Klicka här för en talversion av Unga Faktas hemsida. Låt datorn läsa upp texter och innehåll för dig!

Till Unga Faktas startsida




















Panelen svarar

Här är de frågor som har besvarats inom ämnet astronomi. Är du intresserad av något speciellt så kan du spara tid genom att söka efter det.

Sökord:
Kategori:

Här kan du ställa en egen fråga till Henrik Hartman om astronomi!


varför åkte de först på månen just till månen?

/ Oliver, 9 år från svärgie

Hej Olivia,

Månen är den himlakropp i solsystemet som ligger närmast jorden. Därför var det
naturligt att åka dit. I framtiden tänker man försöka åka till himlakroppar som
ligger längre bort. Nästa anhalt blir planeten Mars.

/Björn


Åt vilket håll rör sig månen runt jorden?

/ Maja, 13 år från Sverige

Hej Maja,

Om vi lyfter med en raket från jordens nordpol, och rör oss rakt
ut i rymden så att vi ser hela solsystemet under oss, kommer vi
se att alla planeterna kretsar kring solen moturs. Även månen
kretsar kring jorden moturs.

/Björn


hejsan jag undrar...vilken temperatur är det i rymden?Och vilken temperatur är det på skuggsidan på månen?

/ Marielle Tengström Hellqvist, 12 år från östersund

Hej Marielle,

Den tomma rymden i sig, har ingen temperatur. Det vi kallar temperatur, är ett
mått på hur fort atomer och molekyler rör på sig (eller vibrerar) i ett material.
Begreppet "temperatur" förutsätter därför att det finns någon materia som
kan röra på sig. Rymden är dock inte tom överallt, utan det finns moln av
gas mellan stjärnorna, där temperaturen ofta ligger kring 220-260 minusgrader.
Den lägsta temperatur som över huvud taget går att uppnå är 273 minusgrader,
vilket betyder att molekylerna inte rör sig alls.

På månens skuggsida är det minus 180 grader.

/Björn


hur mycket väger jupiter???

/ Onyxia, 18 år från Uldaman

Hej Onyxia,

Jupiter väger 318 gånger mer än jorden. Vill man skriva dess massa i
kilogram blir det en tvåa följd av 27 nollor.

/Björn


Vilken är den varmaste planeten i vårt solsystem?

/ Soffe, 12 år från Västerås

Hej Soffe,

Trots att Merkurius är den planet som ligger närmast solen, finner
vi de högsta temperaturerna på planeten Venus. Det är för
att den omger sig av ett tjockt molntäcke genom vilket
solstrålarna kan tränga in, men inte komma ut igen. Det
kan bli närmare 500 grader varmt på Venus' yta.


Hej Björn.
Jag håller på med ett stort arbete i skolan om rymden om just nu håller jag på att forska lite om Svart hål.
Jag har tre frågor.

1. Vad består det svarta hålet av igentligen. Det sägs att det är en ihop tryckt stjärna (förenklad förklarning), med vad är det så att materia "åker in i". De kan ju inte åka in i en ihoptryckt boll? eller svävar alla infångat materia rundt "bollen".

2. Det säga att tid och rum inte existerar i ett svart hål. Hur kan det var möjligt? Om jag står i ett svart hål (vilket jag vet är omöjligt) åldras jag inte då? eller hur funkar det med den saken?

3. Min sista fråga är:
Är det bara av en slump att Jorden inte blivit uppslukad av ett svart hål? eller kan vi bli uppslukade av ett svart hål imorgon tillexempel?

Hoppas att du kan ta dig tid att svara på mina frågor. Jag har själv frågat dessa frågotr till min magister men jag förstår mig inte på hans svar. Jag har själv blivit lite intresserad kring ämnet (Svarta hål) eftersom de känns så overkliga att jag inte kan tänka mig att de facktiskt kanske finns.

tack.

/ Diana, 16 år från stockholm

Hej Diana,

Normalt svarar jag inte på frågor som handlar om skolarbete, för det
är viktigt att man själv får tänka efter och leta efter information.
Men jag ser att du har tänkt, funderat, och letat på egen hand,
så därför vill jag hjälpa dig lite på traven.

Gravitationskraften vi upplever när vi står på jordens yta beror dels
på hur mycket massa (i kilogram) det finns innuti jorden, och dels på
hur långt bort från jordens centrum vi befinner oss. Om vi hade kunnat
pressa samman jorden, så att dess radie blivit mindre men att den
fortfarande innehåller samma massa, hade gravitationskraften på
ytan blivit allt starkare. Det hade blivit allt svårare att hoppa, till
exempel. Även ljus påverkas av gravitation - en ljusstråle böjs något
av gravitationen. Denna böjning skulle öka mer och mer, ju mindre
jorden blev. Tillslut, när jorden har blivit ca 1 cm i storlek, har gravitationkraften
på ytan blivit så stor, att ljuset inte alls kan lämna kroppen, därför att
ljustrålen har bildat en sluten "bana". Denna radie kallas för Schwarzschild-radien,
eller händelsehorisonten.

Eftersom ingenting, inte ens ljuset, kan nå oss från kroppen om vi befinner
oss utanför händelsehorisonten, har vi inget sätt att få information om vad
som pågår innanför. Ingenting som försvinner bortom händelsehorisonten
kan meddela sig om sina upplevelser. Man har myntat termen "svart hål" för
att göra en analogi till någonting vardagligt - vi tänker oss ett djupt svart
hål i marken, vi faller i, och ingen hör våra rop. Men detta är alltså bara
en liknelse. Den astronomiska kropp vi kallar ett "svart hål" är därför inte
ett hål i vanlig bemärkelse. Det är ett mystiskt objekt som döljer sig bakom
händelsehorisonten.

Efter denna bakgrund, går jag in på dina frågor.

1. Eftersom det inte finns några astronomiska observationer som gör att vi
kan kika in bakom händelsehorisonten, vet vi egentligen inte vad som
händer där. Matematiska modeller talar dock om, att om ett objekt krymper
ihop innanför händelsehorisonten, finns det ingenting som hindrar det att
kollapsa fullständigt. Radien minskar till noll, och objektet blir en punkt. Denna
punkt kallas för singularitet. Den har inga egenskaper, förutom oändlig
masstäthet, och oändligt hög gravitation. Så vad består ett svart hål av
egentligen? Svår fråga! En punkt med oändligt hög gravitation, bara.

2. Eftersom singulariteten är en punkt, har den ingen rumslig utbredning.
Det är detta som gör att det inte finns något rum. När det gäller tiden,
så existerar det inte någon enhetlig tid i universum, dvs, alla upplever inte
"samma" tid. Vi har alla vår egen tidsmätning, beroende på var vi befinner oss,
hur fort vi rör oss, etc. I vardagslivet märker vi inte detta, vi upplever allas
tid som mycket lika varandra. Dock blir det stor skillnad i extrema miljöer, till
exempel om man färdas nära ljusets hastighet, eller om man befinner sig
i ett mycket starkt gravitationsfält (som nära händelsehorisonten). Om en
astronaut sänder ut en radiosignal varje sekund (enligt hans egen klocka),
medan han faller in egenom händelsehorisoneten, kommer han inte
uppleva någonting märkligt. Hans klocka tickar som vanligt, medan han
sänder sina signaler. Dock är det annorlunda för oss andra som lyssnar
på signalen. Vi upplever att det tar längre och längre tid mellan hans
signaler medan han rör sig mot händelsehorisonten. Tillslut, går det
oändligt lång tid mellan varje signal: VI upplever att hans tid har
avstannat (vilket han själv dock inte gör).

3. Svarta hål är inte särskilt vanliga. De uppstår antingen i centrum på galaxer,
där mycket stora mängder material är samlad. Vi tror att det finns ett enormt
svart hål i centrum på vår galax, Vintergatan. Men eftersom vi befinner oss på
betryggande avstånd (ca 30000 ljusår bort), så löper vi ingen risk att falla in.
Ett annat sätt att skapa ett svart hål, är när en mycket tung stjärna dör i
en supernovaexplosion - då trycks dess centrum samman till ett svart hål.
Dock sker inte supernovaexplosioner särskilt ofta. Faktum är att vi bara känner
till fyra stycken i vår egen galax, som hänt under mänskligetens historia.
Det är därför ganska glest mellan hålen, och det är extremt liten risk att
vi skulle komma i närheten av ett sådant svart hål.

/Björn


hej, jag undrar hur en stjärna föds? bara en enkel sammanfattning. Har sökt innaan men det är så komplicerat. Tack på förhand

/ pernilla, 11 år från göteborg

Hej Pernilla,

I vår galax finns det stora moln som består av gaserna väte och
helium. Trots att dessa gaser är mycket lätta, kan ibland molnens
storlek vara så stora att det endå finns mycket stora mängder massa
i dessa moln. Gravitationskraften från denna massa får molnen
att dra ihop sig, tills gasen bildar en boll. I centrum på bollen börjar
väteatomerna tryckas samman så kraftigt att de faktiskt smälter
ihop, och bildar helium. Då frigörs stora mängder energi, och
bollen lyser upp - den blir en stjärna.

/Björn


hur lång tid tar det för

A) jorden att gå err varv runt solen?
b) månen att gå ett varv runt jorden?
c) jorden att snurra ett varv runt sin axel?
d) månen att snurra err varv runt sin axel?

/ serhan, 14 år från malmö

Hej Serhan,

Det tar ett år för jorden att gå runt solen. Månen går att varv
runt jorden på 27 dagar och 8 timmar. Jorden roterar ett
varv runt sin egen axel på 23 timmar, 56 minuter, och
4 sekunder (vi "luras" att tro att dygnet är 24h eftersom jorden
hinner röra sig lite i sin bana under tiden). Månen roterar ett
varv runt sin egen axel på samma tid som den roterar ett
varv runt jorden (så kallad bunden rotation), alltså 27 dagar
och 8 timmar.

/Björn


Du sa till aga att närmsta stjärna ligger 4,3 ljus år bort men jag har hört att våran sol är också en stjärna och den ligger väll bara 8 ljusminuter här i från eller har jag fel.
mvh eric

/ eric, 10 år från dalsjöfors

Hej Eric,

Det är helt riktigt att solen är en stjärna, och att det tar solljuset ca 8 minuter
att nå oss. Tittar du noga på mitt svar, har jag skrivit att den närmaste
stjärnan FÖRUTOM solen (alltså, i praktiken den närst närmaste stjärnan) ligger
4.3 ljusår bort.

/Björn


vad skulle bli annorlunda om jorden skulle rotera långsammare än sin egna axel. Ge flera svar t.ex. tid, temperatur, vätlighet?

/ jesper, 13 år från själevad

Hej Jesper,

Till skillnad från vad de flesta tror, så är jordens rotationshastighet inte
konstant. Faktum är att jorden roterar allt långsammare runt sin
egen axel. Orsaken till detta är att månen "stjäl" rotationsenergi
från jorden, så att vår planet snurrar allt långsammare. Månen
använder denna energi för att göra sin bana allt större - månen
är långsamt på väg bort från jorden.

Dock är dessa förändringar mycket långsamma, så man måste titta
på stora tidsrymder för att se någon nämnvärd effekt. Går vi till
exempel två miljarder år tillbaka i tiden (alltså 2000 000 000 år),
så roterade jorden så snabbt att det gick ca 800-900 dygn på ett år,
istället för 365 dygn per år, som nu.

Hur ett hälften så kort dygn skulle påverka vårt klimat kan jag inte
uttala mig om, det får du fråga en meteorolog. Drar man paralleller till hur
en atmosfärslös kropp skulle uppföra sig, hade det dock lett till att skillnaden
mellan dag- och natt-temperatur hade minskat något.

/Björn


Hej. jag jag vill veta mer fakta om årstider kan du ge mej lite exempel !?

/ Daniel nijad , 13 år från Sundsvall

Hej Daniel,

Om jordens rotationsaxel hade varit vinkelrät mot jordens banplan
(det plan i vilket jorden rör sig runt solen i en nästan cirkulär bana),
hade det inte funnits några årstider. Den mängd solljus som en viss
plats på jorden tar emot under en dag, hade inte varierat under
årets lopp.

Nu lutar jordens rotationsaxel ca 23.5 grader från banplanets
ytnormal. Det innebär att jordens nordpol, i ett visst område
i banan, har vänt sig något mot solen, så att vi på nordliga
breddrader mottar mer solstrålning än normalt. Det är
då vi upplever sommar. Sex månader efteråt har jorden
flyttat sig så att nordpolen pekar bort ifrån solen. Vi
mottar då mindre solstrålning är normalt, och vi upplever
då vinter. Notera att det är sommar på södra halvklotet när
vi har vinter, och vice versa.

/Björn


Vad är AU? hur långt avstånd är det mellan solen och pluto?

/ Erika, 13 år från skövde

Hej Erik,

AU står för "Astronomical Unit", eller Astronomisk Enhet (AE) på svenska.
Det är ett längdmått som man använder för att mäta avstånd
i solsystemet. En AE är lika långt som medelavståndet mellan jorden
och solen, alltså ungefär 150 miljoner kilometer. Mätt i sådana
enheter är avståndet mellan solen och Pluto 39 AE.

/Björn


Hur varmt är det i solens mitt? Hur uppkommer en "solstorm"? Är "solstorm och norrsken samma sak?

/ kristina olin, 18 år från partille

Hej Kristina,

I solens centrum råder det en temperatur på ungefär 14 miljoner grader.
På solen yta är det dock "bara" 5500 grader varmt.

Solens yta är aktiv, det bubblar och kokar som i en gryta. Ibland sker
det explosioner som iväg laddade partiklar ut i rymden med stora
hastigheter. Det är detta som kan kallas för "solstormar" ibland.
När dessa laddade partiklar når jorden, följer de jordens magnetfält
ned till nord- och syd-polerna. När de slår i jordatmosfärens
molekyler, börjar dessa molekyler att lysa. Det är detta sken
som kallas för "norrsken".

/Björn


Hej björn!
jag är en kille som undrar om jorden verkligen kommer att bli träffad av en asteroid år 2012??
som kommer att ödelägga våran civilisation???
har nämligen hört en massa rykten men vet inte om det är sant:/:(
snälla svara är du bussig=D///M.V.H Gustav

/ Gustav, 15 år från Åtvidaberg

Hej Gustav,

Du kan vara lugn, det finns inte någon känd asteroid som kommer
att slå ner på jorden, särskilt inte 2012.

Minor Planet Center har en lista på de asteroider som kommer inom
ett avstånd på 0.05 AE från jorden innan år 2178 (1 AE= 1 Astronomisk Enhet
= medelavståndet mellan jorden och solen = 150 miljoner kilometer). Du
finner den på

http://cfa-www.harvard.edu/iau/lists/PHACloseApp.html

Värsta boven på listan är asteroiden Apophis, som passerar mycket nära
jorden år 2029. Den går då på ett avstånd som motsvarar en tiondel
av avståndet till månen, vilket är mycket nära, men utom risk för
kollision. Vi måste dock hålla koll på vad denna asteroid har för
sig efter 2029, därför kommer den att observeras ingående
vid passagen det året.

/Björn


Hej! jag skriver ett arbete om månen och undrar vad som menas med detta:

Då månen befann sig mycket närmare jorden och starka tidvatteneffekter verkade omformades månen från en smält sfär till en ellipsoid med axeln vänd mot jorden. När månen började svalna bildades en kraftig skorpa över smältan i dess inre. Eftersom smältan dras mot jorden är skorpan mycket tunnare i riktning mot jorden än på den motsatta sidan.

Jag hittade denna faktan på wikipedia men förstår inte vissa av orden: smältan?
Texten handlar om månens uppkomst och historia.
Var månen inte ett fast ämne/material under dess "födelse"
Kan du ge mig en enklare förklaring=) Tack!

/ rebecka, 17 år från Lund

Hej Rebecka,

Den sten som både jorden och månen består av innehåller en hel del
radioaktiva ämnen. När dessa radioaktiva ämnen sönderfaller frigörs
värme, som har svårt att ta sig ut ur kropparnas inre. Det blir så
varm att stenen helt enkelt smälter, blir till lava. Jordens inre är
fortfarande smält, vi bor på en tunn skorpa av stelnad kall sten,
men under oss är det flera tusen grader varmt. Ibland "kokar jorden
över", och lavan tränger ut genom ett hål i skorpan - det blir ett
vulkanutbrott.

Även månen var het och flytande när den var mycket ung. Det är
detta man menar med "smältan".

/Björn


vad händer om astroider krockar?

/ charlie, 3 år från halmstad

Hej Charlie,

Det händer ibland att asteroider krockar med varandra. Sådana
kollisioner är mycket våldsamma, vilket gör att asteroiderna
går i bitar. Dessa bitar fortsätter att gå i bana runt solen, så
att man har en svärm asteroider på ett ställe. Sådana svärmar
känner vi till flera stycken av, och de kallas för asteroidfamiljer.
De första asteroidfamiljerna upptäcktes av japanen Hirayama 1918
och kallas för Koronis, Eos- och Themis-familjerna. Familjenamnen
kommer från namnen på den största asteroiden i vardera familj.

/Björn


vad menas med bunden rotation?
vilket är det andra namnet på djurkretsen?

/ sara, 13 år från turkiet

Hej Sara,

Månen har bunden rotation runt jorden. Det betyder att månen roterar ett
varv runt sin egen axel (månens "dygn") på exakt samma tid som det
tar för månen att röra sig ett varv runt jorden (månens omloppstid). Konsekvensen
av detta, är att månen alltid vänder samma sida mot oss: man kan inte se
månens baksida från jorden.

Djurkretsen är namnet på de tolv stjärnbilder genom vilka solen tycks
röra sig under ett år. De kallas också för zodiaken.

/Björn


Vad är ett svart hål och vart kommer man om man åker in i det.
tacK!

/ Annie, 13 år från Linköping

Hej Annie,

Ett svart hål är en kropp som har pressats samman otroligt
mycket. När det är mycket massa samlad på ett litet ställe
blir gravitationskraften väldigt stor. Hos de svarta hålen
är gravitationen så stark att inte ljuset förmår lämna kroppen.
Om man skulle vilja förvandla jordklotet till ett svart hål
skulle man vara tvingad att pressa ihop det tills det inte
var större än cirka en centimeter tvärsöver. Då förstår
vi hur täta och tunga dessa svarta hål är!

Att falla in i ett svart hål skulle inte vara en särskilt trevlig
upplevelse. Man skulle slitas sönder och dras ut till
ett snöre, för att sedan själv bli en del av det svarta
hålet, och bidra lite lite till dess massa.

/Björn


Berätta om hur våra planeter upptäcktes tack Nora

/ Nora, 15 år från Göteborg

Hej Nora,

Planeterna Merkurius, Venus, Mars, Jupiter och Saturnus har
varit kända i alla tider - de hör till natthimlens ljusstarkaste
objekt och man kan se hur de vandrar mellan stjärnbilderna.

När man började undersöka natthimlen med teleskop i
början av 1600-talet fick man dock möjlighet att se
objekt som var ljussvagare än de man kan se bara med
blotta ögat. År 1781 upptäckte så astronomen William
Herschel en dittills okänd planet - Uranus.

Man studerade Uranus bana mycket noggrannt. När man
jämförde den observerade banan med den teoretiskt
uträknade banan såg man att de inte stämde med
varandra. Två forskare, som arbetade oberoende av
varandra, insåg båda att Uranus stördes av gravitationen
från ett tungt objekt som låg utanför Uranus. På grundval
av Uranus observerade positioner räknade man ut
var någonstans denna okända kropp måste befinna sig.
De skickade sina uträkningar till en herre som hette
Johann Gottfried Galle. Han sökte med sitt teleskop
i det område där det okända objektet borde finnas,
och han hittade då Neptunus. Detta skedde 1846.

Sedan dess har inga fler planeter upptäckts. Däremot
har man hittat tiotusentals asteroider, varav en del
är ganska stora. De största av dessa asteroider
kallar man för dvärgplaneter. Den största dvärgplaneten
heter Eris, och upptäcktes 2003. Den näst största
dvärgplaneten heter Pluto, och upptäcktes 1931.

/Björn


Hej! Jag undrar vad ekvatorn verkligen gör? jag har alltid trott att ekvatorn fångar upp de starkaste solstrålarna så att vi på jorden inte värms upp allt för mycket. Jag forksar om berget Kilimanjaro i Afrika och där skriver dem "Trots att Kilimanjaro bara ligger drygt 30 mil från ekvatorn ligger det alltid snö på dess topp." Hur kommer det sig?

/ Stina, 14 år från Gävle

Hej Stina,

Jorden roterar ett varv runt en axel som går genom nord- och
syd-polerna på 24 timmar. Det plan som är vinkelrät mot
denna rotationsaxel kallas för ekvatorn. Jordens ekvatorplan
sammanfaller nästan med jordens banplan (alltså det plan i
vilket jorden rör sig runt solen). Det betyder att ekvatorn är
den region på jorden som blir mest solbelyst. Befinner man sig
nära ekvatorn står solen ofta högt på himlen och gassar,
de flesta dagar på året. Dessa områden blir därför mycket
varma, till skillnad från polerna som inte är särskilt väl
belysta - under polarvintern går solen inte upp över
horisonten alls.

Dock beror temperaturen i luften också på dess täthet. Rör man
sig högt upp blir luften allt tunnare, och det blir allt kallare. Därför
är det på bergstoppar alltid kallt och snöigt, även om de som
Kilimanjaro ligger nära ekvatorn.

/Björn

Föregående sida1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 Vidare till fler svar
















Det är vi som satsar på Unga Fakta! Copyright © 2000-2017 Unga Fakta AB