Den första är skeppsmasken. ( Tereod Navalis) Skeppsmasken är egentligen inte en mask utan en mussla som bara trivs i salt vatten. Skeppsmasken har inget skal, men har två skalplåtar i huvudänden som den använder som en borr när den gräver sig in i trä. Till en början är masken liten men inne i trävirket växer den till sig och kan orsaka cenimetertjocka gångar i trät. Skeppsmaskar kan snabbt förstöra ett helt fartyg i salt vatten. Det gör att i de områden som det skulle ha kunnat finnas så gamla fartyg d.v.s. i Egypten och i Grekland kring Kreta, där den äldsta sjöfarten finns dokumenterad, skulle fartygen ha förstörts för länge länge sedan.

Den andra orsaken att det inte finns så gamla fartyg som du frågar efter är att de första större fartygen inte började att byggas förrän ca. 3200 år för Kristus. Dessförinnan hade man använt sig av enkla båtar som papyrusflottar, ekstockar och båtar byggda av utspända djurhudar.

Världens äldsta bevarade fartyg är farao Cheop´s så kallade båt. Den byggdes ungefär 2650 år f.kr och var över 40 meter lång. Den användes sannolikt aldrig som ett fartyg som färdades över haven.

Farao Suhare skickade fartyg omkring 2500 f.kr både till Syrien och Östafrika. Kreta var sannolikt den äldsta sjömakten utanför Egypten. Där finns avbildade fartyg från 2000 f.kr.

Det äldsta kända fartyget från norra Europa är den sk. Dover-båten som byggdes ca. 1500 år f.kr. Man tror att den kunde rymma upp till 16 paddlare och uppnå en fart på 4-5 knop.

På grund av det inte har funnits skeppsmask i Östersjön har fartygsvrak av typen Vasa kunnat bevarats så väl. Tyvärr har man upptäckt att det på senare tid har börjat att förekomma skeppsmask i södra Östersjön. Hur de har kommit dit vet man inte säkert. Kanske har de kommit med barlastvatten från fartyg som kommit från saltare vatten eller så har det förekommit tillfälliga saltvattenströmmar som har fört med sig skeppsmaskar.

Hälsningar
Eric


hej.Jag har letat och letat men kan inte översätta nån shanties jag undrar om du kan översätta en shanties?

/ jon, 9 år från karlskoga

Hej Jon

Vad trevligt att du är intresserad av shanties. Shanties är arbetssånger som sjömännen använde sig av för att underlätta arbetet. Bland annat för att göra tråkiga arbetsmoment som t.ex. att pumpa eller hala in ett ankare lite roligare men kanske framför allt att alla skulle ta i samtidigt och därigenom få ut den största kraften.

Det fanns flera sorters sånger som var anpassade till olika arbetsmoment t. ex. pumparvisor, ankarspelssånger, halarvisor o.s.v. De flesta shanties hade mer eller mindre nonsenstext. Orden betydde egentligen ingenting, men de var bra att arbeta till. På större fartyg hade man ibland en shantyman som var försångare och hittade på nya verser och sånger när så behövdes och så sjöng sjömännen efter honom.

De flesta sjömanssångerna var mycket fräcka. När man började att ta ombord passagerare på fartygen fick sjömännen välja mellan att sjunga anständiga arbetsvisor eller inte sjunga. I många fall valde de då att inte sjunga alls. Eftersom de flesta sjömännen var inte läs-och skrivkunniga kunde de inte själva skriva ner sångerna utan de fick lite på sitt minne. Minnet fungerade kanske inte alltid så bra så man la till lite här och lite där. Det gör att det kan finnas flera hundra varianter av samma sång. Om det fanns någon skrivkunnig ex. kaptenen så valde den oftast att bara skriva ner de rumsrena sångerna. Jag skulle gissa att 80 % av sjömanssångerna aldrig blev nertecknade för att de var för fräcka.

Det finns massor av shanties som är skrivna på svenska. Den kanske mest kända är ”En sjöman älskar havets våg”. Vi sjunger den nu som vals men ursprungligen sjöngs den i två-takt. En del påstår att var en matros Södergren på barken Chili som hittade på den. Andra hävdar att den skrevs 1870 av sjökapten Ossian Lindberg. Engelska var sjömansspråket nummer ett så därför sjöng även svenska sjömän engelska shanties.

Om du går in på http://www.contemplator.com/sea/ så hittar du massor av shanties och där finns både text och orkesterbakgrunder som man sjunga till.

Här får du tips på några böcker som innehåller både texter och noter: Sea songs från 1976, Sjung till sjöss 1982, sjömansvisor, 1980, Visor och verser från haven , Shanties and sailors songs.
Biblioteket hjälper dig säkert att skaffa fram dess böcker. De kan också hjälpa dig att få låna CD-skivor så att du får höra hur de låter ex: Gruppen ”Trio Grande” med Sång under segel och en annan CD som heter sjömansvisor och rallarvisor.

Om du inte hittar det du söker i dessa böcker kan du skriva en ny fråga till mig och tala om vilken shantie du vill att jag skall översätta och också berätta för mig om du vill kunna sjunga den på svenska eller bara få veta vad den handlar om.

Lycka till

Hälsningar Eric


Hej.
Jag undrar om när man började åka över haven och vem som uppfann båtarna.
Vem var det som hittade amerika?
Mvh Emma

/ Emma, 12 år från Skellefteå

Hej Emma.

Det är svårt att svara på när människan började att färdas över haven. Man tror att nästan så länge som det har funnits människoliknande varelser har det funnits båtar. Man har velat komma över mat som fanns på andra sidan ån och då kanske hittade man en trästock som man satte sig på och paddlade över. Sedan kom man på att man kunde urholka stocken och så gick utvecklingen vidare. Man kan inte svara på vem som uppfann båten, utan man kan säga att mänskligheten och tiden skapade och utvecklade båtarna.

Om upptäckten av Amerika

Man brukar ge äran av att ha upptäckt Amerika åt Columbus, men han var inte den förste som klev iland på vad vi numera kallar amerikansk mark. Det var den norske vikingen Leif Eriksson som på 1000-talet seglade till Newfoundland i Kanada. Leif Eriksson var son till Eric Röde. Man vet med säkerhet att vikingarna har seglat över Atlanten till vad de kallade Vinland ( Kanada)

Columbus drog till havs den 3 augusti 1492 med tre skepp Santa Maria, Niña och Pinta. Man gjorde ett uppehåll på en månad, på ön la Gomera söder om Teneriffa, för reparationer och för att skaffa förnödenheter. Flera gånger under resan uppstod fara för att matroserna skulle göra uppror av missnöje eller rädsla. Många sjömän trodde fortfarande att jorden var platt och att de skulle segla över kanten men Columbus lyckades lugna dem genom olika förklaringar. Dessutom såg de snart tecken på att de närmade sig land. Det var fåglar och landväxter som drev i vattnet.
Den 12 oktober 1492 nådde skeppen slutligen ”Nya världen”. Columbus gick i land på en av öarna i Bahamas. Han gav ön namnet San Salvador.
På vägen vidare upptäckte han också Kuba och Hispaniola, den näst största ön i Antillerna, innan Santa Maria gick på grund den 25 december. Av återstoderna av skeppet byggde Columbus den första spanska fästningen i Nya världen. Columbus trodde att han hade upptäckt en ny väg till Indien ( Därför kallade han urinnevånarna för indianer) men i själva verket hade han upptäckt en ny kontinent Amerika.

Amerika fick sitt namn efter Americo Vespuci. Det finns många oklarheter i hans roll i upptäckandet av Amerika, men det finns bevis för att han har varit ombord på ett av fartygen som besökte Amerika. Man tror att Vespucci var den förste som besökte Amerikas fastland. Ironiskt nog en vecka före John Cabbot.

John Cabot, född omkring 1450 som Giovanni Caboto, död omkring 1499, var en italiensk upptäcktsresande som seglade under engelsk flagg och tog därför ett engelskt namn. Han var den andre att nå Kanada (efter vikingarna). Han var också den andra personen från Europa som nådde det amerikanska fastlandet, bara en vecka efter Amerigo Vespucci.

Hoppas att du tycker att du har fått svar på din fråga.

Hälsningar
Eric



Hej vi är två nyfikna tjejer på nio år.
vet du var titanic sjönk? och hur kom dom på namnet "titanic?" Och hur sjönk titanic? allså vilken håll.
framot eller bakåt eller åt sidorna?

Vad är en "kärringknop"? och hur stort är ett normalt stort segel?


vilken var piraternas mest ökända pirat? och hur gammalt är vasa? vilket år sjönk titanic?

vet du om titanic 2 kommer på bio? det är Nora som undrar det. hon bara äällllsssssskkaaarrrrrr titanic filmerna
Kan du bäretta om titanic?

Saga & Nora.

/ Saga och Nora, 9 år från sverige

Hej Saga och Nora.

Ni ställer flera frågor. Jag börjar att svara om Titanic. Sitt namn fick den från den grekiska gudavärlden där det fanns titaner. Titanic var det största fartyget som då hade byggts.
Den 10 april avseglade skeppet från Southampton. Efter Southampton plockade man upp passagerare från Cherbourg i Frankrike. Titanic var på väg till Amerika.

Fartygen på den tiden tävlade om att göra den snabbaste resan över atlanten vilket gjorde att kaptenen struntade i ett flertal varningar om att det fanns drivande isberg utan körde på högsta hastighet.

Den 14 april 1912 klockan 23.40 (tid ombord) kolliderade Titanic med ett Isberg cirka 600 natutiska mil ( ca. 10 landmil) sydost om Newfoundland som ligger i Kanada. Fartyget började sända SOS, ( Man telegraferade nödsignaler) Ett fartyg, Carpahtia, som fanns i närheten svarade och började sätta kurs mot olycksplatsen. Trots att sammanstötningen med isberget varit förhållandevis lätt, närmast som en touch i samband med en undanmanöver för att undvika olyckan, började Titanic snabbt ta in vatten.
Man hade fått en lång reva på ca. 90 meter på skrovet. Den sjönk med fören först. Det sista de överlevande såg av Titanic var dess akter innan den snabbt dök ner och försvann i havet.

Man hade egentligen tillräckligt med livbåtar men passagerarna tog inte olyckan först på allvar och besättningen fyllde inte upp livbåtarna tillräckligt så att när fartyget började att sjunka fanns det fortfarande ca. 1000 människor ombord.

Orsaken till att Titanic sjönk var att man inte tog risken för att kollidera med isberg på allvar och höll för hög fart.

Om filmen

Filmen Titanic 2 verkar vara lite av ett mysterium. Några påstår att den kommer att ha premiär till sommaren. Andra påstår att hela historien är en skickligt genomförd bluff. Filmen finns inte förutom som en trailer på Youtube. Du kan se trailern på: http://www.youtube.com/watch?v=vD4OnHCRd_4
Du kan även se trailern på :
http://www.titanicnorden.com/filmen/titanic2.html
Enligt de uppgifter jag har fått fram så handlar filmen om nutid.
Nere i Titanics vrak hittar man Jack infrusen i is, men levande. Man lyckas att få honom upp till ytan och tinar upp honom. Dock har världen förändrats sedan 1912. Inget är det samma som när Jack var på Titanic med Rose. Jack bestämmer sig för att ta reda vad som hänt med Rose
Jakten på Rose blir inte lätt då han blir efterlyst på kuppen.

Om filmen finns eller om den bara är ett skämt, som någon har roat sig med att lägga ut på Youtube vet jag inte. Ni kan titta på filmsnuttarna och göra er egen bedömning. Om filmen verkligen kommer på biograferna nu till sommaren så är det väl sant, annars får man nog tro att det är ett skojigt skämt.

Om pirater:

Klassiska farvatten för pirater var Karibien och längs Nord- och Sydamerikas kuster. Piraternas storhetstid var mellan 1650 – 1725. Antalet pirater var på den tiden ca. 2000 st. och man gjorde ca. 40-50 angrepp per år Det starkaste piratfästet var ön New Providence på Bahamas. Hälften av piraterna kom från England och de engelska kolonierna i Nordamerika. Det var i stort sett engelska flottan som förde kampen mot piraterna. Mellan 1716-1726 hängdes över 400 tillfångatagna pirater av engelsmännen.

Några av de mest kända piraterna var ”svartskägg” Edward Teach, ”Calico Jack” John Rackham, Henry Morgan , de två kvinnliga piraterna Anne Bonny och Mary Read.
Den mest omtalade piraten var nog William Kidd. Han började som kapare 1689 men gjorde sitt livs stora misstag genom att 1696 angripa ett engelskt örlogsfartyg och därigenom miste han det skydd som hans kaparbrev givit honom. Han hängdes 1701. Efter år 1720 avtog piratverksamheten.

Storlek på segel.
Det är egentligen en svår fråga att svara på för det finns så många olika sorters segel och båtar.
En modern familjesegelbåt har som regel två segel. Ett försegel och ett storsegel. Av namnet bör storseglet vara det största och det var det till för ca. 30 år sedan då man kom på att båten seglade snabbare om det främre seglet var större än det bakre. En vanlig familjebåt har ca 30-40 kvm. med de båda seglen hopräknade.

Kärringknop
Kärringknop är egentligen en felknuten råbandsknop. Den har elakt nog fått sitt namn av att den är opålitlig och inte är att lita på. Ni kan gå in på
http://www.jarnriket.com/sjoefart/ramdokument/56-011 och se bilder på både kärringknop och råbandsknop.

Till sist frågan om hur gammal Vasa är? Vasa blev färdigbyggd år 1628, så Vasa är alltså 381 år gammal.

Hoppas att ni har fått svar på alla era frågor

Hälsningar
Eric


vad är segel gorda av.

/ albin, 10 år från träne

Hej Albin.

För att kunna ge ett riktigt svar på din fråga måste jag nästan börja med en liten historielektion.

När Stenåldersmannen kom på att han kunde utnyttja vinden till hjälp när han skulle färdas på havet i sin ekstock använde han sannolikt ett segel som var gjort av en eller flera garvade djurhudar.
Men de var inte så praktiska. De blev väldigt tunga när de blev blöta och dessutom ändrade de sin form.

På vikingatiden var seglen gjorda av ull/hampa eller jute (Jute kommer från juteväxtens stjälkar. Fibrerna var grova och sträva). Fibrerna vävdes till tygstycken som kunde sys ihop så att man kunde få stora segel. Nackdelen med dessa material var att de var sköra och töjde sig lätt. Dessutom blev de tunga när de blev blöta och ruttnade lätt. Du har säkert sett bilder på vikingafartyg att seglen har ett ”nätliknande” mönster. Det är läderremmar som man sydde fast för att få seglet att bättre behålla sin tänkta form. På 1700-talet kom bomullen som helt konkurrerade ut alla andra material. Den tidens segelduk till fartyg var oerhört tung och kraftig. Det behövdes starka armar för att sy ett sådant segel. För att få sömmen tillräckligt stark syddes segelduken fyrdubbel. Dvs. segelmakaren fick sy igenom fyra lager segelduk.
Bomull ruttnar också lätt och man får sk.jordslag. Därför barkade man dem.(Lade dem i avkok från ekbark). Det är därför man ser målningar med båtar som har brunröda segel.

1941 upptäcktes polyestern (ett konstmaterial) som i seglarkretsar kallades för Terylene och oftast Dacron. Det var starkt, höll formen och ruttnade inte. Det slog igenom på allvar på 60-talet. Efter den tiden använder sig alla seglare av någon typ av konstmaterial.

Snabb vill bli snabbare. På 70-80-talet kom man på att om man ”limmade” ihop flera olika sorters konstfiber sk. laminatsegel så fick man fram ännu snabbar, starkare, tätare och hållbarare segel än tidigare.

1965 upptäckte man Kevlar (ett slags kolfiber) som är dyrt…mycket dyrt, men är lätt och otroligt starkt.

Eliten bland kappseglare i dag använder sig av Kevlar som ”bakas” i datorstyrda formar så att man får exakt den form man vill ha efter tänkt vindstyrka. Ett sådant segel blir oerhört dyrbart.

Den vanlige familjeseglaren i dag använder sig oftast av segel av typ Dacron, för den kvaliteten passar en vanlig familjs plånbok bäst.

Hälsningar
Eric


Hej!
Jag tänkte köpa en bra kompass vet du nån bra och lite billigare sort?
Och hur gjorde man bra rep själv till sjöss, min bror vet ett sätt men det är för dyrt.
Vet du nån seglar-skola som finns?
Hälsningar Jon.

/ jon, 9 år från karlskoga

Hej Jon.
Det var tre frågor på en gång.
Vi kan börja med kompassen. Du har inte berättat vad du skall ha kompassen till. Det finns ett stort antal kompasser som har olika användningsområden: skogsorientering, till sjöss, till kappsegling o.s.v. Du vill ha en bra men billig kompass. Nu är ju så att man får vad man betalar. Vill du ha en bra kompass så kostar den pengar. Eftersom du ställer frågan till mig som sysslar med segling misstänker jag att du bland annat kommer att använda den i mindre båtar.
Stora båtar har oftast fast monterade kompasser med belysning och andra finesser.

Om du har råd skulle jag rekommendera dig att köpa en syftkompass som förutom att man använder den som vanlig kompass kan man använda den till ”syftning”. Exv. om du inte vet exakt var du är, men du har en karta/sjökort och du exempelvis kan se en fyr som du känner igen och en fabriksskorsten i en annan riktning kan du med en syftkompass räkna ut exakt var du befinner dig.
En handburen kompass av den typen kostar ca. 400 kr. Det finns många att välja emellan. Silvas expedition 15T är en av de vanligaste. Vill du ha en billigare kompass för främst landbruk kommer du billigare undan. Exempelvis Silvas Field 7 kostar ca. 160 kronor.
Du kan naturligtvis köpa ännu billigare på varuhusen, men man får alltid det man betalar för.

Seglarskola:
Varför skall man gå över ån efter vatten? I synnerhet för dig som bor i Karlskoga. Karlskoga segelsällskap anordnar seglingskurser både för nybörjare och för de som kan lite mer. I år har de sin kurs vid Nääset vecka 32-33. Om du är intresserad kan du anmäla dig till Madde: 0703575196 eller till Jessi:0736 998 694.

Det finns massor med seglingskurser över hela landet om du och familjen vill ut och resa. Då är det enklast att du söker på Internet. De kurser som klubbarna anordnar är som regel mycket billigare än de som anordnas av företag.

Om att slå rep:
Det förekom inte att man gjorde rep om bord. För att kunna göra långa rep (som användes ombord) behövdes långa repslagarbanor. Sveriges största finns i Karlskrona och är 300 meter lång. Om du har möjlighet så skall du besöka den. De har öppet mellan maj-okt. Där kan man få se hela repslagarprocessen. På museet i Karlshamn finns en mindre ”repslagarmaskin” av den typ som mindre skutvarv hade. Kommer du förbi Karlshamn och har tid att gå till museet så fråga efter Kalle så visar han hur den fungerar.
Om du vill göra rep själv så måste du börja med att karda exv. lin (lägga fibrerna åt samma håll) och sedan med hjälp av en slända spinna garn som sedan tvinnas till kardeler. Med hjälp av en enklare maskin tvinnas sedan kardelerna ihop till ett rep. Det vanligaste är rep med tre kardeler.
I min ägo har jag ett ca. 150 år gammalt handslaget rep gjort av innerbarken från träd. Det är mycket ovanligt och gjordes i kristider. Rep gjordes nästan alltid i land av större eller mindre repslagerier.

Hälsningar
Eric



Hej!(Igen) hur tunga var dom vanliga kanonerna?
Vilken var den vanligaste knopen bland sjöfarten?
hur många besätnigns-män var det på ett mellan stort skepp?
vet du nåra ökända pirater?Hälsningar jon!

/ jon, 9 år från karlskoga

Hej igen Jon.

Du har flera frågor. Jag börjar med kanonerna.

Det är ofta svårt att svara på frågor om segelsjöfart eftersom det handlar om en så lång tidsperiod, så det måste bli lite fartygshistoria först. Bland de första örlogsfartygen som hade kanoner var de sk. Galejorna. De var ca. 18 m långa och hade oftast två kanoner. Det var små kanoner. Allt eftersom tiden gick blev både fartygen och kanonerna större och flera.

Om kanoner:
I början av 1700-talet hade linjeskeppen 9 och 12-punds kanoner. Under mitten av 1700-talet ökades skottvikterna (som räknades i pund . 1 pund = 425 gr). Skeppet Kronprintz Gustav Adolph hade 26 st. 36-pundiga kanoner. Det var rejäla grejor det!.

En 24-pundig kanon var nästan 3 meter lång och vägde drygt 2 ton. De järnkulor som användes vägde i moderna mått ca. 11 kg. Kanonens kaliber = eldrörets urborrning var drygt 15 cm. Ordet kaliber som i dag använder för att beskriva ett vapens ”grovlek” kommer ursprungligen från latinets ”qua libra” som ordagrant betyder ”vilken vikt”. Kanonernas storlek räknades efter kulans vikt.

Att ladda och avfyra en kanon var en omständlig procedur. I en amerikansk handbok från början av 1800-talet står det att det behövdes en kanonbefälhavare, andreman, första och andra laddare, första och andra viskare, två taljedragare, alltså åtta man, och därtill en krutpojke till varje kanon. En viskare hade till uppgift att släcka elden från föregående skott innan man gjorde klart för nästa avskjutning. Under 1500-talet kunde man skjuta ett skott var 5:e minut. På 1800-talet kunde man skjuta 2 skott inom 3 min. Kulans utgångshastighet var drygt femhundra meter i sekunden – och räckvidden ett par kilometer, men då med obefintlig träffsäkerhet. Effektivt skjutavstånd var ett par hundra meter.

Den vanligaste knoparna:
En sjöman på segelsjöfartens tid måste kunna ett stort antal knopar. Man behövde i stort sett en knop för varje arbetsmoment, men om jag skulle välja ut de som användes mest var nog: dubbelt halvslag som användes exv. vid förtöjning kring en påle. Pålsteken användes också vid förtöjning samt råbandsknopen som användes för att minska segelytan vid hårt väder de mest använda. Kännetecknet på en bra knop är att den skall gå fort att göra och gå att ta upp i alla väder hur kall och blöt knopen än är. Dessa knopar fyller dessa krav. Du finner dem i Unga faktas knopskola.

Om Besättningen på ett segelfartyg:
Besättningens storlek berodde naturligt på fartygets storlek. Roslagsskutorna som seglade exv. ved in till Stockholm hade ofta 3 mans besättning. Ofta hade ett fartyg mellan 10-15 mans besättning beroende på storleken och vart man skulle segla.. Den snabbaste och mest berömda fullriggaren ”Cutty Sark” som seglade mellan England och Australien hade 28 – 35 mans besättning. Vid längre resor hade man ofta övertalig besättning på utresan eftersom man visste att flera sjömän skulle dö under resan så man måste ha lite extra reserv för att också kunna klara hemresan.

Om pirater:
Det fanns 2 sorters sjörövare/pirater. Den ena gruppen var pirater som rövade från vem som helst. Den andra gruppen var kaparna. En kapare gjorde sina erövringar på uppdrag av sin regering. De skulle plundra fartyg från fiende nationer. Som ett bevis för att de hade stöd av sin regering fick man en skriftlig fullmakt, ett sk. kaparbrev. Oftast skulle kronan (staten) ha en del av bytet. Vilka nationer som man fick attackera reglerades av kaparbrevet. Det fanns strikta regler för hur kapningen skulle gå till.

Klassiska farvatten för pirater var Karibien och längs Nord- och Sydamerikas kuster. Piraternas storhetstid var mellan 1650 – 1725. Antalet pirater var på den tiden ca. 2000 st. och man gjorde ca. 40-50 angrepp per år Det starkaste piratfästet var ön New Providence på Bahamas. Hälften av piraterna kom från England och de engelska kolonierna i Nordamerika. Det var i stort sett engelska flottan som förde kampen mot piraterna. Mellan 1716-1726 hängdes över 400 tillfångatagna pirater av engelsmännen.

Några av de mest kända piraterna var ”svartskägg” Edward Teach, ”Calico Jack” John Rackham, Henry Morgan , de två kvinnliga piraterna Anne Bonny och Mary Read.
Den mest omtalade piraten var nog William Kidd. Han började som kapare 1689 men gjorde sitt livs stora misstag genom att 1696 angripa ett engelskt örlogsfartyg och därigenom miste han det skydd som hans kaparbrev givit honom. Han hängdes 1701. Efter år 1720 avtog piratverksamheten.

Hoppas att du tycker att du har fått svar på alla dina frågor
Hälsningar
Eric



vet du om något skepp har sjunkigt i skellefteå eller i västerbottens trakten?

/ karl, 14 år från svergie

Hej Karl

Viss finns det skeppsvrak både utanför Skellefteå och i Västerbotten.
De marinarkeologiska undersökningarna i Norrland har inte varit så många som i södra Sverige så därför är inte hela Norrlandskusten kartlagd. Därför är kunskaperna om den Norrländska sjöfarten lite tunn.

Övre Norrlands fartygshistoria går längre tillbaka än vad man kan tro. Redan på 1500-talet byggdes galejor till örlogsflottan (mindre fartyg på ca 18 m och med några kanoner) i Kåge i norra Västerbotten. Under slutet av 1700-1800-talets första hälft kom skeppsbyggeriet i gång i stor skala. Mycket tack vare att den kände fartygskonstruktören Fredrik af Chapman upptäckte att Norrland hade stora tillgångar på virke som lämpade sig för fartygsbygge. Vid 1830-talet hade Norrlandskusten 1/3 av hela Sveriges fartygsflotta.

Man tror oftast att Stockholm, Göteborg och Småland/Blekinge var de stora fartygsområdena och missar hela Norrlandskusten. Att det har varit en stor seglation till och från Norrland är inte så känt. Många varor fanns i Norrland som var intressanta för omvärlden och då främst träprodukter av allehanda slag och i mitten av 1600-talet så börjar man bygga skepp i norrländska hamnar i stor omfattning. Man kunde i Norrland bygga fartyg i furu till ett betydligt billigare pris, än fartyg byggda av ek. Även om ett fartyg byggt i ek har en längre livslängd jämfört med ett fartyg i furu, blev det billigare med furu fartyg då man får två sådana till samma pris som ett fartyg byggt i ek. Export av järnmalm skedde även till norrländska järnbruk då järnbruken i södra Sverige led brist på trä för att driva sina masugnarna.

1975 gjorde Christer Westerdahl en stor inventering av äldre skeppsvrak på uppdrag av statens sjöhistoriska museum. Man ville undersöka om det fanns skeppsvrak som omfattades av fornminneslagen inför byggandet av Stålverk 80. Man inventerade Norrbottens, Västerbottens och delar av Västernorrlands kust. Det är få fartygsvrak som finns omnämnda i gamla skrifter utan han fick intervjua fiskare (vars nät hade fastnat i något) och skärgårdsbor som hade hört gamla historier och genom att gå på ortsnamn som kunde antyda att ett fartyg hade strandat där. Han hade bland annat nytta av förarbeten som gjorts redaktör Carl-Ola Andersson i Skellefteå.

Man hittade bland annat en helt bortglömt norsk brigg som totalförliste för bara ca 100 år sedan.

I Kåge området finns sägner om vrak och vrakplundring, nätfastnor och en ankarplats som enligt 1790 års sjökort antyder att det sannolikt finns fartygsvrak där.

Det finns sannolikt en stor mängd fartygsvrak efter Norrlandskusten. Man har formellt registrerat ca.700 fartygsvrak. Det låter ju som en fantastisk siffra. Då är det både Svenska och utländska fatygsvrak.

Det kan vara svårt att genom enbart dykning finna vraken eftersom fartygsdelar kan med vågornas hjälp flyttas upp till 10 landmil.

Om du är intresserad av var det kan finnas vrak kan du ta reda på gamla fartygsleder ( i skärgården för det var där det var störst risk att fartygen förliste) och söka efter gamla ortsnamn som kan antyda att ett fartyg har förlist. Ofta ingår ändelserna kogg, kugg, brigg etc. i ortsnamnet.

Christer Westerdahl och Seth Jansson är de främsta forskarna kring Norrländsk seglation och Norrländska fartygsvrak. Du kan be personalen på ditt bibliotek att söka efter deras skrifter. Sannolikt måste de kanske beställa dem från något större bibliotek men det gör de säkert gärna.

Hälsningar
Eric



Föregående sida1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 Vidare till fler svar
















Det är vi som satsar på Unga Fakta! Copyright © 2000-2017 Unga Fakta AB