Klicka här för en talversion av Unga Faktas hemsida. Låt datorn läsa upp texter och innehåll för dig!

Till Unga Faktas startsida




















Panelen svarar

Här är de frågor som har besvarats inom ämnet astronomi. Är du intresserad av något speciellt så kan du spara tid genom att söka efter det.

Sökord:
Kategori:

Här kan du ställa en egen fråga till Henrik Hartman om astronomi!


Vill veta lite om nasa

/ Anders, 13 år från Sverige

Hej Anders,

NASA är USAs rymdfartsstyrelse, alltså den av myndigheterna utsedda organisation
som ska leda utveckligen av bemannade och obemannade rymdfärder i det landet.
De får en budget av den amerikanska staten och har till uppgift att använda dessa
pengar till att utveckla och bygga raketer, satelliter och rymdsonder, samt placera
dessa i bana. Själva "byggandet" sker oftast genom att NASA skriver kontrakt med
diverse industriföretag som bygger efter NASAs instruktioner och krav.

På liknande sätt fungerar ESA, som är den rymdfartsstyrelse som vi har i Europa.
Här är det flera länder (bland annat Sverige) som har gått samman för att
gemensamt ha råd att bygga rymdraketer, satelliter och rymdsonder. Christer Fuglesang,
den svenske astronauten, är till exempel anställd av ESA. ESA och NASA har avtal med
varandra, som gör att ESAs astronauter får åka med amerikanska rymdskytteln. ESA
har även avtal med den ryska rymdfartsstyrelsen, som gör att ESA till exempel får
använda ryska raketer, som Protonraketen.

/Björn


hur stor är rymden

/ roy, 10 år från sverige

Hej Roy,

Så vitt vi vet är rymden oändligt stor. Vi kan dock bara se en liten
bråkdel av rymden i praktiken - vi kan bara se en bubbla som
har en radie på 13.7 miljarder ljusår. Längre än så har ljuset
inte hunnit att färdas sedan universum bildades, och vi kan inte
se områden som ligger längre bort än att ljuset hunnit komma hit.

/Björn


vad fanns före big bang

/ roy

Hej Roy,

Observerar man galaxerna och mäter deras hastigheter finner man
att de alla är på väg bort ifrån varandra. De måste därför ha legat
mycket närmare varandra för länge sedan. Går man 13.7 miljarder
år tillbaka i tiden, måste tätheten i universum närmat sig oändligt
stora värden. Det är detta supertäta och superheta tillstånd vi
kallar för big bang. De fysikaliska lagar vi har i dag bryter samman,
och kan inte användas för att räkna ut hur det såg ut "före" big
bang. Vi vet alltså helt enkelt inte hur det såg ut!

Vad vi behöver är en teori som talar om för oss hur gravitation
fungerar på mycket små avståndsskalor, som inuti en atom. Man
kallar en sådan teori för "kvantgravitation". Fysikerna arbetar för
fullt för att komma på hur denna kvantgravitation uppför sig.
Om de lyckas, kommer vi kanske kunna besvara din fråga.

/Björn


går tiden långsammare i Andromedagalaxen?

och sedan undrar jag lite mer exakt vad är ett ljusår?

/ stina, 15 år från mölnycke

Hej Stina,

Det är riktigt att tiden inte går lika snabbt överallt i universum.
I närheten av stora ansamlingar av materia (till exempel en
stjärna) går tiden lite långsammare, än ute i fria rymden. Dock
finns det inte någon generell skillnad mellan tidens hastighet
i vår galax Vintergatan, och i vår granngalax Andromedagalaxen.
Tiden går lika fort där borta som här.

Däremot är det så att det ljus vi tar emot ifrån stjärnorna i
Andromedagalaxen har varit på väg i två miljoner år.
Den bild vi ser av Andromedagalaxen är därför
två miljoner år gammal.

Ett ljusår är den sträcka ljuset färdas på ett år. För att man ska få
en liten känsla för hur lång det verkligen är, kan man tänka på
att det tar 8 minuter för ljuset att färdas från solen till
jorden - en sträcka på 150 miljoner kilometer!

/Björn


Jag har 3 frågor:


Fråga 1: Syns sama stjärnbilder på södra resp. norra stjärnklotet?

Fråga 2: Finns det någon historia bakom någon stjärnbild?

Fråga 3: Vad är skillnaden på anstronomi och astrologi?

/ Angea Ottosson, 13 år från Älvdalen

Hej Angea,

1. Det finns vissa stjärnbilder som man bara kan se från norra
halvklotet, och på samma sätt finns det stjärnbilder som man
bara ser ifrån södra halvklotet.

2. De flesta stjärnbilderna är döpta efter någon mytologisk
figur eller varelse i den grekiska mytologin. Dessa finns det
gott om historier om. Undantag är flera stjärnbilder på
södra stjärnhimlen, som är döpta efter diverse nyttoföremål,
som "Vattenpasset", "Kompassen", "Mikroskopet" och så
vidare. Här finns det inga historier (mer än just vem som döpte
stjärnbilden, och varför just det namnet valdes).

3. Skillnaden mellan astronomi och astrologi är enorm. ASTRONOMI
är en vetenskap där man använder matematik och fysik för att
förstå egenskaperna hos objekt i rymden som man observerar
med teleskop. ASTROLOGI är en vidskepelse som inte har
någonting med verkligheten att göra, den handlar om att göra
spådomar med hjälp av planeterna, och är lika meningslöst
som att spå i kaffesump. Astrologerna är ute efter att tjäna
pengar på människors godtrogenhet, medan astronomerna
försöker förstå hur universum fungerar fysikaliskt.

/Björn


hej jag undrar hur stor den största meteoren som en människa har upptäckt

/ cengiz, 11 år från turkiet

Hej Cengiz,

Den största kända meteoriten på jorden heter Hoba-meteoriten och
hittades 1920 av en bonde som höll på att plöja. Den hittades utanför
Grootfontein i Namibia, i Afrika. Den är ca 3 meter lång och 1 meter bred
och väger 50-60 ton. Den består av en blandning av järn och nickel och
man tror att den föll för ca 80000 år sedan.

/Björn


farför är solen helt nödvändig för livet på jorden ?

/ carinna, 13 år från jönköping

Hej Carinna,

Solen är källan till den värme och det ljus som vi behöver för att
överleva. Hade inte solen funnit, så hade temperaturen på
jorden varit 270 minusgrader, och det hade alltid varit mörkt
som på natten. Under sådana förhållanden kan vi inte överleva.

/Björn


vad är ett svart hål ?

/ björn, 13 år från älvdalen

Hej Björn,

Ett svart hål är en stjärna som pressats samman inom en extremt liten
volym till följd av en stor explosion. När man samlar så mycket
massa inom en liten volym blir gravitationskraften fruktansvärt
stor på ytan av kroppen. Det svarta hålet har så stor gravitationskraft
att inte ens ljuset orkar ta sig bort från hålet. Därför är det "svart".

Jordeklotet skulle behöva pressas samman till ett objekt som är
ungefär en centimeter tvärs över innan det blir ett svart hål.

/Björn


vem kom på namnen på planeterna

/ victor, 14 år från Älvdalen

Hej Victor,

De fem inre planeterna döptes ursprungligen av de gamla grekerna.
De döptes därefter om av romarna, till de namn vi nu använder. Romarna
använde då namnen på de gudar som liknande (dvs hade samma funktion som)
de grekiska gudarna.

Grekerna kallade den planet som var närmast solen för Hermes. Det var
för att planeten rörde sig snabbt över himlen, och Hermes var enligt
grekerna en snabbfotad budbärare, som förde meddelanden mellan
gudarna. Hermes var även resenärers och handelsmäns beskyddare.
Hos romarna kallades den gud som skyddade handelsmän och
handel för Merkurius. Därför började romarna kalla den innersta av
planeterna för just - Merkurius.

Nästa planet kallade grekerna för Afrodite, som var deras kärleksgudinna.
Troligtvis gav de planeten detta namn eftersom den är den starkast
lysande planeten på himlen, och därmed den vackraste. Romarna
döpte om den efter namnet på DERAS kärleksgudinna, Venus, som
är det namn vi fortfarande använder.

Den röda planeten utanför jorden döpte grekerna efter sin krigsgud,
Ares, som dränker allt i blod. Romarnas döpte om den efter namnet
på sin egen krigsgud, Mars.

Utanför Mars ligger en planet som grekerna kallade Zeus, efter sin
största och mäktigaste gud. Det namnet har visat sig passa ganska
bra, eftersom det skulle visa sig att det faktiskt var den största
av planeterna. Gudarnas överhuvud i den romerska mytologin
var Jupiter, därför kallade romarna planeten för just Jupiter.

Den planet som ligger näst på tur kallade grekerna för Kronos.
Kronos var tidens gud, som bland annat hade till uppgift att
flytta stjärnhimlen ett varv per dygn. Grekerna trodde att denna
rörelse flyttades över till den yttersta planeten - Kronos - som
sedan satte de andra planeterna i rörelse. Romarna döpte
denna planet till Saturnus, den gud i den romerska mytologin
som motsvarades av grekernas Kronos.

Dessa fem planeter var de ända som var kända i antik tid
(förutom jorden). År 1781 upptäckte den tysk-engelske
astronomen William Herschel en ny planet. Det rådde under
flera år en stor debatt om vad den skulle heta - man kallade den
bland annat Georges stjärna (Herschel ville uppkalla den efter Georg,
kungen av England). Men tillslut så valde man att kalla den Uranus,
eftersom de andra planeterna var döpta efter romerska gudar. Uranus
(eller som grekerna kallade honom, Ouranos), var en personifikation
av stjärnhimlen. Med detta namn ville man alltså antyda att planeten
låg väldigt långt bort, "nära stjärnhimlen".

År 1846 upptäcktes ytterligare en planet, av den tyske astronomen Galle.
Denna döpte man till Neptunus, efter romarnas havsgud.

/Björn


var kommer våra stjärnbilder ifrån?

/ Julia rytter, 14 år från Älvdalen

Hej Julia,

Människor har i alla tider tyckt sig se mönster på himlen som bildats
av diverse ljusstarka stjärnor. Man har då döpt dessa mönster efter
diverse populära personer, monster, och föremål, som figurerar
inom den mytologi som är populär för tillfället. Det betyder, att
till exempel kineserna har definierat sina egna stjärnbilder och
givit dem namn som kommer från kinesisk mytologi, medan
afrikanska folk har en annan uppsättning stjärnbilder, med namn
hämtade från deras kultur. De stjärnbilder som vi använder i
västvärlden är de som användes i Romarriket. Dessa stjärnbilder
är alltså döpta efter diverse vidunder i den romerska mytologin.

Den romerska mytologin är i stort sett bara en kopia av den
grekiska mytologin. Därför använde de gamla grekerna samma
stjärnbilder (i stort sett) som vi, fast de hade andra namn för
dem. Grekerna har i sin tur "ärvt" flera stjärnbilder från ännu
tidigare kulturer. Till exempel har man hittat teckningar av
stjärnbilder från Egypten, Assyrien, och Babylonien, som
till stora delar liknar "våra" stjärnbilder. Vi har alltså de folk
som levde i dessa kulturer för många tusen år sedan att
tacka för de stjärnbilder vi har i dag.

/Björn


Tja

Hur många människor har varit i rymden?

/ Fredrik, 14 år från Älvdalen

Hej Fredrik,

Ca 450 människor har varit i rymden.

/Björn


Blir det vit färg när alla ljusvågor blir till ett, eller hur fungerar det?

/ Katarina, 16 år

Hej Katarina,

Ljus består av partiklar som kallas fotoner, som bär på en viss energi.
Det mänskliga ögat har förmåga att uppfatta ("se") fotoner om de
har energier mellan ett visst intervall. Om energin är större än detta
intervall kan vi inte se fotonerna, man vi kan mäta dem med diverse
intrument: denna strålning delas in i ultraviolett strålning, röntgenstrålning
och gammastrålning, efter ökande energimängd. Om energin är mindre
än det intervall vi kan se, talar man om infraröd strålning och radiostrålning.
Det där lilla energiintervallet vi kan se, kallar vi för "synligt ljus".

Detta ljus har inte någon färg i sig. Det har bara en viss energi. "Färgläggningen"
sker i vår hjärna. Det är alltså vår hjärna som "färglägger" ljuset, så att vi
människor kan skilja på ljus med olika energi. Upplevelsen av färg är därför
en subjektiv mänsklig upplevelse, som inte har med någon "objektiv verklighet därute"
att göra.

Vår hjärna klarar av att koda ljus av en viss energi till en bestämd färg, om ögat
ser tillräckligt mycket av denna energi, och om det inte finns så mycket fotoner
med andra energier som "stör". Men om ögat tar emot en stor blandning av
fotoner med olika energier, blir det lite kortslutning i hjärnan. Istället för att
se en stor blandning av färger, upplever vi människor denna blandning
som "vitt". Vitt är hjärnans sätt att tala om för oss att vi nu ser en soppa av
fotoner med en massa olika energier, inom det synliga energiområdet.

/Björn



Kan du beskriva vad novor är? Och om du orkar och vill kan du besvara på föjande frågor; vad är neutronstjärnor, variabla stjärnor och dubbelstjärnor.

/ Patrick, 16 år från Arvika

Hej Patrick,

Ordet "nova" är latin och betyder "ny". Ursprungligen användes det för
dittills okända stjärnor som plötsligt flammade upp på himlen och
blev synliga. Det rör sig alltså om stjärnor som av olika anledning
plötsligt ökar sin ljusstyrka kraftigt.

Det finns flera olika typer av novor. Många av dem består av en
dubbelstjärna, alltså två stjärnor som kretsar kring varandra,
där den ena stjärnan suger åt sig material från
den andra stjärnan. När detta material träffar stjärnans yta
sker en explosion, som leder till ökningen i ljusstyrka.
Novorna är exempel på variabla stjärnor, alltså stjärnor vars
ljusstyrka varierar med tiden.

Tack vare den ständiga ökningen i massa hos den stjärna som
drar till sig material från sin kompanion, kan dess massa bli
så stor att stjärnan tillslut kollapsar. Då får man en explosion
vars styrka är våldsamt mycket kraftigare än en vanlig nova: man
får en supernova av typ Ia. Explosionen trycker samman de inre
delarna av den exploderade stjärnan så kraftigt att man tvingar
protoner och elektroner att förena sig: kvar blir bara en stor
klump av neutroner, och man kallar detta för en neutronstjärna.

/Björn


Hur kan det blåsa stormar i rymden när där inte finns någon luft?
Hälsningar Emma, Alice och Klara

/ Klass 4, 10 år från Skavbökeskolan

Hej Emma, Alice och Klara,

Till skillnad mot vad de flesta tror så är rymden mellan planeterna
inte helt tom. Där finns bland annat en mycket tunn "soppa" av
protoner och elektroner, som ständigt "kokar" bort ifrån
solens yta - den så kallade solvinden. När intensiteten i
denna vid ökar kraftigt till följd av något utbrott på
solens yta, talar man om en " geomagnetisk storm". Sådana
stormar är farliga både för astronauter och satelliter.

/Björn


vad kallas en kringfarande liten sten som kommer till vår atmosfär och brinner upp?

/ hanna, 11 år från sthlm

Hej Hanna,

En sådan liten sten kallas meteoroid om den fortfarande är i rymden, den
kallas för meteor under de korta sekunder den befinner sig i jordens
atmosfär, och om den lyckas nå jordytan utan att brinna upp, kallas
den för meteorit.

/Björn


hej björn jag undrar om jag kunde få lite historia om Rymdraketer,för jag håller på med ett projekt om det fast jag hittar ingen bra fakta på nätet,har varit här föut o frågat o vet att jag kan få bra svar^^
skriv gärna tillbaks=) M.V.H gustav
Eller om du kan ge mii en bra länk till en svensk sida om rymdraketens historia :)

/ Gustav, 15 år från Åtvidaberg

Hej Gustav,

Rymdforum är en förening som vill sprida information om de mer tekniska
aspekterna av rymdfart, där Rymdstyrelsen, Rymdbolaget, och Aerospace-
avdelningarna på Volvo och SAAB ingår. Där finns ett frågeforum som
bland annat handlar om raketer,

http://www.rymdforum.nu/

och jag hoppas att du där hittar den information du söker efter!

/Björn


Hur tänkte man förr kring universum och hur det bildades?

/ Kurt, 18 år från Småland

Hej Kurt,

Den i västvärlden vanligaste föreställningen var att universum skapades
på sju dagar för ungefär sex tusen år sedan. I dag anser vi att universum
är ungefär 13.7 miljarder år gammalt, och att det är ett system som
kontinuerligt utvecklas och förändras.

/Björn


varför heter den stora björnen

/ erik, 12 år

Hej Erik,

Vi människor tycker ju om att döpa saker och ting: barn, djur, bilar,
och flygplan - allt ska ha ett namn! En annan sak som vi människor
har döpt är stjärnbilderna. De är slumpmässiga mönster av
ljusa stjärnor på himlen, som vi tycker påminner lite om ett
lejon, eller en jägare, eller just en björn.

/Björn


vem var det som upptävkte solsystemet?
vilket år var det när solsystemet upptäcktes?

/ emil fällgren, 13 år från sverige

Hej Emil,

Solen, månen, och de fem ljusstarkaste planeterna (Merkurius, Venus,
Mars, Jupiter och Saturnus), har varit kända i alla tider. Det går inte
att utse någon "upptäckare" eller något "upptäcksdatum". Det är
ungefär som att fråga "vem upptäckte vatten, och när skedde det".

/Björn


Hej, jag undrar om en måne måste ha en viss storlek för att kvalificera som en måne, för jag har undersökt detta, men det ända jag har hittar är det att vissa månar är asteroider, och jag är jätte förvirrad över vad som räknas som månar och som asteroider. Skulle vara jätte tacksam för svar!

/ Anna, 14 år från Göteborg

Hej Anna,

Det finns inte någon definitiv gräns för hur stor en kropp måste vara
för att räknas som måne - allt som går i omloppsbana runt en
planet är en måne. Det finns dock en praktisk gräns för hur små
objekt vi faktiskt kan se med våra teleskop och rymdsonder. Därför
är de minsta kända månarna flera kilometer i storlek.

/Björn

Föregående sida1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 Vidare till fler svar
















Det är vi som satsar på Unga Fakta! Copyright © 2000-2017 Unga Fakta AB