Klicka här för en talversion av Unga Faktas hemsida. Låt datorn läsa upp texter och innehåll för dig!

Till Unga Faktas startsida




















Panelen svarar

Här är de frågor som har besvarats inom ämnet segelsjöfart. Är du intresserad av något speciellt så kan du spara tid genom att söka efter det.

Sökord:
Kategori:

Här kan du ställa en egen fråga till Eric Wickenberg om segelsjöfart!


Hej Eric,

Jag jobbar om Christoffer Columbos och några andra upptäcksmän. Jag har lite svårt att sammanfatta vem columbus var, och vad han egentligen upptäckte och om han hade några problem med resan eller dylikt. Vad effekten och konsekvenserna blev.

/ Steph, 17 år från piteå

Hej Steph

Om man skall beskriva konsekvenserna av Columbus och andra upptäckares resor behöver man skriva minst 10 tjocka böcker.

Jag skall försöka ge ett sammandrag och då i synnerhet om Columbus.

Christofer columbus vars italienska namn var Cristoforo Colombo. Han föddes 1451 (någon gång mellan 26 augusti och 31 oktober) Det är okänt var han är född men ett 20-tal platser i Europa påstår att han föddes just där. Han dog den 20 maj 1506 i Valladolid, Spanien.

Han var en genovesisk upptäckare och köpman som med stöd från spanska kungaparet gav sig iväg över Atlanten för att finna en annan sjöväg än vad Vasco da Gama gjorde till Indien.

Columbus nådde Amerika år 1492. Han trodde då att han hade funnit en västlig rutt till Indien och befolkningen i Amerika kom därför att kallas indianer. Det blev starten till Europas kolonisering av den nyupptäckta kontinenten.

Att Columbus ville finna en västlig väg till Indien berodde på att man i Europa hade fått smak för orientaliska kryddor m.m. Eftersom man var tvungen att frakta varorna landvägen med kamelkaravaner och att det fanns många mellanhänder som ville tjäna på handeln blev orientaliska varor fruktansvärt dyra.

Om man kunde finna en kort sjöväg till Indien skulle varorna bli billigare och man kunde ändå tjäna stora pengar.

Man visste att jorden var rund och därför borde man kunna komma till Indien genom att segla västerut. Att jorden var så stor som den var hade man ingen aning om
.
Fartygen hade blivit större och fått en mer sjövärdig konstruktion som gjorde att de tålde de större påfrestningar som Atlantresor innebar.
Man hade genom tidigare resor fått fram ”ungefärliga” kartor och sjökort samt erfarenheter som gjorde att man kunde navigera något säkrare än vad tidigare generationers sjöfarare kunde.

I Europa hade det börjat växa fram förmögna affärsmän och adelsmän som hade råd att satsa på ”riskprojekt” av typ upptäcktsresor i hopp om att finna guld och annat som man kunde göra stora pengar på.

Nu fann inte Columbus sjövägen till Indien men ända fram till sin död trodde han att han hade gjort det.

Att Columbus lyckades med att upptäcka en helt ny kontinent satte fart på upptäckandet.

Vad som hände efter Columbus är både på gott och ont. Han fick äran av att ha upptäckt Amerika samtidigt som han fick skulden av början till förföljelse och utrotning av de infödda på öarna han upptäckte .

Hans tre resor förde över europeiska seder, religion och sjukdomar till urbefolkningarna i det som vi numera kallar Amerika. Miljoner indianer dog av smittkoppor som européerna förde med sig.

Efter hundra år av plundring, död, krig och sjukdomar hade Amerikas urbefolkning minskat med 90-95 %, dvs. ca 92 500 000 av 100 miljoner människor.

Columbus misstag att han hade funnit en ny väg till Indien och i stället upptäckt en ny kontinent Amerika revolutionerade historien.
.
Arvet efter Columbus är både på gott och ont. Han fick äran av att ha upptäckt Amerika samtidigt som han fick skulden av början till förföljelse och utrotning av de infödda på öarna han upptäckte .

Hans tre resor förde över europeiska seder, religion och sjukdomar till urbefolkningarna i det som vi numera kallar Amerika. Miljoner indianer dog av smittkoppor om européerna förde med sig.

Nu när Columbus hade visat vägen till det nya landet så var det bara fritt fram för Spanjorerna att utnyttja dess resurser. Och det är här som det riktigt obehagliga börjar.

Efter hundra år av plundring, död, krig och sjukdomar hade Amerikas urbefolkning minskat med 90-95 %, dvs. ca 92 500 000 av 100 miljoner människor.

När det gäller Haiti så halverades dess befolkning på åtta år. 1492-1500 rådde det ständig plundring och död på ön.

Hur Europa påverkade Amerika och tvärtom

Hästen från Europa tillät indianstammar i Great Plains i Nordamerika för att flytta från en nomad till en jakt livsstil.

Livsmedel från Amerika såsom potatis, tomater och majs blev uppskattade av européer och bidrog till att öka deras befolkning. Vete från Europa och den gamla världen blev snabbt en viktig födokälla för människor i Amerika.

Efter Columbus upptäckt av den nya kontinenten blev Amerika för alltid förändrat. Ursprungsbefolkningens levnadssätt och kultur förstördes för alltid och de rika i Europa blev ännu rikare och lärde sig att röka tobak.

Om Columbus resor förde någon nytta med sig kan diskuteras, men om inte Columbus hade upptäckt Amerika så hade säkert någon annan gjort de senare och sannolikt med samma förödande resultat.

Efter hundra år av plundring, död, krig och sjukdomar hade Amerikas urbefolkning minskat med 90-95 %, dvs. ca 92 500 000 av 100 miljoner människor.

Jag tror att urinnevånarna i det som blev Amerika gärna skulle velat förbli oupptäckta.

Hälsningar

Eric









hej.
hur har hernan cortes påverkat oss idag ?

/ okänd, 13 år

Hej okänd

Hernán Cortés de Monroy Pizarro föddes 1485 i Medellín, Extremadura, och dog den 2 december 1547 i Castilleja de la Cuesta nära Sevilla, Spanien

Cortes var den conquistador ( erövrare) som 1519-21 erövrade aztekernas rike i Mexiko.

Han var under sin levnad känd som Hernando eller Fernando Cortez och signerade sina brev Fernán Cortés.

Han var som alla sina kollegor i "erövrarbranchen" främst ute efter guld. För att kunna komma åt det var han tvungen att erövra mark och ta över makten över folket som bodde där.

Antingen genom att mer eller mindre utrota dem eller förslava dem. Han fick stor hjälp av att aztekerna länge väntat på att det skulle komma en gud till dem och när Cortes dök upp ridande i rustning trodde man att han var guden de väntat på.

Han tvingade de erövrade att döpas och bli kristna och använde dem mer eller mindre som slavar. Han var klok nog att inte plåga "infödingarna för hårt så att de dog, som många av hans kollegor gjorde. Han insåg att döda slavar har man ingen nytta av.

Av den tidens conquistadorer var han inte värst men utifrån vårt synsätt i dag var han ändå grym, äregirig och hänsynslös.

Det spår han har lämnat efter sig till vår tid är att han bidrog till är att i stort sett hela Syd-Amerika talar spanska förutom Brasilien där man talar portugisiska.

Hälsningar
Eric


fanns det några speciella lagar eller regler på 1550-1600 talet? isåfall vilka?

/ anna, 12 år från sverige

Hej Anna

Jo det fanns både regler och lagar.
Det här är inte riktigt mitt ämne. Det jag bäst känner till är de regler och lagar som gällde sjöfarten, men jag skall så gott jag kan ändå försöka ge dig ett svar.

Din frågar kräver egentligen ett mycket långt svar men här kommer en förkortad översikt över lagarnas utveckling.

När kristendomen kom till Sverige förändrades samhället. Sverige fick sin första kristna kung, Olof Skötkonung, omkring år 1000. Under 1200-talet hände det mycket. Jordbruket och handeln blev mer organiserad. Nya städer byggdes upp. Sverige delades in i landskap. Varje landskap hade sin lag. Först fanns bara muntliga lagar som inte var nedskrivna.

De första svenska lagarna skrevs ner på 1220-talet. Sammanlagt hade elva landskapslagar skrivits när landslagen sammanställdes något år före 1350.

Lagen gynnade de rika och i synnerhet män. I våra ögon var straffen oftast orimligt grymma och orättvisa.

Från tiden omkring 1350 tillkommer Sveriges första allmänna lag. En ny version utarbetades (1442), kallad kung Kristofers landslag.

Få år efter den första landslagen utarbetades kung Magnus Erikssons stadslag ("Den yngre stadslagen"), vilken erhöll allmän giltighet för städerna. Men fortfarande hade man i praktiken kvar vissa delar av landskapslagarna.

Under medeltiden utvecklades den svenska riksdagen som beslutar om landets lagar. Riksdagen delades in i fyra delar: adel, präster, borgare och bönder. Adeln var en grupp människor som hade fått makt och rättigheter i arv.

Under 1500-talet hände det viktiga saker i världen. Columbus reste till Amerika. Gutenberg uppfann boktryckarkonsten. Påven, som leder den katolska kyrkan från Rom, förlorade kontrollen över en stor del av sin kyrka.

När Gustav Vasa blev kung den 6 juni (som blev vår nationaldag) lyckades han att ena landet och kyrkans makt minskade och makten och lagstiftningen överfördes till kungen och riksdagen.

I början av 1600-talet började man tillämpa den s.k. Mose lag. Det här betydde att man kunde dömas till väldigt hårda straff för bl.a. olika sexuella ”brott”, t.ex. om man hade sexuellt umgänge utanför äktenskapet.

Om två människor som båda var gifta (men inte med varandra) gjorde sig skyldiga till äktenskapsbrott tillsammans kunde de dömas till döden, men oftast fick de betala höga böter. De kunde också dömas till spöstraff eller skamstraff. Man bestraffades också om bara en av de skyldiga var gift och om två personer fick barn tillsammans utan att vara trolovade. Orsaken till att straffen var så hårda var att man ansåg att de skyldiga hade begått ett brott mot Gud, och om de inte dömdes trodde man att Gud skulle straffa alla människor med hungersnöd, krig eller pest.

Under landslagens tidevarv (omkring 1350-1736) ansågs lands- och stadslagarna innehålla rättsordningens huvudgrunder, men i de fall de inte räckte till använde man sig av de gamla landskapslagarna.

Karl den IV tillsatte 1686 en kommission som fick i uppdrag att utarbeta nya lagar som till slut ledde till Sveriges rikes lag 1734. Den kan du hitta på internet. Den täcker in för den tiden nästan alla viktiga områden.

Här får du ett exempel på hur omyndiga skall böta för sår och lyte:
§1
Giör öfwermage fullsår, then som äldre är än siu, och yngre än femton åhr; böte halft mindre, än then som myndig är, så i lyte, som såramål. Giör han mindre åkomma, som är blånad, eller blodwite; ware lag samma. Hafwer han ej egit gods at böta af; rises tå af föräldrar, eller förmyndare.
öfwermage = omyndig.

Sammanfattningsvis så styrdes lagstiftningen till en början av rika släkter för att senare påverkas av kyrkan. Senare så tog riksdagen över makten över lagstiftningen. I den tidsperiod du frågar om var det makten och vapnen som i huvudsak hade hand om lag och ordning.

Hälsningar
Eric
( som egentligen kan mest om segelsjöfart)


Hur såg sjömännens vardag ut på 1500-talet?

/ Isak, 11 år från Falkenberg

Hej Isak

Livet som sjöman på 1500-talet var mycket hårt. De som valde yrket var oftast pojkar som inte hade möjlighet att få överta en gård eller någon form av verkstad. Så de hade att välja mellan att bli en hunsad dräng eller att gå till sjöss. Det senare alternativet lockade många.

Nästan alla sjömän var analfabeter och hade mycket dåliga kunskaper om geografi och många trodde att jorden var platt och var rädda för att segla över kanten och ramla ner. ( Något som Columbus sjömän var rädda för) Man utvecklade en egen kultur och religion ombord. Man trodde t.ex. att albatrosser bar omkring på döda sjömäns själar.

Det var få sjömän som blev mer än 30 år. Dels på grund av olyckor och på grund av sjukdomar främst skörbjugg som orsakades av ensidig kost. Smittsamma sjukdomar härjade bland sjömännen. Dels av de sjukdomar de fick med sig när de gick iland och dels att de smittade varandra. Man hade inga toaletter ombord så de fick uträtta sin behov där det passade bäst för till fället.

Du kan ju tänka dig hur det luktade ombord. Man hade svårt att laga varm mat ombord på grund av brandrisken och att man skulle tvätta händerna innan man åt var en företeelse som man inte kände till.

Inför långresor brukade man att mönstra på dubbelt så många sjömän som ansåg sig behöva för man räknade med att ca. 50% skulle dö under resan.

Om man misskötte sig fick man räkna med att bli bestraffad på ett eller annat sätt. Från spöstraff till kölhalning och hängning eller i bästa fall enbart indragen rom ranson. (sprit)

Vi kan tycka att de fick leva ett orimligt hårt liv men då får man tänka att livet i land som dräng inte var så mycket bättre.

Hälsningar
Eric


Hur lång tid tog det att resan för cristoffer Columbus om man jämför med Leif Erikssons reesa till sjöss. Och från vilket landområde tog sig indianerna till Amerika. Alla människor utvecklades ju i Afrika.

/ Isak, 11 år från Falkenberg

Isak

Det här var en svår fråga som jag inte tror att någon har ett korrekt svar på.

När det gäller Columbus så vet vi att han avreste den 3 augusti 1492 och siktade det nya landet den 12 oktober samma år. Det blir 70 dagar, men då måste man räkna bort den tid han stannade på La Gomera ( en ö utanför Teneriffa) för reparationer .

När det gäller Leif Eriksson blir det mycket svårare för hans resor blev inte dokumenterade på samma sätt som Columbus. Kunskapen om Leif Erikssons resor spreds i huvudsak från mun till mun. Så det är mycket som är osäkert kring hans resor ,men man kan ju gissa.

Leif Eriksson hade en kortare väg att segla och hans båt var mycket snabbare än Columbus.
Jag gissar att Leif seglade till Labrador på 30 dagar eller mindre. Men det är bara en gissning. Några exakta uppgifter om hans restid finns inte.

Frågan om från vilket landområde indianerna kommer ifrån ligger utanför mitt ämnesområde. Jag har i något sammanhang läst att Arrawakerna som räknas som "urindianerna" kom norrifrån.

Hälsningar

Eric



Hej, Var fick protestantismen sitt starkaste fäste? kort svar :)

/ egilbert, 13 år från skåne

Hej Egilbert

Det är segelsjöfart som är mitt ämne men jag tror ändå att jag kan ge dig ett svar.

Den protestantiska kyrkan är en samlingsbeteckning för en mängd olika kyrkor och samfund vars viktigaste gemensamma nämnare är att de inte accepterar påven i Rom som ledare för kyrkan.

De tog avstånd från en hel del företeelser som förekom inom den katolska kyrkan. Bland annat att man kunde köpa syndernas förlåtelse. Den tyske prästen, munken Martin Luther blev föregångsman inom den protestantiska rörelsen.

Många Europeiska kungar såg en möjlighet att "roffa" åt sig av kyrkans rikedomar och minska dess makt.

Reformationen ( när man gick över från katolicismen till protestantismen) i Sverige inleddes när kung Gustav Vasa under Västerås riksdag (1527) lät förstatliga Uppsalas katolska kyrkoprovins och bröt dess band med påven i Rom.

Gustav Vasa lade beslag på stora delar av kyrkans rikedomar och överförde dem till staten.

Det gick till på ett likartat sätt i många av länderna i norra Europa.

Hälsningar
Eric


hej jag har en fråga, som lyder: Hur förändrades handeln på 1500-talet jämfört med medeltidens hantverksverksamhet?
tack på förhand!

/ Emil, 18 år från göteborg

Hej Emil

Det är ett oerhört stort ämne som du frågar om. För att ge en någorlunda korrekt beskrivning av hur handeln förändrades från 1200 -1700- talet skulle man nog egentligen behöva skriva ett hundratal böcker, så jag måste göra en kort sammanfattning över utvecklingen och jag håller mig till norra Europa.

I Medelhavet utvecklades handeln tidigare och p.g.a. andra fartygstyper på ett annat sätt.

Det som påverkade handeln mest var hur man kunde frakta varor. Till en början var det med mindre båtar och med hjälp av hästar. Det växte fram handelsplatser med 3-4 dagsresors avstånd. Vissa handelsplatser blev större än andra.

På dessa platser kunde stormän erbjuda handelsmännen en viss säkerhet, samtidigt som de tog ut avgifter av handelsmännen. En av de viktigaste handelsplatserna var Birka, som låg väl skyddad i den vik av Östersjön som senare genom landhöjningen skulle förvandlas till sjön Mälaren. En annan var Uppåkra nära Lund


På 1300-talet utvecklades båtarna från den klassiska vikingatypen till bredare och större båtar med däck med lastutrymme. Då kunde handelsresorna förlängas.

Tidigare hade vikingarna visserligen seglat långt bl.a. till Amerika men oftast mot öster. Det vi nu kallar Ryssland och Baltikum.

Den båttyp som växte fram var Koggen

Det var Hansan , ett handelsförbund som hade sitt huvudsäte i Tyskland som låg bakom utvecklingen av koggen.

För Hansan gällde det att göra skeppen så lastrymliga som möjligt för att kunna göra så stora vinster som möjligt. De ursprungliga nordiska skeppen av vikingatyp var däremot snabba och kunde gå in till grunda stränder, men dessa var med undantag av de så kallade knarrarna, ej byggda för att kunna ta en större mängd gods ombord.

Med koggarna introduceras en helt ny skeppstyp i norra Europa. Vid byggandet av koggarna introduceras tekniken kravell (bordplankorna lades kant vid kant) i Skandinavien,

En koggs längd låg på drygt tjugo meter, de var breda och höga och lastdryga. En enda normalstor kogg kunde ta upp emot 80 ton last. Det behövdes ordentligt med lastutrymme.

I bevarade räkenskaper för åren 1398–1400 infördes från Malmö till Lübeck 32.600, 27.800 respektive 29.100 stora tunnor med sill.

Andra viktiga svenska exportvaror var smör, järn, koppar och hudar. Viktiga importvaror var textil, salt och kryddor. Omkring år 1200 infördes importtullar, men endast för utländska köpmän. Under 1300-talet infördes exporttullar på bl.a. spannmål och koppar

Oftast var det flera köpmän/stormän som gick ihop och byggde ett fartyg. Man kan likna Hansan med ICA där varje handelsman ägde sitt fartyg/företag men som styrdes och samverkade genom Hansan

Huvuddelen av handeln styrdes från Tyskland men eftersom Visby låg strategiskt mellan Sverige och Tyskland utvecklades staden till en av Sveriges viktigaste handelsstäder.

Visby var en av grundarna av Hanseförbundet 1358 men deltog, trots att man var "huvud" för den norra dritteln inte på varje hansedag. Den gemensamma politiken bestämdes på "hansedagar" och sista gången Visby kallades till en sådan var 1474.

Hansans betydelse upphörde under 1600-talet, då världshandeln, som en följd av de geografiska upptäckterna, tog andra vägar.

Hansan kom att påverka Sverige och svenska mycket. Vi fick många låneord som införlivades med svenskan.

Under 1500-talet arbetade fortfarande nästan hela Europas befolkning inom jordbruket. Men allteftersom befolkningen ökade flyttade fler in till städerna där de kunde få arbete.

I de stora handelsstäderna samlades rikedomar från när och fjärran. Råvaror och nya handelsvaror skeppades in i de europeiska hamnarna och kolonialmakternas handelsstäder växte sig större i takt med att allt fler handelsskepp korsade haven och fartygen blev allt större och anpassades för de nya haven och lasterna.

Att bedriva fjärrhandel till sjöss var en riskfylld verksamhet som kunde ge enorma vinster, men också medföra katastrofala förluster. Under 1600- och 1700-talen blev det därför vanligt att köpmän slöt sig samman och bildade handelsbolag för att fördela kostnader och risker.

Det mest kända svenska kompaniet var Ostindiska kompaniet med säte i Göteborg, som i huvudsak bedrev handel med Kina. Bland annat med kryddor och porslin.

Det här blev ett ganska långt svar men trots det kan jag bara "skumma" lite på ytan.

Om du är intresserad av tidig handel och har tid, rekommenderar jag dig att läsa om Röde Orm. 2 böcker som är skrivna av Frans G Bengtsson, som är spännande att läsa och ger en bra bild av hur handel och liv skedde på 1000 -1300-talet.

Hälsningar
Eric









Behöver snabbt hjälp om Amerigo Vespucci. Vilka hav,länder? åkte han över när han for till Amerika. Och var han våldsam mot befolkningen i Amerika?

/ Alexandra, 14 år från Sverige

Hej Alexandra


Det märkvärdiga med Amerigo Vespucci är att han överhuvudtaget blivit känd. Han borde egentligen idag varit helt bortglömd.
Hans "berömmelse" kommer av en hel del felaktig historiebeskrivningar.

Att helt korrekt beskriva Amerigo Vespuccis bedrifter till sjöss är lite svårt. Det finns många brev och berättelser där han eller någon annan beskrivit hans bedrifter. Några är sanna och andra är sannolikt mycket osanna.

Vad som är sant är att han Föddes den 9 mars 1451 i Florens och dog den 22 februari 1512 i Sevilla.
För eftervärlden är han känd som den som fick ge namn till det nya landet Amerika.

Han var ingalunda den förste som steg i land på det nya landet. Det skulle lika gärna ha hetat Brendanland efter en munk som med stor säkerhet på 800-talet först seglade till Amerika. Eller Erikssonland efter vikingen Leif Eriksson eller Columbia efter Columbus.

Att han fick ge namnet till det nya landet beror sannolikt på ett misstag av en tysk kartograf och vetenskapsman som publicerade några av Vespuccis brev från 1501-1502. De skildrar fyra resor som Vespucci skall ha genomfört och är det viktigaste dokument som beskriver Vespuccis livsverk och personlighet.

Många tvivlar på sanningshalten i dessa brev och vissa forskare betraktar dem som rena sagor.
I en latinsk översättning av breven publicerade Martin Waldseemüller berättelsen om Vespuccis fyra resor ("Quatuor navigationes") som ingick i dennes Kosmografi, som trycktes 1507.

Det var i det arbetet, som Waldseemüller framkastade förslaget att uppkalla det nyupptäckta fastlandet i väster Amerigo, "emedan det upptäckts av Americus". Skriften spreds snabbt över Europa och plötsligt började man att kalla det nya landet Amerika.

Att Vespucci var en erfaren sjöman är det ingen tvekan om men han fick mycket kritik för att ”snott” åt sig äran av att ha upptäckt Amerika.

Han fick flera spanska utmärkelser och titlar som uppskattning för sina upptäckter som han verkligen gjorde, men de var jämförelsevis ganska små jämfört med att han skulle ha upptäckt Amerika.

Det är till och med lite osäkert om han överhuvudtaget kom till Amerika. Sannolikt var han med på någon expedition men sannolikt inte som någon betydelsefull befälhavare.

De som finansierade hans resor var bland annat den mycket förmögne italienaren furst Medici. Tidigt trädde han i tjänst hos handelshuset Medici i Florens, flyttade som dess ombud i november 1491 till Spanien och vistades i Sevilla vid tidpunkten för Amerikas upptäckt.

Då kung Ferdinand V i april 1495 efter Christofer Columbus andra resa återkallade det monopol på resor mot väster som Columbus erhållit, rustade flera företagsamma män (de s.k. mindre upptäckarna) ut enskilda expeditioner till de nya länderna.

Vespucci har troligen tillhört dessa. Åtminstone skildrar han själv två resor, som han i Portugals tjänst företagit maj 1497 till oktober 1498 och maj 1499 till september 1500. Han seglade till Sydamerika och blev 1508 utnämnd till storlots till Indien. Han seglade sannolikt samma rutt som Columbus hade gjort.

Vad man känner till var han ingen erövrare som "ställde till elände" i de länder han besökte, utan han var främst sjöfarare.

Det har skrivits många böcker om honom och det kommer sannolikt att skrivas fler men jag tror aldrig att man kommer att få fram hela sanningen om hans liv och leverne eftersom de källor man har tillgång till är till stora delar tvivelaktiga och av många betraktas mer eller mindre som sagor.

Hälsningar
Eric


Hendrik Sjöfaren, Bartolomes Diaz, Christoffer Colombus, Vasco da Gama och Herman Cortes.

Vilka konsekvenser fick de för sina egna länder när dom hade vart och plundrat?

/ Liv, 14 år från Ytterhogdal

Hej Liv

De stora upptäckterna och "rövartågen" som gjordes av Bartolomes Diaz, Christoffer Colombus, Vasco da Gama och Herman Cortes m. fl. gjordes i en tid där de flesta var analfabeter.

Det fanns inga tidningar, Internet, telefoner , radio och TV. Det innebar att nyheter spreds mycket långsamt och om de över huvudtaget spreds, så var det bara en liten grupp människor som fick ta del av dem.

Så huvuddelen av "upptäckarländernas" befolkning hade ingen aning om vad som hände och påverkade dem inte alls.

De som hade nytta av de nya upptäckterna och med det de rikedomar som följde efter dem, var de redan rika. Det var de som bekostade upptäcktsresorna d.v.s. kungligheter, adel och förmögna affärsmän.

Det var som de brukar ske - de rikare blev rikare och de fattiga förblev fattiga.

Det vanliga människor fick del av upptäckterna var att det efter några hundra år började att dyka upp nya växter, frukter, the och tobak.

Att det dröjde så länge innan "vanliga" människor fick del av det nya var att överklassen höll det nya för sig själv och att det nya var extremt dyrbart. Till exempel tulpanlökar som kunde kosta lika mycket som flera stora hus.

Dessutom tog det tid att odla upp så stora mängder av ex.v. potatis och tobak så att det räckte till för en större mängd människor.

Så svaret på din fråga är att de flesta i upptäckarländerna märkte inte av någonting av vad som skedde ute på haven långt bort. De som hade glädje av de nya upptäckterna var en liten- liten grupp människor som redan var mycket rika.

Hälsningar
Eric


Hej, Ja undrar vad som er dåligt med sigelsjöfarrt ok uptäksresorna

/ Erik Svensson, 6 år från Sverije

Hej Erik

Det var flera frågor på en gång.
Segelsjöfarten var som en "motorn" bakom nästan all utveckling.
Fartygen var sin tids internet, tv, radio och så vidare.

Alla nyheter, kunskaper, uppfinningar spreds genom segelsjöfarten. Utan sjöfart så skulle utvecklingen i världen ha gått mycket långsammare.

Vad var bra och dåligt med upptäcktsresorna?
Det var bra för upptäckarna och deras uppdragsgivare. De blev i de flesta fall mycket rika och det var ju därför de gav sig ut på upptäcktsfärder.

Det gick sämre för de människor som bodde i de länder som blev "upptäckta". I flera fall blev stora folkgrupper dödade och utrotade.

Landet togs ifrån dem och de tvingades bo i reservat som t.ex. Nord Amerikas indianer och Australiens aborginer. Eller så blev de tagna som slavar.

Det som var bra för de Europeiska upptäckarna blev till något mycket dåligt för de som blev "upptäckta".

Hälsningar
Eric


Vad var konsekvenserna med upptäcksresorna?

/ Axel Jönsson, 14 år från Ängelholm

Hejsan Axel


Jag har fått två likartade frågor så jag skickar samma svar till er båda.
Jag har tidigare skrivit många svar om upptäckare så du kan titta på dem också.

Man skulle behöva skriva 100-tals bäcker om man skall beskriva ämnet grundligt. Här kommer en förkortad variant.

Ett kort svar är att de rika blev rikare och de fattiga fattigare.

Ett lite längre svar är att de europeiska upptäcksresorna gjordes av ekonomiska skäl. Man ville finna rikedomar i form av guld, slavar och lönsam handel.

I bland gjordes resor med motiveringen att man skulle missionera, men det var bara en täckmantel.

Det var oftast förmögna affärsmän som bekostade de första upptäktsfärderna och ibland var det något lands kung som finansierade resan. Detta i syfte att kunna bygga upp kolonier och utöka sin makt och förmögenhet.

De första upptäckarna var många gånger mycket grymma och utrotade hela kulturer för att bygga upp sina rikedomar. Ett exempel var Inkakulturen som var en högstående kultur som raserades på mycket kort tid.

Portugiserna och spanjorerna var bland de värsta ”rövarna” och ”kulturförstörare” men det var många fler länder som roffade åt sig guld, landområden och annat som kunde vara lönsamt.

Även Sverige hade under en kort tid en koloni.

Stora delar av den engelska överklassen byggde upp sin förmögenhet genom s.k. triangelhandeln. Man satsade pengar i fartyg.
Rutten gick först till Afrika med vapen, tyger, glas och sprit. Dessa varor byttes mot slavar. De flesta som blev slavar var fångar från ständiga stamkrig. Det förekom aldrig att man sålde sina stamfränder utan det var tillfångna tagna från fiendestammar.

Från Afrika seglade fartygen till Västindien och Amerika där slavarna såldes med god vinst. För vinsten köpte man bomull, tobak, socker och rom .

Sedan seglade man tillbaka till England där varorna såldes och man utökade resans vinst ytterligare.. Utåt sett så var det en prydlig och laglig handel som man kunde skryta med. Den fula delen av deras verksamhet skedde så långt borta att få kände till vad som egentligen hände.

Tror du att indianerna egentligen velat bli upptäckta eller de afrikaner som förslavades och behandlades mycket illa.

Eller aborginerna i Australien som fortfarande förtrycks och på många ställen behandlas som andra klassens medborgare.

Ojämnlikheten mellan svarta och vita i USA har sitt ursprung i upptäcktsresorna. Så än i dag kan vi se spåren efter de upptäcktsresor man gjorde på 1600-talet.

De flesta urinnevånare som upptäcktes av upptäcktsresande önskade nog att de aldrig blivit upptäckta. Många av u-ländernas nuvarande problem kan spåras till Europas tidiga utsugning.

Hälsningar
Eric


Hej, Jag undrar vad konsekvenserna blir med upptäcksresorna?

/ Per olof, 51 år från Malmö

Hej Per Olof

Jag har fått två likartade frågor så jag skickar samma svar till er båda.
Jag har tidigare skrivit många svar om upptäckare så du kan titta på dem också.

Man skulle behöva skriva 100-tals bäcker om man skall beskriva ämnet grundligt. Här kommer en förkortad variant.

Ett kort svar är att de rika blev rikare och de fattiga fattigare.

Ett lite längre svar är att de europeiska upptäcksresorna gjordes av ekonomiska skäl. Man ville finna rikedomar i form av guld, slavar och lönsam handel.

I bland gjordes resor med motiveringen att man skulle missionera, men det var bara en täckmantel.

Det var oftast förmögna affärsmän som bekostade de första upptäktsfärderna och ibland var det något lands kung som finansierade resan. Detta i syfte att kunna bygga upp kolonier och utöka sin makt och förmögenhet.

De första upptäckarna var många gånger mycket grymma och utrotade hela kulturer för att bygga upp sina rikedomar. Ett exempel var Inkakulturen som var en högstående kultur som raserades på mycket kort tid.

Portugiserna och spanjorerna var bland de värsta ”rövarna” och ”kulturförstörare” men det var många fler länder som roffade åt sig guld, landområden och annat som kunde vara lönsamt.

Även Sverige hade under en kort tid en koloni.

Stora delar av den engelska överklassen byggde upp sin förmögenhet genom s.k. triangelhandeln. Man satsade pengar i fartyg.
Rutten gick först till Afrika med vapen, tyger, glas och sprit. Dessa varor byttes mot slavar. De flesta som blev slavar var fångar från ständiga stamkrig. Det förekom aldrig att man sålde sina stamfränder utan det var tillfångna tagna från fiendestammar.

Från Afrika seglade fartygen till Västindien och Amerika där slavarna såldes med god vinst. För vinsten köpte man bomull, tobak, socker och rom .

Sedan seglade man tillbaka till England där varorna såldes och man utökade resans vinst ytterligare.. Utåt sett så var det en prydlig och laglig handel som man kunde skryta med. Den fula delen av deras verksamhet skedde så långt borta att få kände till vad som egentligen hände.

Tror du att indianerna egentligen velat bli upptäckta eller de afrikaner som förslavades och behandlades mycket illa.

Eller aborginerna i Australien som fortfarande förtrycks och på många ställen behandlas som andra klassens medborgare.

Ojämnlikheten mellan svarta och vita i USA har sitt ursprung i upptäcktsresorna. Så än i dag kan vi se spåren efter de upptäcktsresor man gjorde på 1600-talet.

De flesta urinnevånare som upptäcktes av upptäcktsresande önskade nog att de aldrig blivit upptäckta. Många av u-ländernas nuvarande problem kan spåras till Europas tidiga utsugning.

Hälsningar
Eric


Hej jag skulle gärna vilja veta vad som hände i Europa efter Columbus upptäckt.

/ anna, 12 år från sverige

Hej Anna

Columbus upptäckt av den nya kontinenten blev startskottet för upptäcktsresornas stora tid.

De stora sjöfartsnationerna , till en början främst Portugal och Spanien, rustade ett stort antal expeditioner för att upptäcka nya landområden som de kunde besätta. Drivkraften till detta var PENGAR. Många såg en möjlighet att skapa sig förmögenheter och det var i första hand guld man var ute efter.

Upptäckarna plundrade och till stor del förslavade innevånarna i de länder de lade under sig. Många av erövrarna hade med sig präster, för de sade sig vilja kristna "hedningarna" men det var bara en täckmantel som skulle skyla över de grymheter de gjorde sig skyldiga till. Man räknar med att erövrarna "utrotade" ca. 90% av alla infördingar.
Värst drabbad blev en folkgrupp som kallas Arrawaker som helt utrotades.

Förutom att många rika i Europa blev ännu rikare så medförde upptäckarna nya seder och varor. Exv. Potatis, tobak och många växter som för oss européer dittills hade varit helt okända.

Något senare blandade sig engelsmännen in i leken. De inriktade sig i första hand mot Nord Amerika där de skapade många kolonier.

Den engelska adeln kom på ett fiffigt sätt att "skyla över" det de gjorde bland annat med slavhandel med att införa vad man kallar triangelhandel.

Det innebar att man skeppade oskyldiga varor till ex. Spanien, Holland . Sålde lasten där och fortsatte sedan till Afrika där man köpte/tog slavar som man sedan sålde till Västindien och Amerika där man köpte bomull som man sedan fraktade och sålde främst till England men även andra länder.

Utåt sett så kunde de hålla uppe skenet uppe med att vara hederliga handelsmän. Sin smutsiga slavhandel höll man tyst om. Om du reser runt i England och ser otroligt många och vackra slott och herrgårdar skall du veta att väldigt många av den är byggda med pengar från slavhandeln.

Man skulle kunna skriva mycket om vad upptäcktsfärderna förde med sig men sammanfattande kan man säga att Europa blev vinnarna och de "upptäckta" blev stora förlorare.. Den stora fattigdomen på södra halvklotet än i våra dagar är ett resultat av européernas övergrepp på de "upptäckta länderna.

Hälsningar
Eric


vad har Ferdinand Magellan gjort för världen idag?

Har han upptäckt/funnit/byggt något som hjälper dagens samhälle?

Är tacksam för svar så snabbt som möjligt.

/ Emma, 13 år från okänt

Hej Emma

magellan var i första hand upptäckare av nya sjövägar och dessa används än i dag. Viktigaste upptäckten fick bära hans eget namn Magellans sund. Dessutom var han den förste som seglade jorden runt. Inte i samma resa utan i två resor som hade olika utgångspunkter men sammanlagt ledde de honom jorden runt.

Ferdinand magellan föddes 1480 i Sabrosa i Portugal och dog 27 april 1521 på ön Mactan i Filippinerna. Han var en portugisisk sjöfarare och upptäcktsresande som seglade för både Portugal och Spanien.

Han gjorde tre upptäcktsresor förutom ett stort antal sjöfärder för Portugal innan han kom i onåd och blev spansk medborgare. Han var en av de mest erfarna av alla sjöfarare och användes också av sina regeringar som problemlösare och diplomat.

Han var den förste att segla från Europa västerut till Asien och han var den som namngav Stilla havet. Han var också den förste att segla jorden runt, om än inte i samma resa. I en tidig resa seglade han från Europa österut till Indonesien och i sin sista resa nådde han samma longitud från andra hållet.

Magellan hade kännedom om portugisiska kartor som fanns i sjöfartsarkivet med antydningar att det fanns en förbindelse mellan Atlanten och Stilla havet i Sydamerika. Troligtvis var det viken vid Rio de Janeiro eller mynningen av Río de la Plata som blev av kartans skapare misstolkad som sund. magellan bestämde sig därför att segla västerut för att hitta en väg till Kryddöarna. Han var övertygat om att dessa öar tillhörde den världsdel som 1494 tilldelades Spanien.

Magellan hittade betydelsefulla vänner för genomförandet av sin plan, bland annat astronomen Ruy Faleiro, föreståndaren av ett viktigt handelshus och kardinalen Juan Rodríguez de Fonseca.

Den 22 mars 1518 undertecknade Magellan i Valladolid ett fördrag med Karl I av Spanien över fem fartyg för en resa mot Stilla havet. Om resan lyckas skulle magellan och Ruy Faleiro tjäna en femtedel av inkomsterna.

Deras familjer fick tillåtelse att tillsätta guvernörer i de nyupptäckta områdena. Dessutom försäkrade kejsaren att ingen annan person får rättighet att utföra samma resa under loppet av tio år. Resan betalades till största del av den spanska kronan och rederiet Cristobal de Haro.

Syftet med magellans upptäcktsresor var som alltid möjligheter att skaffa sig en förmögenhet.

Magellan var mest upptäcktsresande och ville upptäcka nya landområden och sjövägar. Han ägnade sig även åt viss handel och var ganska mån om att hålla sig väl med innevånarna i de länder han ”upptäckte”.
Naturligtvis gjorde han vissa övergrepp men det var lite i tidens anda.

I den mån Magellan påverkade befolkningen i de länder han upptäckte så var det att han öppnade upp handelsvägar och fick igång handel mellan länder som tidigare inte haft någon eller liten kontakt med varandra.

Det vi idag märker av Magellans resor är de sjövägar han upptäckte. Det kan ses som en slump att Magellan gjorde sina upptäckter för om inte han hade gjort dem hade någon annan gjort det ett antal år senare.

Hälsningar
Eric


Hejhej! Jag tänkte fråga lite frågor om Bartomoleu Diaz som var en portugisisk upptäckare.
¨
*Vad betydde hans gärning för samhället då och i dag vad gäller syn på världsbilden/kartan och hur påverkade hans gärning handeln/ekonomin.

*Hur påverkade upptäckaren folket i området som upptäcktes? Diskutera kring vilka positiva samt negativa effekter och följder upptäcktsfärderna och de nya upptäckterna fick.

Tack för svar, Hälsningar Cecilia Johansson

/ Cecilia Johansson, 17 år från Västerås

Hej Cecilia

Bartolomeu Dias föddes år 1450. Hans namn stavas på många olika sätt, bland annat Bartholomew Dias, Bartolomeo Diaz och Bartholomeus Diaz.

Man tror att Dias kom från en lång släkt av sjöfarare och hade gjort grundliga studier i navigation och astronomi. Han fick 1486 i uppdrag av kung Johan att finna Afrikas sydligaste punkt. Att finna denna rutt var viktigt för Portugal, därför att oron i det Mongoliska väldet hade stängt handelsrutterna landvägen till fjärran östern.

Dias fick befälet över en flotta av tre skepp, och lämnade Lissabon år 1487 efter 10 månaders förberedelser. Dias använde en ny strategi, han lät ett av de tre skeppen fungera som rent förrådsskepp, vilket gjorde att flottan kunde vara till sjöss längre tid. Dias bror, Pedro, var kapten på förrådsskeppet.

Dias tog också med sig flera afrikanska tolkar som hade bott i Europa, vilka skulle hjälpa honom att upprätta handel med afrikaner.

Expeditionen seglade söderut i fyra månader, och stannade längs vägen för att bedriva handel. Han hamnade i en fruktansvärd storm i 13 dagar. När stormen bedarrade befann han sig ungefär 30 mil öster om Godahoppsudden utan att förstått att han hade rundat udden.

Invånarna i området försökte driva bort inkräktarna med stenkastning och de hade inte hunnit kasta många stenar innan Bartolomeo Dias sköt en av dem med ett armborst, då flydde de.

Bartolomeo Dias fortsatte och kunde till sin stora glädje se att kusten sträckte sig åt nordöst så långt ögat nådde. Dias fortsatte till och ville fortsätta in i Indiska Oceanen. Men nu hade besättningen fått nog, de var mycket trötta och hungriga och övertalade Dias att vända åter till Portugal.

Det var på tillbakavägen Dias fick syn på den efterlängtade udden. Han gav udden namnet "Stormarnas udde" på grund av de stormar de råkat ut för, men kung John II döpte senare om den till Godahoppsudden, eftersom upptäckten av udden innebar att det nu fanns gott hopp om att finna vägen till Indien.

I Portugal erkände man inte honom som uddens upptäckare. Ändå utnämndes han 1494 som ansvarig för bildandet av en ny fartygsflotta, som skulle försöka nå Indien via Godahoppsudden.

Vasco da Gama var utsedd att leda expeditionen med Dias ombord så långt som till Kap Verde-öarna, där Dias på order av den nye portugisiske kungen Manual skulle etablera handelsstationer i vad som idag är Moçambique.

Da Gama fortsatte och fann vägen till Indien.

I mars 1500 gav sig Dias ut på sin sista upptäcktsresa. De kom till Sydamerika och gjorde den första dokumenterade europeiska landstigningen i Brasilien. Det är därför man pratar portugisiska i Brasilien mot det övriga Syd-Amerika där man pratar spanska.

Efter att de hade lämnat Brasilien hamnade flottan i svår storm. Fyra av skeppen gick under, däribland Dias fartyg, vilket kostade honom livet.

Jag får ofta frågor hur upptäckterna som gjordes för flera hundra år sedan påverkar oss i dag.

Dias var en de "snälla" upptäckarna som använde ovanligt lite våld utan han försökte främst att ägna sig åt fredlig handel till skillnad mot många av hans kollegor som mer eller mindre utrotade ursprungsbefolkningarna.

Sanningen är att om inte Dias gjort sina upptäckter hade någon annan gjort några år senare så resultatet för oss i dag har blivit det samma.

Om man i stället ställer sig frågan hur de "upptäckta" skulle ha levt i dag om de inte blivit upptäckta så tror jag att världen skulle ha blivit annorlunda och ganska säkert till det bättre för urinnevånarna.

Hälsningar

Eric


Hej, jag behöver hjälp med en fråga! Om columbus, vad har hans tankar och idéer gjort för vetenskapen och samhället idag??

/ Okänd, 14 år från Sverige

Hej okänd.

Columbus tanke med att försöka att finna en ostlig sjöväg till Indien bottnade helt och hållet på ekonomiska skäl. Man ville göra så stor vinst på handeln som möjligt.

Det som hände efter Columbus upptäckt var att det ena landet efter det andra gjorde expeditioner till det nya landet för att "plundra" och för att bygga kolonier. Det var många skepp som följde efter i Columbus kölvatten.

Hade inte Columbus gjort upptäckten hade någon annan gjort några år senare.

Så har utvecklingen skett under hela mänsklighetens historia.

Någon kommer på något och får många efterföljare. Utvecklingen sker ofta i trappsteg. Någon gör en upptäckt och effekten blir att många försöker att utnyttja den och kanske vidareutveckla den.

På samma sätt blev det när man uppfann transistorerna. Nu är vi inne i en trappstegsutveckling p.g.a. digitaliseringen. Utvecklingen sker ryckvis.

Så rent historiskt har Columbus ingen påverkan på det som sker i dag.

Hälsningar

Eric


Kan jag få en bild på Americo Vespucci som är lätt att rita av.

/ Sofia , 15 år från Min mamma

Hej Sofia

Tyvärr har vi inte teknik för att kunna skicka bilder men du kan prova med att gå in på: http//allaboutexplorers.com explorers/vespucci. Där finns det en bild som är ganska lätt att rita av. Om du inte hittar det så sök på google och på Amerigo Vespucci och klicka på bilder uppe i högra hörnet så får du fram ett antal att välja på.

Lycka till
Hälsningar
Eric


Vad jobbade americo vespucci som/med???

/ Okänd

Hej okänd

Amerigo Vespucci var sjöman/fartygsbefälhavare som oförtjänt och felaktigt fick Amerika uppkallad efter sig.

Det var en tysk kartograf "trodde" att Vespucci hade upptäckt den nya kontinenten och skrev om det i några skrifter på latin som fick snabb spridning i Europa och "vips" blev det nya landet uppkallat Amerika. Det är till och med lite osäkert om Vespucci kom till Amerika. Enligt hans egna skrifter seglade han dit två gånger men sannolikt inte som något högre befäl.

Det är ofta svårt att hantera äldre historiska uppgifter eftersom uppgiftslämnarna ofta hade anledning att göra sina bragder större och finare än vad de var. I många fall är skrifterna mera saga än verklighet.

Vespucci är en av sjöhistoriens stora "problembarm". Det enda man vet säkert är att han inte upptäckte Amerika.
Du kan söka om Vespucci bland mina tidigare svar så får du mer "kött på benen"

Hälsningar

Eric


Vem är americo vespucci och vad är det för speciellt med hen??

/ Sofia, 16 år från Sverige

Hej Sofia

Det märkvärdiga med Amerigo Vespucci är att han överhuvudtaget blivit känd. Han borde egentligen idag varit helt bortglömd.
Han "berömmelse" kommer av en hel del felaktig historiebeskrivningar.

I går svarade jag på en likartad fråga om Vespucci. Jag skickar samma svar till dig så tror jag att du får en bild av vem Vespucci var.

Att helt korrekt beskriva Amerigo Vespuccis bedrifter till sjöss är lite svårt. Det finns många brev och berättelser där han eller någon annan beskrivit hans bedrifter. Några är sanna och andra är sannolikt mycket osanna.

Vad som är sant är att han Föddes den 9 mars 1451 i Florens och dog den 22 februari 1512 i Sevilla.
För eftervärlden är han känd som den som fick ge namn till det nya landet Amerika.

Han var ingalunda den förste som steg i land på det nya landet. Det skulle lika gärna ha hetat Brendanland efter en munk som med stor säkerhet på 800-talet först seglade till Amerika. Eller Erikssonland efter vikingen Leif Eriksson eller Columbia efter Columbus.

Att han fick ge namnet till det nya landet beror sannolikt på ett misstag av en tysk kartograf och vetenskapsman som publicerar några av Vespuccis brev från 1501-1502. De skildrar fyra resor som Vespucci skall ha genomfört och är det viktigaste dokument som beskriver Vespuccis livsverk och personlighet.

Många tvivlar på sanningshalten i dessa brev och vissa forskare betraktar dem som rena sagor.
I en latinsk översättning av breven publicerade Martin Waldseemüller berättelsen om Vespuccis fyra resor ("Quatuor navigationes") som ingick i dennes Kosmografi, som trycktes 1507.

Det var i det arbetet, som Waldseemüller framkastade förslaget att uppkalla det nyupptäckta fastlandet i väster Amerigo, "emedan det upptäckts av Americus". Skriften spreds snabbt över Europa och plötsligt började man att kalla det nya landet Amerika.

Att Vespucci var en erfaren sjöman är det ingen tvekan om men han fick mycket kritik för att ”snott” åt sig äran av att ha upptäckt Amerika.

Han fick flera spanska utmärkelser och titlar som uppskattning för sina upptäckter som han verkligen gjorde, men de var jämförelsevis ganska små jämfört med att han skulle ha upptäckt Amerika.

Det är till och med lite osäkert om han överhuvudtaget kom till Amerika. Sannolikt var han med på någon expedition men sannolikt inte som någon betydelsefull befälhavare.

De som finansierade hans resor var bland annat den mycket förmögne italienaren furst Medici. Tidigt trädde han i tjänst hos handelshuset Medici i Florens, flyttade som dess ombud i november 1491 till Spanien och vistades i Sevilla vid tidpunkten för Amerikas upptäckt.

Då kung Ferdinand V i april 1495 efter Christofer Columbus andra resa återkallade det monopol på resor mot väster som Columbus erhållit, rustade flera företagsamma män (de s.k. mindre upptäckarna) ut enskilda expeditioner till de nya länderna.

Vespucci har troligen tillhört dessa. Åtminstone skildrar han själv två resor, som han i Spaniens tjänst företagit maj 1497 till oktober 1498 och maj 1499 till september 1500.

Det har skrivits många böcker om honom och det kommer sannolikt att skrivas fler men jag tror aldrig att man kommer att få fram hela sanningen om hans liv och leverne eftersom de källor man har tillgång till är till stora delar tvivelaktiga och av många betraktas mer eller mindre som sagor.

Hälsningar
Eric


Hej jag har ett skolarbete där jag undrar om amerigo vespucci och de är:

1. Förekom handel? I så fall vilka varor handlade man med?
2. Hur gick resan/resorna till och hur lång tid tog de?
3. Berätta om personen - bakgrundsfakta. Vart kommer han ifrån, uppväxt, yrke mm?

Tack för snabba svar! / anonym

/ Ida, 14 år från Skåne

Hej Ida.


Att helt korrekt beskriva Amerigo Vespuccis bedrifter till sjöss är lite svårt. Det finns många brev och berättelser där han eller någon annan beskrivit hans bedrifter. Några är sanna och andra är sannolikt mycket osanna.

Vad som är sant är att han Föddes den 9 mars 1451 i Florens och dog den 22 februari 1512 i Sevilla.
För eftervärlden är han känd som den som fick ge namn till det nya landet Amerika.

Han var ingalunda den förste som steg i land på det nya landet. Det skulle lika gärna ha hetat Brendanland efter en munk som med stor säkerhet på 800-talet först seglade till Amerika. Eller Erikssonland efter vikingen Leif Eriksson eller Columbia efter Columbus.

Att han fick ge namnet till det nya landet beror sannolikt på ett misstag av en tysk kartograf och vetenskapsman som publicerar några av Vespuccis brev från 1501-1502. De skildrar fyra resor som Vespucci skall ha genomfört och är det viktigaste dokument som beskriver Vespuccis livsverk och personlighet.

Många tvivlar på sanningshalten i dessa brev och vissa forskare betraktar dem som rena sagor.
I en latinsk översättning av breven publicerade Martin Waldseemüller berättelsen om Vespuccis fyra resor ("Quatuor navigationes") som ingick i dennes Kosmografi, som trycktes 1507.

Det var i det arbetet, som Waldseemüller framkastade förslaget att uppkalla det nyupptäckta fastlandet i väster Amerigo, "emedan det upptäckts av Americus. Skriften spreds snabbt över Europa och plötsligt började man att kalla det nya landet Amerika.

Att Vespucci var en erfaren sjöman är det ingen tvekan om men han fick mycket kritik för att ”snott” åt sig äran av att ha upptäckt Amerika.

Han fick flera spanska utmärkelser och titlar som uppskattning för sina upptäckter som han verkligen gjorde, men de var jämförelsevis ganska små jämfört med att han skulle ha upptäckt Amerika.

Det är till och med lite osäkert om han överhuvudtaget kom till Amerika. Sannolikt var han med på någon expedition men sannolikt inte som någon betydelsefull befälhavare.

De som finansierade hans resor var bland annat den mycket förmögne italienaren furst Medici. Tidigt trädde han i tjänst hos handelshuset Medici i Florens, flyttade som dess ombud i november 1491 till Spanien och vistades i Sevilla vid tidpunkten för Amerikas upptäckt.

Då kung Ferdinand V i april 1495 efter Christofer Columbus andra resa återkallade det monopol på resor mot väster som Columbus erhållit, rustade flera företagsamma män (de s.k. mindre upptäckarna) ut enskilda expeditioner till de nya länderna.

Vespucci har troligen tillhört dessa. Åtminstone skildrar han själv två resor, som han i Spaniens tjänst företagit maj 1497 till oktober 1498 och maj 1499 till september 1500.

Det har skrivits många böcker om honom och det kommer sannolikt att skrivas fler men jag tror aldrig att man kommer att få fram hela sanningen om hans liv och leverne eftersom de källor man har tillgång till är till stora delar tvivelaktiga och av många betraktas mer eller mindre som sagor.

Hälsningar
Eric

Föregående sida1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 Vidare till fler svar
















Det är vi som satsar på Unga Fakta! Copyright © 2000-2017 Unga Fakta AB