Klicka här för en talversion av Unga Faktas hemsida. Låt datorn läsa upp texter och innehåll för dig!

Till Unga Faktas startsida




















Panelen svarar

Här är de frågor som har besvarats inom ämnet astronomi. Är du intresserad av något speciellt så kan du spara tid genom att söka efter det.

Sökord:
Kategori:

Här kan du ställa en egen fråga till Henrik Hartman om astronomi!


vad är planeten x för nånting är det en planet
eller en metior

/ viktor andersson, 8 år från visby

Hej Viktor,

I vårt solsystem har vi åtta planeter plus
Pluto, som enda sedan den upptäcktes har
kallats för en "planet" trots att den är
så fruktansvärt liten att den inte har bland
planeterna att göra (jorden, som är en ganska
liten planet, väger 500 gånger mer än Pluto!)

Men ok, låt oss kalla Pluto för en planet och
ge den nummer nio. Finns det då en tioende planet?
Denna tioende planet kallas populärt för
"Planet X", där X både står för "10" om man
använder romerska siffror, och där X betyder
"obekant" eller "okänd" (i matematiken använder
man bokstaven X för att beteckna obekanta siffror).

Faktiskt har man hittat en himlakropp som till och
med är lite större än Pluto. Denna kropp har ännu
bara har ett nummer, 2003 UB313. Den organisation
som bestämmer om en himlakropp ska kallas "planet"
eller inte (Internationella Astronomiska Unionen)
ska snart bestämma sig exakt hur man ska definiera
vad en planet är någonting. Då får vi reda på om
vi ska fortsatta att kalla Pluto för en planet
(då blir 2003 UB313 troligtvis den tionde planeten,
det vill säga "Planet X"), men det bästa hade
faktiskt varit att nöja sig med åtta planeter
och kalla Pluto och 2003 UB313 för "Edgeworth-Kuiper
objekt". Det finns nämligen hundratals kända
små sten och is-bumlingar utanför planeten
Neptunus' bana som kallas just Edgeworth-Kuiper
objekt, varav Pluto och 2003 UB313 är två exempel
på sådana.


För övrigt är en meteor en liten sten (lika liten
som ett sandkorn) som brinner upp i jordens
atmosfär. En sådan kropp är DEFINITIVT för liten
för att kallas planet, eller hur? :-)

/Björn








Skulle gärna veta den viktigaste (faktan) om big bang

/tack

/ Anonym från Anonym

Hej Anonym,

Detta är en alldeles för allmän fråga
för att jag ska kunna ge ett kort svar.
Jag föreslår att du går till biblioteket
och lånar en bok om grundläggande
astronomi, där du kommer att få en
mer ingående beskrivning än jag kan
skriva här.

/Björn


Hur stor är sedna?

/ Stefan.Andersson, 13 år från Vesterås

Hej Stefan,

Sedna är en mycket märklig himlakropp. Den går i
en elliptisk ("ovalformad") bana runt solen, där
ett varv tar ungefär tio tusen år! Det ska
jämföras med Pluto, som "bara" tar 248 år på
sig att gå ett varv runt solen. När Sedna är
som längs bort från solen är avståndet
ungefär 900 gånger längre än avståndet mellan
jorden och solen. Plutos avstånd till solen
är ungefär 40 gånger längre än avståndet
från jorden till solen.

Sedna är högst 1700 km i diameter, alltså något
mindre än Pluto, som har en diameter på
ca 2400 km.

/Björn


hur många planeter fins det i rymden.

/ max nilsson, 9 år från bromölla

Hej Max,

Det vet vi faktiskt inte. Det är fruktansvärt
svårt att se planeter som kretsar kring
andra stjärnor, för stjärnorna är så ljusa,
och planeterna är så mörka att de "drunknar"
i stjärnans ljus. Trots detta har vi på
senare år börjat upptäcka planeter runt
andra stjärnor. För tillfället har man
upptäckt ungefär 200 planeter utanför
vårt eget solsystem. Men detta är
bara en liten liten liten del av alla
planeter som måste finnas där ute... Bara
i vår galax Vintergatan finns det ungefär
200 miljarder stjärnor, så även om bara
var hundrade stjärna har planeter omkring
sig, så rör det sig om många miljarder
planeter bara i vår galax!

/Björn


hur stor är venus yta??

/ malin, 13 år från munkedal

Hej Malin,

Planeten Venus är lite mindre än jorden.
Vår planet har en radie på ungefär 6400 km,
vilket ger dess yta en area på ungefär
500 miljoner kvadratkilometer.

Venus har en radie på ungefär 6000 km, vilket
ger den en ytarea på ungefär 450 miljoner
kvadratkilometer. Venus' yta är därför
ungefär 90% av jordens yta.

/Björn


vad är det för skillnad mellan en röd jätte och en vit dvärg.

/ Emilia, 13 år från Sverige

Hej Emilia,

En stjärna föds, utvecklas, och dör precis
som vi människor. Under olika stadier av
sin levnad ser en stjärna ganska olika ut.
Vår stjärna solen är en så kallad
"huvudseriestjärna" för tillfället: den
har varit det i ungefär 5 miljarder år,
och den kommer att vara det i ytterligare
5 miljarder år. Det betyder att den i lugn
takt slår ihop vätekärnor i sitt inre, och
bildar heliumkärnor - det är så solen
producerar sin värme och sitt ljus.

Men en vacker dag tar vätet slut! Stjärnan
går då igenom en rad förändringar. De
inre delarna av stjärnan drar ihop sig, och
de yttre delarna blåser upp sig. När vi ser detta
stora hölje (som är ganska kallt, och därför
lyser med ett rött sken till skillnad från
solens gula sken) kallar vi det för en
"röd jätte". Vi ser många sådana stjärnor
omkring oss, vilka alltså är exempel som
visar hur solen kommer att se ut om 5 miljarder
år. Dessa stjärnor får sin energi från att
det i den kompakta kärnan sker en annan
fusionsprocess: heliumkärnor slås ihop till
ännu tyngre ämnen, till exempel kol, syre och
kväve.

Tillslut tar dock även heliumet slut. Kvar finns
då en kompakt kärna av kol och syre. Höljet som
en gång omgav denna kärna (som vi kallade en
röd jätte) kastas ut i rymden. Det bildar då
en ring som vi kallar för en "planetarisk nebulosa".

Den lilla kroppen som blir kvar (alltså den där
klumpen av kol, syre och kväve) kallas för en
"vit dvärg". Den kan inte längre skapa ny värme,
därför svalnar den långsamt och blir mörkare och
mörkare. Till slut blir den helt kall och mörk,
och kallas då för en "svart dvärg".


/Björn


Hur stor e Vintergatan i diameter???

/ Marcus, 14 år från Uppsala

Hej Marcus,

Vår galax Vintergatan har en diameter på ungefär
100000 ljusår. Det tar alltså hundratusen år
för en ljusstråle att färdas tvärs över
vår galax. Detta kan jämföras med den tid det
tar för ljus att färdas från solen till jorden,
det tar ungefär åtta minuter. Det är
150 miljoner kilometer till solen - då förstår
man hur stor vår galax är!

/Björn


hej björn jag har läst en tidning som heter illustrerat vetenskap.det står där att mellan år 2025-2050 så kommer det att byggas flera hus. och att husen kommer vara om ringade i glass som innehåller syre och där kommer de vara växter som ger syre.men jag vill bara veta en sak kommer de vara möjligt att bygga en sån ställa där om 50 år eller 25 år. ???

/ farzin, 15 år från stocholm

Hej Farzin,

Jag har inte läst tidningen du nämner och
vet inte riktigt vad artikeln avser. Det låter
lite som de "Biosphere" experiment man har
gjort tidigare. Där vill man bygga ett hus som
är ett helt slutet och självförsörjande system.
Det betyder att man börjar med en viss mängd
syre och vatten, men att man inte fyller på
med nytt (ej heller mat). De människor som bor
där måste förlita sig på växter som ger dem all
föda, producerar syre, och man måste rena och
återanvända allt vatten. Huset är helt enkelt ett
komplett och fungerande ekosystem.

Varför vill man då göra detta? Det är för
att man måste kunna vara självförsörjande
på detta sätt om man vill göra en lång
resa i rymden. Ska man åka på en lång resa
(som kanske varar i många år), då kan man
inte ta med sig mat, syre, och vatten
för hela resan: man måste odla sin mat, växter
måste producera syre, och det vatten man har
med sig måste renas och återanvändas gång
på gång.

Man har alltså gjort sådana experiment, men de
har ännu inte varit helt framgångsrika (dvs,
människorna måste få vissa livsmedel, en del syre,
och vatten "utifrån"). Innan dessa problem är lösta
kan vi inte ge oss ut på långa rymdresor.

Kanske planerar man att inom den tidsrymd du
nämner utföra nya sådana experiment, men jag känner
tyvärr inte till några sådana planer.

/Björn


HAR DU SETT ALLA PLANETER SOM FINS???
OM DU HAR DET AKN DU VELL SKIKA EN BILD

/ linnea lindberg, 9 år från skelefteå

Hej Linnea,

Personligen har jag sett planeterna
Merkurius, Venus, Mars, Jupiter och
Saturnus i teleskop - någon gång ska
jag också försöka se Uranus, Neptunus
och Pluto, även om de är ganska
ljussvaga!

Jag kan tyvärr inte skicka några bilder
utan bara besvara era frågor i text.

/Björn


hej björn min fråga om en stor asteroid skulle träffa jorden tex sverige har vi nåt skydd mot sånt o vad betyder au har hört talas om detta är det nåt avståndräkning eller vad betyder det mvh lena

/ lena hansson, 12 år från borås

Hej Lena,

"AU" står för "Astronomical Unit" eller om man
översätter det till svenska "Astronomisk Enhet",
vilket förkortas "AE". Detta är en avståndsenhet
och är lika med medelavståndet mellan jorden
och solen, och motsvarar ungefär 150 miljoner
kilometer. Man använder denna måttstock när man
mäter avstånd inom solsystemet.

Ang. din fråga om asteroidnedslag: Läs svaret
på föregående fråga från Pia i Göteborg!

/Björn


hej björn jag har en fråga vilken eller vilka är dom störtsa astroiderna eller meteoriterna o kommer astroiden att träffa jorden år 2029 som dom har pratat om har glömt namet på den om den skulle slå ner i sverige har sverige nåt skydd mot detta mvh pia

/ pia från göteborg

Hej Pia,

Asteroider (småplaneter) finns i huvudsak i
två områden i solsystemet, ett mellan planeterna
Mars' och Jupiters banor (det klassiska asteroidbältet),
samt utanför planeten Neptunus (Edgworth-Kuiper bältet).

Den största asteroiden i det klassiska bältet heter
Ceres och har en radie på ca 500 km, att jämföra
med jordklotets radie, ca 6400 km. För närvarande
känner vi till ungefär 130000 asteroider, varav
en tiondel har så välbestämda banor att de namngetts
permanent (de övriga har bara ett nummer).

Fram till 1992 kände man bara till ett objekt i
Edgeworth-Kuiperbältet: Pluto. Man kallade den därför
en "planet" trots att den är otroligt liten (dess
massa är bara 0.2% av jordens massa!) Sedan 1992 har
vi dock (på grund av allt bättre teleskop) börjat
upptäcka hundratals objekt utanför Neptunus, varför
Plutos "planetstatus" kraftigt har ifrågasats. Särskilt
eftersom man nu har börjat upptäcka objekt som troligtvis
är lite större än Pluto, t ex objektet 2003 UB313.
Den internationella astronomiska unionen (IAU) ska
senare i år fatta beslut i frågan om "vad är egentligen
en planet". Troligtvis blir beslutet styrt av
"historiska" skäl snarare än vetenskapliga, dvs, man
kommer att säga att allting större eller lika med
Plutos storlek är en "planet". I så fall blir
2003 UB313 solsystemets tionde planet. Vi får se.

Alla observationer av gamla och nya asteroider
rapporteras till Minor Planet Center (MPC). De
har även gjort en lista på Potentially Hazardous
Asteroids (PHA, Potentiellt Farliga Asteroider).
Du kan se den själv på nätet:

http://cfa-www.harvard.edu/iau/lists/PHACloseApp.html

PHAs definieras som objekt som kommer närmare än
0.05 Astronomiska Enheter någon gång innan år 2178.
En AE är medelavståndet mellan jorden och solen och motsvarar 150 miljoner kilometer. Listan innehåller
(tyvärr) många hundra objekt.

Listan toppas av asteroiden (99942) Apophis, som
passerar endast 0.0002318 AE från jorden 13 april 2029.
Apophis passerar alltså ca 35000 km från jorden
(jämför åter igen med jordens radie, 6400 km,
passagen sker alltså på ca 5 jordradiers avstånd,
vilket är mycket mycket nära). DET ÄR DOCK INGEN RISK
ATT DENNA ASTEROID KROCKAR MED OSS! Dock vet vi
att den kommer tillbaka gång på gång efter 2029,
och det är mycket svårt att beräkna dess bana eftersom
den blir lite störd av passagen med jorden 2029. Det
är därför stor risk att den kanske slår ned på
jorden någon gång efter 2029.

Sverige är ett litet land och vi har inga egna
resurser att skydda oss från en asteroid. Det
är i själva verket väldigt väldigt få länder som
har egna resurser att skydda sig (USA, Kina, Japan
är kanske de enda enskilda länderna med sådana
resurser). Dock kommer ett eventuellt asteroidnedslag
inte att bara påverka landet i vilket nedslaget
sker, utan hela jorden. Det ligger därför i allas
intresse att göra någonting OM ett hot skulle uppstå.
Troligtvis leds en sådan insats av de största
rymdorganisationerna: amerikanska NASA, europeiska
ESA, samt experter från Ryssland, Kina, Japan, och
andra länder.

Tanken är att skicka en kärnvapenladdning, som kan
ge asteroiden en liten "knuff" så att den missar
jorden. Asteroider är för stora för att man ska kunna
spränga sönder dem, och även om de går i bitar kommer
dessa bitar att regna ned på jorden. Det bästa är
därför att inte ta sönder den, men att ändra dess
bana. Vi får hoppas att det aldrig kommer att bli
nödvändigt!

/Björn


Vi undrar hur USA:s flagga kan vaja av vind, på foton från den första månlandningen. Vi har lärt oss att det inte blåser på månen och att alla spår finns kvar där bara för att det inte blåser.

/ Klass 1-3 Solrosen, 7 år från Österåker

Hej allihop!

Nej, det blåser inte på månen, för det finns
ingen atmosfär (ingen luft). Därför kunde flaggan inte
heller vaja i vinden. Anledningen till att flaggan
inte hänger helt slak är att det satt en metallpinne
längs med överdelen, så att den kunde spänna ut
flaggan (så att man kunde se den över huvud taget).

De enda situationer jag kan tänka mig där
flaggan eventuellt har rört sig är:

1. Precis efter att astronauten satt den i marken,
och själva "flaggstången" kanske vajar
lite fram och tillbaka en liten stund.

2. När astronauternas farkost lämnade ytan, då
avgaser från raketmotorn kan ha "blåst" på
flaggan.

I övrigt har den hängt still...

/Björn


Hej!

Jag har lite frågor angående rymden.

1. Hur har man under olika tidsåldrar, även vår egen tid, beskrivit universum och vårt solsystem?

2. Vilka upptäckter har lett fram till vår nutida uppfattning om universum och vårt solsystem?

3. Vilken forskning bedrivs idag inom astronomi?

Tack på förhand!

/ Frida, 19 år från Solna

Hej Frida,

1. Under lång tid trodde man att jorden var
universums centrum, och att stjärnorna, solen
och planeterna kretsade runt oss. I mitten
av 1500-talet och de följande årtiondena började
vissa inse att jorden och planeterna kretsade
kring solen (t.ex Nicolaus Copernicus, Galileo
Galilei, Giordano Bruno), men det
skulle dröja ytterligare ca hundra år innan
de flesta hade övertygats om det. Insikten om att
det finns en stor mängd galaxer i universum, som
ligger på stort avstånd från varandra, och att
vårt solsystem inte ligger i centrum på vår
galax Vintergatan, utan i utkanten, är väldigt
ny kunskap: den har knappt 80 år på nacken.
Man kunde inte mäta avstånd in universum
förrän 1912 då en kvinnlig amerikansk astronom,
Henrietta Leavitt, hittade på en smart metod.
Denna metod använde Edwin Hubble 1923 för att
visa att Andromedagalaxen var ett stjärnsystem
helt skilt från vår egen galax. Ungefär vid
samma tid visade Harlow Shapley att vårt solsystem
inte låg i centrum av vår galax (vilket man trott
fram tills 1920), utan i dess utkant. Vår moderna
världsbild är därför väldigt ung - det lever
fortfarande personer som föddes vid en tid då
man inte visste att det fanns andra galaxer, och
man trodde att vi bodde i universums centrum.

2. Se ovan! Fast du får en mycket bättre och
längre översikt om du lånar en bok på
biblioteket om astronomins historia.

3. I modern astronomi forskar man inom alla
tänkbara grenar: allt ifrån vårt
eget solsystem (själv forskar jag till exempel
om kometer), till exotiska objekt som svarta
hål. Helt enkelt om allt du kan tänkad dig
i form av stjärnor, galaxer och planeter...

Som sagt, jag tror det bästa hade varit om
du lånade en bok på biblioteket, då skulle
du få mycket mer uttömmande svar än jag kan
skriva här.

/Björn


Hejsan!
Jag heter jonna och jag har en fråga till dig. Jag har ett arbete i skolan och en fråga lyder så här: Sommar OS 2020 kiommer att äga rum på månen!!!
- Hur kommer resultaten i vissa grenar förändras?
- är där nya grenar som inte fans med när OS gick på Jorden?
- Vilka sora skillnader är det mellan de yttre förutsättningarna på månen jämfört med Jorden?
Detta är vad jag undrar. Det är såklart inte sant att det ska äga rum på månen men min fråga är denna! Snälla hjälp mig, /MVH Jonna Johansson =)=)=)

/ Jonna Johansson, 14 år från Halmstad

Hej Jonna,

Jag måste tyvärr göra dig besviken - jag svarar inte
på frågor som är läxor från skolan. Detta måste du själv
fundera ut svaret på, så att du lär dig någonting.
Men du vet kanske att månens gravitationkraft är
mycket svagare än jordens, vilket gör att man till
exempel kan hoppa längre där än här... det kanske
är en tanke du kan spinna vidare på?

/Björn


Hej, jag undrar om några på jorden kan ta en raket och åka till te.x. Andromedagalaxen så kan vi se vad det finns för liv där.

/ Gorre, 12 år från Sverige

Hej Gorre,

Tyvärr är det alldeles för långt till Andromedagalaxen
för att man ska kunna resa dit. Även om man kunde
resa med ljusets hastighet skulle det ta mer
än två miljoner år!

/Björn


finns det en planet som heter alibabba

/ ACHMED, 14 år från kristianstad

Hej Achmed,

Om man upptäcker en asteroid får man rätten
att döpa den själv, även om namnet måste
godkännas av IAU (Internationella
Astronomiska Unionen). Om någon ville
döpa en asteroid efter Ali Baba skulle
det med mycket stor sannolikhet godkännas
(det är ju en välkänd figur från
literaturen, och sådana literära figurer
är asteroidbältet fullt av). Dock finns det
ännu inte någon asteroid som döpts till Alibaba.

/Björn


Kan vem som helst döpa en planet som man hittar?

/ Alexander Frankin, 9 år från Jönköping

Hej Alexander,

Det finns en hel del regler om hur planeter,
månar, asteroider och kometer döps. Upptäcker
man en komet, uppkallas den automatiskt efter
upptäckaren (hans eller hennes efternamn).
Upptäcker man en asteroid får man välja
namn själv, men detta namn måste godkännas
av Internationella Astronomiska Unionen,
som är en internationell förening där
väldigt många yrkesastronomer är medlemmar.

Upptäcker man en måne kring en planet finns
det speciella regler för hur de får döpas.
Månar runt Jupiter ska till exempel döpas
efter figurer i den grekiska eller romerska
mytologin som är familjemedlemmar eller
älskarinnor till guden Zeus / Jupiter.
Saturnus' månar döper man efter mytologiska
monster och jättar (bland annat från den
fornnordiska mytologin). Uranus månar döper
man efter karaktärer i Shakespeares pjäser etc.

/Björn


Varför har bara neptunus,uranus,jupiter och saturnus ringar varför har inte alla andra ringar.

/ Filip , 9 år från jönköping

Hej Filip,

Man tror att dessa planeters ringar kommer från
material som skalats bort från dess månar under
årtusenden av meteoritbombardemang och andra
typer av aktiviter. För att det ska bli ringar
måste det därför finnas många månar av is som
kan bidra med sådant material. Av planeterna
i solsystemet är det bara de du nämnde som har
många månar av is - alltså blir det bara de
som har ringar.

/Björn


Hur bildades ringar på Saturnus.

/ Nerari, 9 år från Jönköping

Hej Nerari,


Saturnus ringar består av partiklar som åker runt
planeten ungefär som dess månar gör. Dessa partiklar
varierar i storlek från några millimeter till
block som är stora som långtradare! De är
främst gjorda av is, men det finns lite sten
också. Man tror att dessa bildats genom att
de större månarna runt Saturnus långsamt pulvriseras
genom ständiga små meteoritnedslag. Kanske det
rör sig om en hel måne som gått i bitar
en gång i tiden!

/Björn


hur sköter man sopphanteringen på ett rymdskepp?
och hur sköter man vatten och avloppet på rymdfarkosten.Vilka Energikällor behövs?
och den sista frågan.. Hur Andas man på rymdskeppen?
tack så jätte mycket, vi hoppas på att du svarar och vi väntar längtansfullt efter svaren :D
p.s. TACK BJÖRN!

/ Emelie & Louise, 13 år från Floda & Floda

Hej Emelie och Louise,

Sopor som inte kan återanvändas skickas
ut i rymden så att det brinner upp i
jordens atmosfär, och ibland tar man
tillbaka det till jorden.

Energin kommer ifrån solceller, som sitter
på stora paneler på rymdfarkosterna.

En rymdfarkost består egentligen av en stor
tät tank, och inuti den finns det luft som
man kan andas. Det är ungefär som att vara i
en ubåt, bara att den är i rymden istället
för under vattnet!

/Björn

Föregående sida1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 Vidare till fler svar
















Det är vi som satsar på Unga Fakta! Copyright © 2000-2017 Unga Fakta AB