Klicka här för en talversion av Unga Faktas hemsida. Låt datorn läsa upp texter och innehåll för dig!

Till Unga Faktas startsida




















Panelen svarar

Här är de frågor som har besvarats inom ämnet astronomi. Är du intresserad av något speciellt så kan du spara tid genom att söka efter det.

Sökord:
Kategori:

Här kan du ställa en egen fråga till Henrik Hartman om astronomi!


hej daniel, jag undrar om du vet något om regnbågen?

/ yasemin, 13 år från haninge,stockholm

Hej Yasemin,

Om man skickar ljus igenom en vattendroppe så kommer ljuset att ändra riktning lite.
Man säger att "ljuset bryts". Dock bryts ljus med olika våglängd olika mycket. Det betyder
att om man skickar en blandning av ljus med olika våglängd mot en vattendroppe
(denna blandning tolkar vår hjärna som "vitt" när vi ser det), så kommer vattendroppen
att dela upp ljuset och sända det röda ljuset i lite annan riktning än det blå. Det är
detta som händer när vi ser en regnbåge - det är solljus som delas upp av vattendroppar
i atmosfären, så att vi ser band i olika färger.

/Björn


hej, varför har vi tidvatten?

/ emelie, 15 år från molkom

Hej Emelie,

Om jorden hade varit ensam i rymden hade det inte funnits något tidvatten. De rörelser hos
haven som vi kallar för tidvatten uppstår eftersom månen, genom sin gravitationskraft,
försöker ändra lite på jordens form. Berget som jorden består av är för hårt för att
påverkas, men haven lyckas månen påverka.

/Björn


Hej, jag undrar varför det finn så mycket helium i rymden? Vad har det för relation till Big Bang?

/ frida, 16 år

Hej Frida,

Det krävs väldigt speciella förhållanden för att bygga stora atomer som syre, kol,
kväve, järn etc. Man hittar bara sådana förhållanden inne i stjärnor. Därför var det bara de allra
lättaste atomerna som kunde bildas precis efter big bang. Väte består bara av
en ensam proton som fångat in en elektron, och sådana finns det gott om.
Tre fjärdedelar av hela universums massa utgörs av väte. Nästan allt annat är
helium, vilket är den näst lättaste atomkärnan. Alla andra grundämnen utgör tillsammans
bara ett par procent av massan i universum.

/Björn


Hej!
jag undra hur många astronomer finns i sverige?

/ Maria, 15 år

Hej Maria,

Det finns ca 100 astronomer i Sverige, fördelade på astronomiska observatorier
i Uppsala, Stockholm, Lund, och Göteborg.

/Björn


Hej Hopp!!

Vi är tre ungdomar som forskar om Jupiter. Vi undrar vem det var som upptäckte jupiter??

/ Klass 7b, 13 år från Norrland

Hej,

Jupiter har varit känd i alla tider. Det finns inte någon speciell upptäckare.
Det är lite som att fråga "vem upptäckte solen".

/Björn


Hej.

Känner du till någon hemsida som kan ge ut väldigt mycket fakta om hur Jorden skapades?
Jag hittar ingen tillräckligt bra sida, och jag är både intresserad och måste skriva en uppsats i skolan.

En sak till, hur lång tid tar det ungefär att få ett svar från dig här i sidan?

/ Sebastian, 16 år från Stockholm

Hej Sebastian,

Mitt råd är att du går till biblioteket och lånar några böcker om astronomi.
Internet är inte en tillförlitlig källa för information. Vem som helst kan skriva
precis vad som helst, eller hur?

Jag skriver svar på de frågor som ställs så fort jag hinner. Normalt gör jag
det inom en vecka, men när jag har mycket arbete eller är ute och reser
kan det ta längre tid.

/Björn


hej
kan du skriva exakt om hur mycket jupiter väger alla nollor och allt

/ semir, 13 år från sverige

Hej Semir,

Jupiters massa är 1900000000000000000000000000 kilogram.
Det är inte mindre än 26 nollor!

/Björn


Hej Björn
Jag undrar hur man kan räkna på månens ellipsiska bana? Så att man kan räkna ut avstånden mellan jorden och månen vid olika tillfällen beroende på om det är fullmåne eller nymåne eller när den är halv osv.
tack på förhand
M.V.H angela

/ Angela, 18 år från Göteborg

Hej Angela,

Den gren inom astronomin som har med beräkningar av himlakroppars banor
att göra, kallas för celestmekanik. Sådana beräkningar är för komplicerade
för att jag ska kunna redogöra för dem här. De ekvationer som används har
dock varit kända i flera hundra år, och med dagens kraftfulla datorer tar det
inte lång tid att lösa dem. Att beräkna månens position i rymden tusentals
år frammåt eller bakåt i tiden är därför någonting man gör rutinmässigt i dag.

/Björn


Om man räknar bort allt motstånd som inte låter oss att åka så långt i rymden, skulle man tillslut kunna komma till slutet av rymden? Det låter lite omöjligt för min kompis säger att rymden exapnderar hela tiden, och om den gör det så varför?

Tacksam för svar
M.V.H. Sylvia

/ Sylvia Morawiecki, 14 år från Haninge

Hej Sylvia,

Så vitt vi vet så är rymden oändlig. Det finns alltså inte någon gräns någonstans.
Dock finns det begränsningar på hur långt ut i rymden man faktiskt kan se. Det beror
på att universum "bara" har existerat i 13.7 miljarder år, och att ljuset från en viss
stjärna därför som längst kan ha färdats 13.7 miljarder ljusår. Stjärnor som ligger längre
bort ifrån oss än 13.7 miljarder ljusår är därför ännu inte synliga, eftersom ljuset
inte hunnit hit. Den "bubbla" i universum vi kan överblicka har därför en radie
på 13.7 miljarder ljusår, och det som ligger utanför kan vi inte se. Men bara för att
man inte kan se något så betyder ju inte det att det inte finns!

/Björn


Vad säger en stjärnas färg om dess temeratur?

/ Stina, 12 år från sverige

Hej Stina,

En stjärnas färg säger väldigt mycket om dess temperatur. Det finns en fysikalisk
lag som talar om vid vilken våglängd ett objekt med en viss temperatur sänder
ut det mesta av sitt ljus. Relativt svala objekt sänder mest ut långvågigt ljus,
vilket vi uppfattar som rött. De riktigt varma objekten sänder mest ut
kortvågigt ljus, vilket vi uppfattar som blått. Genom att kolla vilken färg
en stjärna har (dvs, mäta vid vilken våglängd som den sänder ut
mest ljus), kan man därför direkt räkna ut dess yttemperatur. Solens gula
ljus talar till exempel om att solens yta har en temperatur på ca 5500 grader.

/Björn


Hej!
Om u skulle studera en stjärna långt bort vilket instrument skulle du använda och varför?

/ Kerstin, 17 år från mora

Hej Kerstin,

Små teleskop kan bara se de ljusstarkaste objekten på himlen. För att se de riktigt
avlägsna (och därmed ljussvaga) objekten, måste man ha teleskop med mycket
stora speglar, som kan fånga in så mycket ljus som möjligt. Därför skulle jag
använda största möjliga teleskop, till exempel VLT i Chile.

/Björn


Vad är en rymdsond?

/ Anja, 11 år från Almvik

Hej Anja,

En rymdsond är en obemannad rymdfarkost som vi människor bygger och
sänder ut i rymden med raket. Ombord finns en massa instrument som gör
mätningar, och kameror som tar fotografier. Den insamlade informationen
sänds till jorden genom radiokommunikation.

/Björn


Hej Björn.

Vilken är den ljusstarkaste stjärnan på norra stjärnhimlen?

Mvh: Maria

/ Maria, 18 år från Stockholm

Hej Maria,

De tre ljusstarkaste stjärnorna på himlen ligger alla på södra stjärnhimlen: Sirius
i Stora hunden, Canopus i Kölen, och Rigil i Kentauren.

Norra stjärnhimlens starkast lysande stjärna, Arcturus i Björnvaktaren, kvalar
alltså in först på fjärde plats.

/Björn


I nya böcker om astronomi kan man läsa att Jupiters kärna och lager strax utanför innehåller bla is. Kan detta vara möjligt med tanke på att trycket är så enormt, borde det inte istället vara väldigt varmt i kärnan med tanke på gravitationsenergin, hade den varit ännu större kunde den ha varit en stjärna eller en brun dvärg. Ju större massa en kropp har desto mer värme skapas väl i kärnan, och eftersom planeten strålar ut mer energi än den tar emot talar väl detta för att det är väldigt hett i kärnan, det är väl bla den energin samt rotationsenergin som driver alla superstormar på planeten. Har läst att det borde vara minst 40000 grader varmt i kärnan hur kan man då påstå att det finns is inne i planeten.

/ Håkan Nyberg, 18 år från Jämtland

Hej Håkan,

Smältpunkten för is beror på det tryck som isen är utsatt för. Vid atmosfäriskt tryck
(ca 100000 Pascal) smälter is som bekant vid 0 grader Celsius. Om man ökar
trycket förskjuts dock smältpunkten uppåt. Om trycket på isen istället är
50-60 miljarder Pascal, smälter is först när temperaturen överstiger ca 1300 grader
Celsius. Av detta skäl finns det teoretiska möjligheter att is existerar i kärnorna
hos Uranus och Neptunus, där förhållandena är de rätta. Dock är det inte
särskilt troligt att Jupiters och Saturnus kärnor innehåller is, eftersom deras
innertemperaturer är något högre.

/Björn


Förut när jag tittade på himlen mot söder med mitt teleskop såg jag nåt som såg väldigt konstigt ut. Det såg ut som en cell (det biologiska), det var grönt och det rörde sig som om det var vågor i. Jag kollade några gånger på det men jag såg alltid samma sak, tyvärr så glömde jag skriva ner vart det var men det var då det senast var halvmåne, det låg snett ner åt höger på himlen från månen. Jag undrar vad det kunde vara kan du säga det? Kan det vara en galax?

/ Ida Paldan, 15 år från Haninge

Hej Ida,

Troligtvis är det en stjärna du har tittat på. När stjärnans ljus passerar genom jordens atmosfär
på väg till ditt teleskop, fungerar atmosfären som en lins, som smetar ut ljuset något. Eftersom
atmosfären hela tiden ändrar på sig, ser det ut som den utsmetade skivan bubblar och kokar.
Denna effekt blir tydligare ju närmare horisonten stjärnan befinner sig.

/Björn


Vilka grundämnen finns det på Saturnus?

/ Anna, 15 år från Stockholm

Hej Anna,

Saturnus är en gasplanet, och består främst av grundämnena väte och
helium. Dock innehåller dess kärna alla former av grundämnen, i mer eller mindre
samma koncentrationer som hos övriga kroppar i solsystemet.

/Björn


Hej.
Jag undrar hur många mil det är från Tellus till Solen?

/ Josefine , 13 år från Stockholm

Hej Josefin,

Avståndet från vår planet jorden (som mycket riktigt kallas Tellus på latin) till
solen är 150 miljoner kilometer, alltså 15 miljoner mil.

/Björn


Kan du skicka fackta om orion-nebulosan.

/ Noah palmqvist och Hampus karlsson, 9 år från Mörrum/sverige

Hej Noah och Hampus,

Orionnebulosan är ett stort moln i vår galax Vintergatan, som främst består
av gaserna väte och helium. Denna gas täcker ett område som är 400 ljusår
tvärsöver och gasen väger 100000 gånger mer än vår sol. Avståndet dit är
ungefär 1500 ljusår.

/Björn


vad heter den nya planeten ni forskare nyligen upp täckt efter pluto

/ julia, 9 år från mora

Hej Julia,

Solsystemet har åtta planeter: Merkurius, Venus, jorden, Mars, Jupiter,
Saturnus, Uranus och Neptunus.

Pluto räknas inte längre som en planet. Det har införts en ny betäckning,
och Pluto kallas nu för en "dvärgplanet" eftersom den är så väldigt
liten. En annan dvärgplanet, som faktiskt är något större än Pluto, och som
upptäcktes år 2003, heter Eris.

/Björn


hej björn när det gäller meteoriter,asteroider så har jag hört att om en sån är på väg mot jorden o kommer under 1 au så kan det vara fara för oss stämmer detta björn mvh kicki

/ kicki, 16 år

Hej Kicki,

Det är riktigt att asteroider kan slå ned på jorden och orsaka stor skada. Detta händer dock ytterst
sällan (kanske ett par tre gånger under en miljon år), så risken att det skulle hända under vår
livstid är försvinnande liten. Asteroider betäcknas som potentiellt farliga om de kommer inom
0.05 AE under de närmsta 170 åren (1 AE= 1 Astronomisk Enhet, som är ungefär 150 miljoner
kilometer, lika med medelavståndet mellan jorden och solen). Vi känner till ganska många sådana
asteroider. Ingen av dem kommer dock att slå ned, de bara passerar mycket nära jorden.

/Björn

Föregående sida1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 Vidare till fler svar
















Det är vi som satsar på Unga Fakta! Copyright © 2000-2017 Unga Fakta AB