Klicka här för en talversion av Unga Faktas hemsida. Låt datorn läsa upp texter och innehåll för dig!

Till Unga Faktas startsida




















Panelen svarar

Här är de frågor som har besvarats inom ämnet astronomi. Är du intresserad av något speciellt så kan du spara tid genom att söka efter det.

Sökord:
Kategori:

Här kan du ställa en egen fråga till Henrik Hartman om astronomi!


heej! Jag tycker det är välldigt svårt att hitta fakta om Uranus, så jag undrar om du skulle kunna hjälpa mig?

/Amanda!

/ Amanda, 11 år från Varberg

Hej Amanda,

Det bästa du kan göra är att gå till biblioteket och låna en bok om
astronomi, där kommer du att hitta mycket information om Uranus.
Om du ställer en specifik och konkret fråga så kan jag besvara den.

/Björn


om jag skulle resa till rymden till en planet som är som jorden och har samma atmosfär hur skulle jag då göra för att ta med mig vatten och hur rengör den och finnf det solsrålar som når vår rymdskepp och hur är det med fotosyntesen och växthusseffekten hur är det då

/ sar, 15 år från irak

Hej Sar,

För att människan ska kunna göra längre resor i rymden krävs det att
har med sig ett helt växthus som utgör ett fungerande ekosystem.
Växthuset ger mat och syre. Man måste kunna rena och återanvända
vatten. Energi får man från kärnreaktorer. Än så länge är detta bara
en fantasi - man har inte lyckats bygga slutna ekosystem som kan
hålla några få människor vid liv, trots att man har försökt.

/Björn


Hej Björn!

Jag håller på att göra ett arbete om den första månlandningen och undrar om du kan hjälpa mig lite med frågor.
Jag undrar hur förberedelserna såg ut innan starten och varför det var så viktigt för både amerikanerna och ryssarna att hinna först till månen? Jag har även hört en hel del om att vissa tror att månladningen skulle vara en bluff, finns det tydliga bevis som bevisar motsatsen?

Skulle vara otroligt glad för din hjälp!

Om du vet bra böcker om detta ämne alt. hemsidor, berätta gärna dom för mig.

//Emelie

/ Emelie, 18 år från Skänninge

Hej Emelie,

Sovjetunionen och USA representerade två olika politiska system, kommunismen
och kapitalismen, och de försökte hela tiden på olika sätt visa att de
var starkare än den andre. Ett sätt att göra detta var att tävla i teknologiska
framsteg. Ett uppenbart sådant fält hade med erövringen av rymden
att göra: vem skulle vara "först" i rymden eller på månen. Det handlar
alltså om olika maktdemonstrationer.

Beviset på att amerikanarna landsatte människor på månen finns i form
av hundratals kilo sten från månen, som finns tillgängliga för forskare
över hela jorden att studera. Den kemiska sammansättningen hos dessa
månstenar skiljer sig helt ifrån stenar från jorden, så det råder ingen
tvekan om att de verkligen var där.

Jag har inget bra litteraturförslag så här på rak arm, men jag är säker
på att du hittar någonting intressant om du går till biblioteket och
tittar!

/Björn


Varifrån fick saturnus sitt namn ?!!
Ja har tittat över hela google och kom fram till den här sidan !

/ Christian, 14 år från Sverige

Hej Christian,

Förr i tiden trodde man att Saturnus var den mest avlägsna planeten (man hade
ännu inte upptäckt Uranus och Neptunus). Grekerna döpte denna planet till
Khronos efter en mytologisk figur som var en personifikation av tiden. Han
ansågs också vara den kraft som vred runt stjärnhimlen, så det var naturligt
för grekerna att koppla ihop (vad de trodde var) den yttersta planeten med
stjärnorna.

Romarna döpte sedan om Khronos efter sin egen gud som hade samma
funktion i den romeska mytologin som Khronos i den grekiska, nämligen
Saturnus. Det är detta namn vi fortfarande använder.

/Björn


hej!
Jag är väldigt intresserad av astronomi och vårt planetsystem och skulle vilja ha svar på några frågor som jag länge har funderat på.
Hur uppstod vårt planetsystem? Vilken skillnad är det på planeterna och varför är det skillnad? Finns det andra planetsystem än vårt? Vad menas med att vara född i ett visst stjärntecken? Hur kommer det sig att man egentligen inte är född i det stjärntecken som man kan läsa om i veckotidningarna att man är?


Skulle bli jätteglad om du hade svar på dessa frågor :)
tack på förhand/ Magdalena

/ Magdalena, 18 år från stockholm

Hej Magdalena,

Av förklarliga skäl kan jag här bara ge ganska korta svar. Jag rekommenderar därför
att du går till biblioteket och lånar några böcker om astronomi, där du kan få mycket
mer information.

Men i korthet bildades solsystemet genom att en nebulosa (alltså ett moln av väte, helium,
andra gaser, samt små korn av sten och kol) började kollapsa under sin egen gravitation.
Molnet drog ihop sig och plattades också ut till en skiva, som kretsade kring en mycket
tät central del av molnet. Denna centrala del skulle till slut bli så stor och kompakt att
ett högt tryck och en hög temperatur rådde i dess inre - så hög att fusionsprocesser
kunde börja, och solen var född. Runt solen kretsade den där skivan med gas och
stoftkorn. Stoftkornen kolliderade med varandra och klibbade ihop, och byggde gradvis
upp allt större kroppar. Några av kropparna växte sig mycket stora - det är de vi i dag
kallar planeter. Andra mindre bitar "blev över" och det är sådana vi i dag kallar
asteroider och kometer.

I den inre delen av solsystemet var temperaturen varm på grund av närheten till
solen, vilket gjorde att gasmolekylerna rörde sig snabbt och inte kunde fångas
in av de stenplaneter som bildades där. Därför är Merkurius, Venus, jorden,
och Mars, små kroppar av sten. Men längre ut från solen var det mycket kallare,
och de kroppar som bildades där kunde dessutom slita åt sig stora stycken av
den kalla, långsamma gasen. Där bildades därför stora tynga gasplaneter: Jupiter,
Saturnus, Uranus och Neptunus. Detta är de stora skillnaderna mellan planeterna
(alltså att en del är små kroppar av sten, medan andra är stora tunga kroppar av
gas), och jag har precis beskrivit i korthet varför det blev sådana skillnader.

Det finns andra planetsystem än vårat. Forskare har upptäckt nästan 200 andra
stjärnor som har planeter kretsande kring sig, och det finns helt säkert många många
fler (det är bara svårt att bevisa förekomsten av planeter eftersom det kräver mycket
komplicerade observationer).

Jorden går ju i bana runt solen, och därför ser det ut som att solen flyttar sig relativt
stjärnhimlen. Under ett år går därför solen ett varv på himlen, och solens "spår"
på himlen kallar man ekliptikan. De stjärnbilder som ekliptikan går igenom kallar
man zodiaken. Att vara "född i ett visst stjärntecken" betyder att solen befinner sig
framför denna stjärnbild i zodiaken (sett från jorden) under en persons födelsedag.
Precis som du säger, så stämmer veckotidningarnas stjärntecken mycket dåligt
med verkligheten. Själv är jag född 24 maj, och ska enligt astrologerna vara
Tvilling. Dock vet jag som astronom att solen stod i Oxens stjärnbild den dagen jag
föddes.

Anledningen till skillnaderna är att den plats där solen står på himlen under
en viss dag under året, till exempel 24 maj, inte är exakt samma från ett år
till ett annat. Det sker en liten gradvis förskjutning. Anledningen till detta är att
solen och månen drar och sliter i jordens rotationsaxel, så att rotationsaxeln
långsamt ritar en cirkel. Att rita denna cirkel tar ca 26000 år, och detta kallas
för "jordaxelns precession".

De datum som solen tillbringar i en viss stjärnbild nedtecknades på
400-talet av en astronom som hette Ptolemaios. Det är dessa datum
som astrologer och veckotidningar fortfarande använder sig av. Men
på de 1600 år som förflutit sedan dess, så har jordaxel flyttat sig
så mycket att solen inte längre står i Tvillingarnas stjärnbild 24 maj,
som den gjorde på Ptolemaios tid, utan i Oxen. Det är därför
det är skillnad på de stjärntecken astrologerna tilldelar oss, och
verkligheten.

Till slut vill jag säga att astrologi och horoskop bara är dumheter.
Det går inte att förutsäga en människas framtid genom att spå
i stjärnorna - detta är bara ett sätt för smarta affärsmän att
lura av folk pengar. Att vara astronom har ingenting alls med
astrologi att göra - vi astronomer är seriösa forskare som använder
fysik och matematik för att försöka förstå hur universum fungerar,
och ägnar oss inte alls åt spådomar.

/Björn


en nebulosa består främst av gaserna helium och väte.. men vad besår det mer av? vad är stoft?

/ Rebecca

Hej Rebecca,

Efter väte och helium, är kol, kväve och syre de vanligaste ämnena i universum.
Det är för att stjärnor av solens typ och lite tyngre, tillverkar sådana ämnen under
slutet av sina liv. Mycket tyngre stjärnor kommer dessutom tillverka tyngre
grundämnen, som kisel, magnesium, och järn. När sådana stjärnor seda exploderar
som supernovor producerar de dessutom ämnen som är tyngre än järn, till exempel
guld, silver och bly.

Nebulosorna består av allt detta material, alltså främst väte, helium, men också andra
gaser som kväve och syre. Kolet bildar gärna små klumpar, som vi kallar för grafit.
Kisel och syre slår sig också gärna ihop till små klumpar som vi kallar för
silikater, eller helt enkelt "sten". I dessa små stenar finns det ofta metaller av olika
slag, till exempel magnesium och järn. Det är dessa små korn av grafit eller
silikater som vi kallar för "stoft". Stoftkorn kan finnas i så stora mängder i
nebulosorna att de bildar mörka fält som skymmer ljuset från bakomliggande
stjärnor och lysande gas.

/Björn


Jag läste lit epå de andra frågor och svar som du har skrivit.. det var du en som hade frågat om växthusgaserna på venus... om det är så att venus har för mycket växthusgaser så vad har orsakar det? det finns ju inget liv på Venus.. alltså inga männsikor som kan ha stört planetens egna natur (eller hur man nu ska säga) så det kanske ändå kommer att bli för mycket koldioxid på jorden.. eller har jag fattat fel? Jag menar det är ju att det finns säkert andra sätt som koldikoden som vi släpper ut måste ha ngn inverkan på naturen annars är det ju underligt men.. hur kan det komma sig att utsläppen kom så mkt på venus? Jag vet inte om jag tolkade detta fel men det skulle vara bra om jag får lite rätsida på detta.. TACK på förhand

/ Reb, 15 år från Lund

Hej Reb,

Växthuseffekten uppstår därför att jordens atmosfär släpper in solens
synliga ljus, men det släpper inte ut det infraröda ljus som den
av solen uppvärmda jordytan försöker sända tillbaka ut i rymden.
De gaser som stoppar det infraröda ljuset kallar vi växthusgaser.

En av de mest effektiva växthusgaserna på jorden är vanlig
vattenånga. En annan är koldioxid. Detta är gaser som finns
naturligt, vare sig det finns liv och människor, eller inte.

Gasen som finns i jordens eller Venus atmosfärer pyste ursprungligen
ut från planeternas inre, efter att planeterna bildats. Den exakta mängden
gas, och dess kemiska sammansättning, berodde väldigt mycket
på både den kemiska sammansättningen hos själva stenen i planeterna,
samt hur mycket strålning från solen planeterna mottog (alltså på avståndet
till solen). Eftersom jorden och Venus ligger på olika avstånd från solen,
och eftersom materialet de bildades ur hade olika kemisk sammansättning,
blev det också olika typer av atmosfärer på planeterna. Venus fick en tjock
atmosfär av koldioxid, medan jorden fick en ganska tunn atmosfär
av kvävgas.

Den stora mängden koldioxid i Venus atmosfär ledde till en skenande
växthuseffekt, som gav planeten en yttemperature på ca 500 grader.
Det skedde alltså helt naturligt, utan att någon levande varelse
"ställde till det". På jorden blev det också en naturlig växthuseffekt
på grund av vattenånga i atmosfären, som ökade temperaturen
ca 40 grader mot vad den hade varit utan växthusgaser. Det är
alltså tack vare växthusgaserna vi inte har temperaturer på minus
20 på sommaren, och minus 60 på vintern!

Vad som hänt nu är att vi människor börjat pysa ut mer växthusgaser
(främst i form av koldioxid), än vad som fanns tidigare. Det är detta
som gör att jordens temperatur långsamt håller på att öka.

/Björn


Alla stjärnor som vi ser, är det solar? Alltså solar med egna planeter och solsystem? Är alla stjärnor och solar uppbuggda som våran sol? Är halon ett osynlig´t hölje av materia?(vad är materia?) det står på de fakta sidor jag kollat att det ska vara runt alla galaxer.. men det står även att halon inte är runt elliptiska galaxer.. vad stämmer? Består universum av fler än de 92 kända grundämnena som utgör de synliga stjärnonra och planeterna? Bildades väte och helium 400 000 år och inte tidigare p.g.a. att det först var för varmt och sedan för kallt eller hur var det egentligen? varför bildades bara de lättaste grundämnen då och inte de andra? vad finns det för bevis för att big bang teorin stämmer? vad ör mörk materia och mörk energi? DEt står på ngra fakta sidor att man trodde att universum var statiskt.. vad menar de med det? vad är fixstjärnor? vad är det för ngt som utgjorde själva big bang (alltså från vart började universum att epandera?

Det blev endel frågor men jag hoppas att dukan svara

/ Rebecca, 12 år från sverige

Hej Rebecca,

Alla stjärnor vi ser är solar på stort avstånd. Eller för att uttrycka det på ett annat
sätt: solen är också en stjärna, sett på ganska litet avstånd!

Alla stjärnor ser inte ut exakt som vår sol - en del är mindre och andra är större. Stjärnors
massa och innehåll av olika ämnen, samt deras ålder, gör att de ser ganska
olika ut och uppför sig annorlunda än solen.

Halon är en sfärisk distribution av stjärnor som omger en spiralgalax. Halon består av gamla
stjärnor som bildades i samband med att galaxen själv bildades. Spiralen i sig består istället
av unga relativt nybildade stjärnor, och utgör en mer eller mindre platt struktur. Anledningen
till att man inte talar om halon för elliptiska galaxer, är att de är fattiga på unga stjärnor, och
de har ingen platt spiralstruktur. Alla stjärnor i elliptiska galaxer är gamla och ligger i ett mer
eller mindre sfäriskt moln - det finns alltså inte någon anledning att tala om en speciell
halo-population i detta fall.

Det periodiska systemet innehåller 105 grundämnen som alla finns både på jorden och
ute i rymden (de flesta grundämnen är dock väldigt sällsynta). Det finns inte några grundämen
ute i rymden som inte finns på jorden.

Precis efter big bang var det så varmt att endast fria kvarkar och leptoner (som elektronen)
kunde existera. Men redan en miljondels sekund efter big bang hade temperatuen sjunkit
till ca 10 000 miljarder grader, vilket gjorde att kvarkar kunde bilda protoner och neutroner.
Och en proton är ju inte någonting annat än en vätekärna! Dock blev det inte tillräckligt
svalt (ca en miljard grader) för att helium skulle kunna bildas, förrän tre minuter efter
big bang. Man räknar med att allt helium därefter bildades inom en kvart efter big bang. Vad
som fanns i universum då var fria vätekärnor, fria heliumkärnor, extremt små mängder av fria
litium-, beryllium- och borkärnor, samt fria elektroner. Det som händer ca 700 000 år
efter big bang, är att det blir tillräckligt kallt för dessa atomkärnor att suga åt sig
elektronerna, och för första gången bilda neutrala atomer.

Det är endast de lättaste grundämnena som bildas i big bang. Anledningen är att man inte
kan bygga en stabil atom genom att slå ihop två heliumatomer med varandra - en instabil
berylliumkärna bildas, men den sönderfaller mycket snabbt. Vad som krävs är en miljö
där materien är så tät, att den där berylliumatomen under sitt korta liv lyckas krocka med
ytterligare en heliumkärna - då bildas kol, som är stabilt. En sådan tät miljö fanns inte i
big bang. Däremot finns den i centrum på stjärnorna! Därför kunde inte ämnen tyngre än
helium börja bildas förrän efter några tiotals miljoner år efter big bang, efter att de första stjärnorna
bildats!

Fyra starka bevis för big bang-teorins korrekthet är att den förutsäger att universum
expanderar, att den ursprungliga kemiska sammansättningen var ca 75% väte och
25% helium, att det finns en bakgrundsstrålning vid en viss radiovåglängd och att
det inte finns några stjärnor äldre än den beräknade åldern på universum, 13.7
miljarder år. Allt detta stöds av observationer. Detta har jag skrivit mer utförligt om tidigare.

Mörk materia är materia som inte sänder ut eget ljus, till exempel planeter och
vi människor. Det måste finnas en stor mängd mörk materia, för dess gravitation
påverkar galaxernas rotation på ett sätt som den ljusa materien (alltså den materia
bunden i lysande stjärnor) inte ensam klarar av.

Mörk energi är den okända mekanism som för universum att expandera allt
snabbare med tiden. Man har nämligen upptäckt att expansionstakten
inte är konstant eller avtagande, utan att den faktiskt ökar hela tiden!
Det måste finns någon okänd kraft som motarbetar gravitationen - den
kallar vi mörk energi.

Att universum är statiskt betyder att universum inte expanderar eller kontraherar
(dvs faller ihop). Det trodde man förr, men nu vet vi alltså att universum
faktiskt expanderar.

Fixstjärnor är de stjärnor som vi ser på himlen. De är fixa, dvs står still, till
skillnad från det som man förr kallade de "vandrande stjärnorna", dvs
planeterna.

Det var många svar! Jag hoppas du är nöjd!

/Björn


Varför blir det stjärnhop? Varför sprengs stjärnor och blir supernover? Hur fungerar pulsar? hur fungerar
ett svart hål? Hur blir galaxer.? varför lyser en nyföd stjärna blått?


/ Petter Uvdal, 8 år från Linköping

Hej Petter,

Stjärnor bildas ur stora moln av gas och små partiklar av sten och organiska ämnen.
Eftersom ett sådant moln kan bilda många stjärnor, sitter stjärnorna ofta i stora
klungor: stjärnhopar.

Riktigt stora stjärnor exploderar som supernovor när det inte längre finns något bränsle i stjärnan
som kan bilda värme (det är det stora tryck som uppstår när stjärnans gaser värms upp,
som balanserar den stora gravitationskraften som vill pressa samman stjärnan). Resultatet
blir att stjärnans inre delar trycks samman våldsamt, vilket gör att de yttre delarna av stjärnan
kastas ut i rymden i en våldsam explosion.

I supernovaexplosioner kan det bildas en neutronstjärna, alltså ett objekt som helt består
av neutroner. Dessa roterar ofta fruktansvärt snabbt (flera tusen varv per sekund), och
sänder ut radiostrålning i en kon. När konen sveper runt på grund av rotationen "blinkar"
stjärnan precis som en fyr. Det är detta man kallar en pulsar.

Ett svart hål är ännu massivare än en neutronstjärna. Det är en kropp som är så kompakt,
att gravitationsfältet som omger objektet är starkt nog att hejda ljuset från att lämna
kroppen - den blir alltså helt svart.

Galaxer bildades genom att enorma moln av gas kollapsade under den egna
gravitationskraften. Under tiden som galaxen bildades, så formades stjärnor, som
i dag utgör den så kallade halon, ett sfäriskt moln av mycket gamla stjärnor som
omger galaxens skiva - den utplattade formation där gasdensiteten är som högst och
där unga heta stjärnor fortfarande bildas, vilket gör att skivan lyser kraftigt.

En nyfödd stjärnas färg beror på dess temperatur, vilket i sin tur beror på dess
massa. En lätt stjärna kan inte bli så varm, och blir röd. En tung stjärna kan bli
mycket varm, och blir då blå.

/Björn


Hej Björn, Hur och varför förändrades jordens atmosfär från 4,6 miljarder år sedan till 1,5 miljarder år senda ?

/ Anonym, 15 år från Motala

Hej anonym,

I dag består jordens atmosfär av 78% kvävgas, 21% syrgas, och 1% argon.

Vi vet dock väldigt lite om jordens ursprungliga atmosfär, dvs den atmosfär som
jorden bildades med. Anledningen till det är att den till stora delar troligtvis
blåste bort, när solen var en så kallad T Tauri-stjärna - en ung stjärna med en otroligt
stark solvind.

Sammansättningen på denna första atmosfär, som uppstod genom utgasning
från den ännu varma jordskorpan, är ganska osäker. Det beror till exempel på
hur mycket järn det fanns i jordens mantel vid denna tid. Om manteln var järnfattig, utgasades
främst vätgas, kolmonoxid och metan. Om manteln var rik på järn var det främst koldioxid, vattenånga
och kvävgas som sipprade ut i atmosfären. Troligtvis genomgick atmosfären kemi stora
förändringar med tiden, dels beroende på vad som gasades ut, dels på hur mycket som
förlorades ut i rymden på olika sätt. Oavsett vad som hände, borde jorden för 4 miljarder
år sedan ha haft en atmosfär som främst bestod av kvävgas, koldioxid och lite argon (och nästan
ingen syrgas alls).

På grund av kemiska reaktioner med de berg och stenar som jordytan består av har
mängden koldioxid gradvis minskat. Kanske fanns det tusen gånger mer koldioxid i
den tidiga jordens atmosfär, jämfört med i dag. När livet uppstod vid denna tid fanns det
alltså nästan inget fritt syre alls i atmosfären. De tidigaste organismerna använde sig av
en typ av fotosyntes där vätesulfid oxideras, och där svavel bildas som restprodukt.
Dock uppstod det, genom evolutionen, för ca 2.5 miljarder år sedan en typ av mikroorganismer
som för första gången ägnade sig åt fotosyntes i den form som växter i dag använder sig av. Det
går ut på att använda solenergi, vatten och koldioxid, för att bilda socker - och som ett slags
avfall, syrgas.

Den syrgas som finns i jordens atmosfär i dag, och som vi människor är helt beroende
av för vår överlevnad, har alltså skapats av andra levande organismer. Utan livet, hade
det inte funnits något syre i jordens atmosfär.

/Björn


när kommer solen förgöra jorden?(svälla upp)

/ anonym, 11 år från haparanda

Hej Anonym,

I takt med att solen förbränner väte till helium i sitt inre, bildas det
en allt större inaktiv kärna av helium i solens centrum. Vätefusionen
pågår i ett skal som omger denna växande kärna. I takt med att
skalet rör sig utåt ökar också solens luminositet (den utstrålade mängden
energi per tidsenhet). Faktum är att solen i dag är 30% mer ljusstark
än vad den var när den bildades för 4.6 miljarder år sedan. Denna ökning
i luminositet forsätter fortfarande. Om ca 2 miljarder år har den blivit
så stor att jorden inte längre kommer att vara beboelig - det kommer att
vara fruktansvärt varm, och haven kommer börja att koka bort. Sedan
dröjer det ytterligare 3 miljarder år innan solen sväller upp som en
röd jätte och själv påbörjar sin sista tid i livet.

/Björn


Vem upptäckte Jupiter?

/ Dennis, 13 år från Stockholm

Hej Dennis,

De ljusstarkaste planeterna (Merkurius, Venus, Mars, Jupiter och Saturnus) har
varit kända i alla tider. Det finns inte någon upptäckare eller något upptäcksdatum.
För de ljussvagare planeterna finns det upptäckare och upptäcksdatum.

Uranus upptäcktes av William Herschel år 1781. Neptunus upptäcktes av
Johann Gottfried Galle år 1846.

/Björn


Hejsan!
Jag har ett projekt om rymden och jag har två frågor.
1) Hur lång tid tar det att åka till Titan,Mars och Venus? Om det är svårt att svara på kanske du kan säga en maxtid?

2) Finns det dräkter som gör att man kan landa på olika planeter? Typ Venus där det är 500 grader.

/ Amanda, 13 år från Stockholm

Hej Amanda,

Att åka till Titan (en av Saturnus månar) tar drygt sex år. Till Mars kan man åka
på ca 8.5 månader, och till Venus kan man åka på knappt fem månader. Alla
dessa tider är minimumtider, som gäller vid minimal bränsleförbrukning. Har man
möjlighet att göra en kraftigare raketförbränningen än vad som antas här, kan man
komma fram snabbare.

Man utvecklar rymddräkter för att de ska passa för ett visst ändamål. Det är alltså inte
samma dräkt som används i bana runt jorden, som när man landar på månen. Olika
miljöer ställer olika krav på dräkterna. Men man skulle aldrig kunna landsätta en
människa på Venus. Som du säger, så är temperaturen där enorm (500 grader), dessutom
är atmosfärstrycket på ytan 90 gånger högre än på jorden. Till och med rymdsonder av
metall som landat på ytan (de ryska Venera-sonderna) överlevde bara i ca 15-20 minuter
innan elektronik etc började smälta. Det är inte tekniskt möjligt att bygga en rymddräkt som
kan få en människa att överleva under sådana förhållanden.

/Björn


Vad finns utanför vårat solsystem. Vilka bor där.

/ Erik, 9 år från Jag kommer från sverige men jag bor i ryssland.

Hej Erik,

Utanför vårt solsystem finns ca 200 miljarder stjärnor, de planeter som kretar kring
dessa, samt stora moln av gas och små partiklar av sten och kolrika ämnen som
svävar mellan stjärnorna. Dessa utgör tillsammans vår galax, Vintergatan.
Utanför Vintergatan ligger sidan miljarder och åter miljarder andra galaxer.
Om någon bor där ute vet vi inte. Vi har aldrig fått något konkret bevis på
den saken, till exempel någon radiosignal. Vi kan bara diskutera huruvida
det är rimligt eller orimligt att liv kan finnas på andra platser. De flesta forskare
anser i dag att det är mycket troligt att det finns liv även på andra platser
i universum - det är inte någonting speciellt med vår planet, egentligen.

/Björn


Varför kommer det kanske finnas liv på mars i framtiden??

/ Linnea, 13 år från Göteborg

Hej Linnea,

På Mars yta kan liv, som vi känner det, inte överleva. Flytande vatten kan inte
förekomma under några längre stunder, eftersom den kombination av atmosfärstryck
och temperatur som råder på Mars rent fysikaliskt endast tillåter vatten antingen
i frusen form (is) eller som gas (vattenånga). Den ultravioletta strålningen från
solen tränger obehindrat ned till ytan eftersom Mars inte har något ozonlager. Organiska
ämnen (till exempel en cell) bryts ned mycket snabbt. Utan vatten och med den dödliga
strålningen går det inte att överleva.

Nere under ytan är det annorlunda. Går man några kilometer ned under Mars yta
råder sådana förhållanden att till och med jordiska bakterier antagligen skulle
kunna överleva. Där finns flytande grundvatten, som smält i den värme som kommer
från Mars kärna. Man är där helt skyddad från den skadliga ultravioletta strålning
som gör ytan obeboelig.

Om det en gång har funnits liv på Mars, är det inte helt orimligt att det fortfarande
finns där, djupt nere i marken. Vi talar alltså om mikroorganismer som lever flera kilometer ned i
marken - inte högre livsformer som djur eller intelligenta varelser. Förhoppningsvis
kan vi i framtiden kanske få reda på om så är fallet.

Men din fråga var om det kan bildas liv på Mars i framtiden. På ytan är det uteslutet. Mars
kommer aldrig att få ett gynnsamt klimat, som tillåter liv att bildas på ytan. Om det kan
uppstå liv på flera kilometers djup under ytan (om det inte redan finns där) är svårt
att säga. Kanske behöver livet betydligare bättre miljöer för att uppstå, även om det
därefter kan anpassa sig gradvis till allt hårdare villkor.

/Björn


Hej!!!
Är det möjligt att leva i ett gigantiskt rymdskepp i flera hundra år? Hur ska man i så fall kunna förse alla med syre, vatten och mat under hela resan?

/ Therese, 18 år från Ulricehamn

Hej Therese,

För att man ska kunna bo i rymden under lång tid krävs det att man i
rymdskeppet har ett fungerande ekosystem, dvs, växter och djur som
hjälper varandra att överleva. Det behövs växter, som får ljus ifrån lampor
(de kan drivas med ström antingen ifrån solceller, eller en kärnreaktor).
Dessa växter behövs som föda till människorna, de behövs för att producera
syre som människorna kan andas, samt att rena luften från koldioxid som
människorna andas ut. Det kommer att behövas insekter som kan hjälpa
växterna att reproducera sig. Det viktiga är att man måste ha ett fungerande
kretslopp, där samma vatten hela tiden renas och återanvänds, och där
mat kan produceras i tillräckligt stora mängder utan att man "sliter ut"
ekosystemet. Man har försökt att bygga slutna växthus, som ska vara
självförsörjande för en liten grupp människor, men man har hittills inte
lyckats. Det kommer att krävas mycket arbete och forskning innan vi har
den kunskap och den teknologi som krävs för att överleva i rymden under
lång tid!

/Björn


Hur långt tid skulle det ta ( med dagens teknologi ) att åka till Venus och tillbaka?

/ Helena Bohlin, 13 år från Stockholm

Hej Helena,

Att åka till Venus med minsta möjliga bränsleåtgång tar 0.4 år. Man måste sedan vänta
på Venus 1.28 år innan Venus och jordens inbördes positioner i rymden är sådana
att återfärd är möjlig. Tillbakaresan tar också 0.4 år, vilket ger en total restid på 2.08
år, alltså drygt två år. Om man har med sig en kraftigare raketmotor och mer bränsle
kan man korta ned den här restiden.

/Björn


Varför kan man inte se alla stjärnbilder vid alla tidpunkter på året? MVH// Elenor

/ Elenor, 15 år från göteborg

Hej Elenor,

Vi kan inte se de stjärnbilder som befinner sig bakom solen, sett
från jorden, eftersom det svaga stjärnljuset helt drunknar i det
starka dagsljuset. Vi måste vänta ett halvt år för att se de
stjärnbilderna, så att jorden hunnit flytta sig i sin bana på
ett sådant sätt att solen inte längre är i vägen.

/Björn


hur stor massa har Saturnus

/ love, 11 år från jorden

Hej Love,

Saturnus väger 95 gånger mer än jorden.

/Björn


Hej, jag undrar hur tung pluto är, vet du det?

/ Stina, 13 år från Vännäs

Hej Stina,

Plutos massa är väldigt liten, den är 500 gånger mindre än jordens massa.

/Björn

Föregående sida1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 Vidare till fler svar
















Det är vi som satsar på Unga Fakta! Copyright © 2000-2017 Unga Fakta AB