Klicka här för en talversion av Unga Faktas hemsida. Låt datorn läsa upp texter och innehåll för dig!

Till Unga Faktas startsida




















Panelen svarar

Här är de frågor som har besvarats inom ämnet astronomi. Är du intresserad av något speciellt så kan du spara tid genom att söka efter det.

Sökord:
Kategori:

Här kan du ställa en egen fråga till Henrik Hartman om astronomi!


hur sköter man vatten & avlopp i rymdfarkoster

/ Emelie & Louise, 13 år från Floda & Floda

Hej Emelie och Louise,

Man kan ju inte fylla på vatten hur
som helst i rymden, därför försöker
man vara väldigt försiktig med det
vatten man har tagit med sig. När man
har använt vatten på olika sätt
försöker man att rena det, så att
det kan återanvändas.

Innan vi kan resa till Mars, till exempel,
måste vi lära oss att återanvända vatten
fullständigt. Det innebär till exempel
att man måste samla in astronauternas
urin, och rena det, så att man får
tillbaka mycket av vattnet. Det låter
lite äckligt, men tänker man efter
så är det ju så det går till här på
jorden också! Mycket av det vatten vi
dricker har ju en gång skvalpat omkring
i en dinosauriemage!

/Björn


Hur blev detliv på jorden

/ Samuel Wickius, 8 år från Jönköping

Hej Samuel,

Det vet vi ännu inte. Däremot vet vi att de
äldsta fossil vi hittat är ungefär 4 miljarder
år gamla, och att livet alltså måste ha uppstått
kort efter att jorden bildats för 4.6 miljarder
år sedan. Alla de fossil man hittat som är så
gamla är mycket mycket enkla - inte några djur,
inga träd eller blommor, bara väldigt små
varelser som består av en enda cell.

En cell består dels av ett skal, dels av en
kärna, som sitter inuti skalet. Skalet består
av molekyler som var och en
ser ut som en liten kedja. Den ena änden på kedjan
tycker inte om att vistas i vatten, medan den
andra änden tycker om det jättemycket. Om det
finns många sådana molekyler i vatten försöker
de slå sig samman, så att de bildar en kula,
där de vatten-älskande ändarna är vända utåt,
mellan de ändar som inte tycker om vatten
är vända innåt, där de skyddas från vattnet.

Något liknande kan du se om man häller vatten
i en stekpanna där man har stekt något. I
vattnet bildas små bubblor, som är kulor av
fett - dessa kulor är just sådana "klasar" av
molekyler som slutit sig samman för att skydda
de delar som inte tycker om vatten.

I naturen är det därför väldigt vanligt att
molekyler bildar sfäriska skal, helt på egen
hand.

Ibland kan det hända att något främmande föremål,
till exampel en annan molekyl, blir instängd
inuti en sådan kula. Det liknar faktiskt en cell,
som alltså hade en kärna, omsluten av ett skal!

Vi tror alltså att de första cellerna bildades
spontant på detta vis. Men det som gör en cell
levande, är att den där kärnan består av en
molekyl som har en speciell förmåga. Denna
förmåga består i att kunna gripa tag i en
viss sorts molekyler som kallas för aminosyror,
och att sätta samman sådana aminosyror till
någonting som kallas proteiner. Dessa proteiner
kan sedan färdas fram och tillbaka inom cellen
och tranportera olika ämnen och utföra andra
uppgifter. Det är detta "spring" fram och tillbaka
som gör cellen levande. En väldigt viktig uppgift
som proteinerna har är att bygga en exakt kopia
av cellen - så att cellen kan föröka sig.

En molekyl som har förmåga att bygga de där
proteinerna av aminosyror kallas för DNA.
Hur denna DNA-molekyl en gång uppstod är
ett mysterium som forskarna ännu inte löst.
Dock består denna molekyl av väldigt enkla
atomer: kol, väte, kväve, och syre - det handlar
bara om att sätta ihop dem på rätt sätt! De
flesta tror att ett slumpmässigt pusslande
med sådana atomer under loppet av några
hundra miljoner år gav upphov till DNA molekylen.

/Björn









Hur kan alla planeterna i vårt sol system hålla sig i sin omloppsbana?

/ julia seigerroth., 9 år från jonkoping.

Hej Julia,

Av någon anledning, vi vet inte riktigt varför,
dras två bitar materia mot varandra. Man måste
alltså använda en kraft för att dra isär dem,
även om de inte rör vid varandra.

Även om vi inte vet exakt VARFÖR det är så, så
kan vi beskriva denna krafts egenskaper i detalj, som
vi kallar för gravitation.

Planeterna hålls alltså i sina omloppsbanor på
grund av den gravitationella kraft som verkar
mellan solen och planeterna.

/Björn


HEJ!!!
Kommer det att skickas upp några astronaoter till mars i framtiden?

/ Johan, 9 år från Göteborg

Hej Johan,

Det kommer man troligtvis att göra, även om man
inte har bestämt något datum än. I bästa fall
sker det om kanske 30 år, men det kan dröja
mycket längre än så. Dels kommer det att vara
fruktansvärt dyrt, samtidigt är det många
tekniska problem som måste lösas.

/Björn


jag är sams lile bror ialla fal jag undrar hur rymden kom till

/ jovakim, 4 år från almune

Hej Joakim,

Rymden kom till för 13.7 miljarder år sedan,
alltså för 13700000000 år sedan. Vi kallar
denna händelse, lite skämtsamt, för
"Den Stora Smällen". Universum var då fruktansvärt
varmt och väldigt tätt. En sekund efter Den Stora Smällen
var det tio miljarder grader varmt! Materien var så
tät att all den materia vi ser i dag (vi kan se
många miljarder ljusår bort!) var sammanpressat till
något som var litet som ett
sandkorn. Universum var även vid denna tidpunkt
oändligt stort, så man får tänka sig en oändlig
mängd sandkorn, sida vid sida, som sträcker sig
oändligt långt bort i alla riktningar, där vart
och ett av kornen innehåller lika mycket massa
som alla de stjärnor och galaxer vi kan se
i dag. (Trots att vi kan se så långt bort, ser
vi alltså bara en liten liten del av hela universum).

Exakt varför det blev så här vet vi inte. Men vi
vet att rymden har svällt väldigt mycket sedan
dess, så det har blivit mycket glesare med
materia. I dag är det mesta av rymden bara tomt.

/Björn


tja jag undrar hur monga solar det fins och så undrar jag hur long tid tar det att åka till ett annat solsusem???????????????:O :):(>:(>:)

/ sam, 11 år från almunge

Hej Sam,

Ingen vet hur många stjärnor det finns. I vår
galax Vintergatan finns det ungefär
200 miljarder stjärnor. Men det finns oräkneliga
andra galaxer, där det finns miljardtals stjärnor
i varje. Det är ungefär som att räkna alla
sandkorn på jorden - en omöjlig uppgift.

Den närmaste stjärnan förutom solen heter
Alfa Centauri och ligger 4.3 ljusår bort.
Om man åker lika fort som en gevärskula
(cirka en kilometer per sekund), tar det
ungefär en miljon år att komma dit.

/Björn


Hej!vad heter vårt grann solsystem? Och hur många planeter har det? Och hur långt är det dit? Och hur många rymd färjor har landat på månen? Och hur många rymd stationer finns det i europa?

/ michael Ohlsson, 9 år från tensta

Hej Michael,

Den närmaste stjärnan (förutom solen) heter
Alfa Centauri. Den består faktiskt av hela tre stjärnor
som kretsar kring varandra! Det är faktiskt
väldigt vanligt att flera stjärnor kretsar
kring varandra, varannan eller var tredje
stjärna i rymden är dubbel. Solen, som är en
ensam stjärna, är därför en ganska sällsynt
företeelse.

När stjärnor kretsar kring varandra på det
viset finns det inte så stor plats för
planeter. Därför så tror man inte att det
finns några planeter alls runt Alfa Centauri,
det är bara de där tre stjärnorna tillsammans!

Till Alfa Centauri är det 4.3 ljusår, vilket
betyder att för en ljusstråle (som är det
snabbaste som finns i universum) skulle det
ta 4.3 år att ta sig dit. Om man åkte lika
snabbt (eller kanske jag ska säga långsamt)
som en gevärskula (en kilometer per sekund)
så skulle det ta en miljon år att åka dit.
Så enorma avstånd råder det i universum - det
tar alltså en miljon år att åka till vår
närmaste granne i rymden!

Rymdfärjan används bara för att skjuta upp
människor och satelliter i omloppsbana runt
jorden. Därför har det aldrig varit en
rymdfärja på månen. Men det finns andra typer
av rymdskepp som varit på månen. Totalt så
har sex stycken rymdskepp landat på månen
(med människor i). Eftersom det var två
astronauter med vid varje landning, så
betyder det att totalt 12 människor har
gått på månens yta!

Hur många rymdstationer det finns i Europa?
Det finns en Europeisk rymdorganisation som
heter ESA, där även Sverige är medlem. ESA
och europeisk industri bygger många raketer
och satelliter som de skickar upp i rymden.
De brukar dock inte göra sådana uppskjutningar
i Europa, det är alldeles för farligt! Det bor
så många människor här, tänk om en raket skulle
ramla ned, då kan en massa människor bli skadade!
Så ESA skjuter upp sina rakter på andra platser
där det inte bor så mycket människor, till exempel
i Nya Guyana, som ligger i Sydamerika, och i
Kazakhstan, ett land som tidigare tillhörde
Sovjetunionen.

/Björn





kan jal ble en asteunat

hejda

/ Nisse Hult, 3 år från Böglarehult

Hej Nisse,

Visst kan du bli astronaut! Men du får
vänta tills du blivit lite äldre.
Och det är viktigt att du lyssnar noga
på läraren när du börjar i skolan, för
en astronaut måste kunna en väldig massa
saker! De ska inte bara kunna flyga
rymdraketen, de måste också kunna
göra en massa experiment när de är
i rymden. Därför är många astronauter
även utbildade forskare. Den ende svensken
som är utbildad astronaut (även om han
inte hunnit åka ut i rymden än), är
till exempel civilingenjör och doktor
i fysik!

/Björn


Hur känns det att bli uppskjuten i rymden? Hur äter man i rymnden.Hur sover man i rymnden?.hur lång tid tar det att åka till ett annat solsystem?.

/ pontus, 9 år från örkälla

Hej Pontus,

Jag har aldrig blivit uppskjuten i rymden, så
jag vet inte. Men man trycks nog hårt ned i
sätet (eller rättare sagt, sätet som är en del
av raketen åker uppåt, och skjuter astronauten
framför sig, som känner av detta tryck), det
vibrerar en hel del, men när raketen väl hamnat
i omloppsbana upplever man sig som viktlös, man
svävar omkring.

Astronauterna äter ungefär samma mat som vi gör,
även om de måste vara lite extra försiktiga så
att maten inte flyger omkring. Ska man sova
spänner man lämpligen fast sig i något så
att man inte svävar omkring och slår huvudet
i något.

Att åka till ett annat solsystem tar en otroligt
lång tid. Även om man åkte lika fort som en
gevärskula (tusen meter på en sekund, vilket
är lika med 3600 kilometer i timmen), skulle
det ta ungefär en miljon år att komma till
den närmaste stjärnan (efter solen).

/Björn


hur skapades månen??????

/ serkan, 20 år från göteborg

Hej Serkan,

Man tror att månen skapades på ett ganska
dramatiskt sätt. För länge sedan, för
ungefär 4.5 miljarder år sedan, fanns inte
månen. Jorden hade precis bildats och den
var helt smält på grund av en stor mängd
radioaktiva ämnen (som du säkert vet är
jorden fortfarande smält inuti på grund
av dessa radioaktiva ämnen, det är bara en
tunn skorpa som har svalnat - den jordyta
som vi bor på). Ibland blir det ett hål i
denna kalla skorpa, och det smälta innanmätet
tittar fram - det är detta vi kallar för en
vulkan!

Hur som helst, någon gång när jorden precis hade
bildats, så krockade jorden med en stor himlakropp,
kanske var den lika stor som planeten Mars. Vid
kollisionen slets den främmande kroppen sönder, och
en stor bit av jorden slets loss. Av delar av den
sönderslitna främmande kroppen och av det losslitna
jordmaterialet, bildades en ny kropp, nämligen
månen!

Flera av de andra planeterna bär också spår av
liknande våldsamma kollisioner. Till exampel har
Merkurius en väldigt tunn skorpa och mantel jämfört
med dess järnkärna, därför att den förlorat en massa
material vid en stor kollision. Ett annat exempel
är att Venus roterar åt "fel" håll. Om man tittar
på solsystemet uppifrån roterar alla planeter
runt solen moturs. Planeterna roterar i regel runt
sina egna axlar, även det moturs. Venus rör sig
runt solen moturs, precis som alla andra planeter,
men den roterar runt sin egen axel medurs! Man tror
att den från början roterade moturs precis som
jorden, men att en enorm kollision fått den att
rotera åt andra hållet.

/Björn


Hej Björn!Jag undrar hur blev bigbang? FRÅN ROJIN!!!!!!!

/ Rojin Eluo, 9 år från Skyttorp

Hej Rojin,

Det var en bra fråga! Men oj vad svårt att
svara på! Jag ska försöka förklara.

Vi forskare jobbar på ett visst sätt. Först
gör vi en "teori" som ofta består av en
massa matematiska formler. Dessa formler
talar om för oss hur världen uppför sig.
Detta kan vi kontrollera genom att göra
mätningar. Om mätningarna stämmer med
vår teori, så "tror" vi på teorin. Till
exempel, vi har en teori om gravitation.
Denna teoris formler talar till exempel
om för oss hur snabbt en sten faller här
på jorden. Vi kan göra ett experiment med
en fallande sten, och stämmer våra mätningar
exakt med vad teorin förutsäger, så tror vi
på teorin.

Hur är det då med Big Bang? Åter igen så utgår
vi från fysikaliska teorier (i detta fall en
teori om gravitation som kallas för allmänna
relativitetsteorin) samt teorier för hur mycket
små partiklar uppför sig (så kallad partikelfysik).
Använder man dessa teorier förutsäger denna teori
en lång rad saker om världen.

En sak som teorin förutsäger, är att universum
uppstod för länge sedan, för 13.7 miljarder år
sedan för att vara exakt. Det har alltså inte
alltid funnits, utan bildades vid en viss tidpunkt.
Materien i universum (det som sedan skulle bli galaxer,
stjärnor och planeter) var då otroligt sammanpressat,
hela det universum vi ser i dag var då inte större
än ett gruskorn! Det var väldigt varmt också, mer
än 10 miljarder grader. Det är detta vi kallar
"big Bang". Sedan denna tid har universum växt
i storlek, materien har glesnat, och universum
har blivit kallare.

Varför tror vi då på denna teori? Vi kan ju inte gå
tillbaka och kontrollera att universum verkligen
rymdes i ett gruskorn. Men teorien gör en del viktiga
förutsägelser som vi faktiskt kan kontrollera.

För det första: Teorin säger att universum måste
bestå av gasen väte till ca 75%, och att resten
måste utgöras nästan helt av gasen helium. Andra
ämnen, som kol, järn, guld, bly etc ska bara finnas
i väldigt små mängder. Går vi ut i naturen och
tittar efter, så visar det sig stämma.

För det andra: Teorien säger att universum måste
expandera, det vill säga att alla galaxer är
på väg bort ifrån varandra med hög hastighet.
Går vi ut i naturen och tittar efter, visar sig
även detta stämma.

För det tredje: Teorin säger att om Big Bang hände,
så ska vi ifrån alla riktningar i rymden se en
radiostrålning vid en viss våglängd. Denna våglängd
motsvarar exakt sådan strålning som ett föremål
sänder ut om det har en temperatur på exakt minus
270.5 grader. Observerar vi med radioteleskop så
ser vi faktiskt en sådan radiostrålning som kommer
emot oss ifrån alla riktningar!

För det fjärde: Teorin säger att universum ska vara
13.7 miljarder år gammalt. Om det är sant får vi
ju inte hitta stjärnor omkring sig som är äldre
än detta. Hittills har vi aldrig hittat stjärnor
vars ålder är så gamla, de är alla något yngre
än 13.7 miljarder år.

Här har du alltså de främsta skälen till att vi
tror på våra teorier om universum, om Big Bang.
Teorin säger dock inte vad som fanns före
Big Bang, eller hur Big Bang blev till. Den säger
bara på vilket sätt universum utvecklats sedan
Big Bang skedde.

/Björn






vet du om att man hittat en forntida sjärnkarta.den e 1000 år gammal(tror jag).dden e som en rund skiva.

källa illustread vetenskap nr.2 2006.

hejs svejs

/ jeppe, 11 år från utanför kungsbacka

Hej Jeppe,

Jo, jag känner till denna "Nebraskiva", som anses
vara 3600 år gammal. Det är en bronsplatta på
vilken det sitter små guldbitar som anses vara
stjärnor, samt en större cirkel som är solen,
en skära som liknar nymånen. Jag är inte arkeolog
och kan inte bedömma äktheten i fyndet.

/Björn


kommer en metiorit mot jorden?

/ Jenny kasström, 9 år från örkäla skyttorp

Hej Jenny,

Dagligen faller det ned en väldig massa meteoriter
på jorden, de allra flesta är lika små som
sandkorn eller mindre. Faktum är att jorden varje
dag samlar in ungefär 100 ton material på det
här viset! Dessa små stenbitar faller ned i vår
atmosfär, luften runt jorden, och om de är så
stora som ett sandkorn eller större ger de
upphov till ett ljussken som är starkt nog för
att ses, som man kallar för "en fallande stjärna"
eller en "meteor". Man kan se flera sådana varje
natt om det är stjärnklart och man tittar ett tag.
Dessa "stjärnfall" är alltså jättesmå stenar
som brinner upp i jordens atmosfär.

Kanske du menade om riktigt stor meteorit, en
asteroid, är på väg emot jorden? En sådan
som är så stor så att det skulle vara
farligt för oss om den slog ned? Nej, någon
sådan känner vi inte till, så det behöver
du inte vara rädd för!

/Björn


Hur många solsystem finns i hela universum?

/ Mikael Svensson, 9 år från Skyttorp

Hej Mikael,

Det är omöjligt att svara på. Bara i vår galax,
Vintergatan, finns det 200 miljarder stjärnor.
Hur många av dessa som faktiskt har planeter
omkring sig (och därmed är solsystem liknande vårt)
vet vi inte. Hittills har vi bara hittat ett
hundratal stjärnor som det helt säkert finns
planeter omkring. Det är för att det är så
fruktansvärt svårt att observera planeter
kring främmande stjärnor, så vi har bara hittat
en liten liten bråkdel av alla sådana planetsystem.

Det finns dessutom ingen som helst chans att upptäcka
planeter runt stjärnor i andra galaxer än vår egen,
de är på tok för långt borta. Allt vi kan säga är
att det antagligen finns miljarder och åter miljarder
solsystem där ute!

/Björn


HUR MÅNGA MÅNAR FINNS DET I RYMDEN? HUR MÅNGA MÄNNISKOR HAR ÅKT TILL RYMDEN?

/ julia östman., 10 år från stängslet.

Hej Julia,

För tillfället känner vi till ca 100 månar, men
vi upptäcker nya hela tiden, och det är
vanskligt att ge en siffra på hur många månar
det finns totalt.

Ungefär 450 människor har varit i rymden - det
är ganska många, eller hur?

/Björn


Hej!
Finns det några andra solsystem som ni vet av?
// Razé

/ Razé shanagar, 9 år från skyttorp ( uppsala )

Hej Razé,

Jo, vi känner till ganska många stjärnor som
har planeter omkring sig. Den första vanliga
stjärnan man hittade med en planet omkring sig
heter 51 Pegasi och ligger i stjärnbilden Pegasus.
Den hittade man 1995, alltså bara för elva år sedan.
Det är därför att man först nu lyckats bygga
teleskop som är så bra att man kan avslöja
existensen av dessa avlägsna planeter. I
dagsläget känner man till ungefär 160
planeter utanför vårt eget solsystem!

/Björn


hur ser en månbil ut?

/ rasmu morenius., 9 år från onslunda

Hej Rasmu,

De ser ut ungefär som en go-cart: en fyrkantig
platta som man sitter på, utan tak, och med
fyra hjul, ett i varje hörn. Någon vuxen kan
nog hjälpa dig med att hitta en bild på internet,
till exempel genom att använda sökmotorn
www.google.se och söka efter "månbil" eller
"lunar rover".

/Björn


Är en månbil häfttig?
hur många månar finns det?
hur kallt är det på saturnus?

/ emil rönn, 9 år från råstaberj

Hej Emil,

Jo, månbilar är ganska häftiga! Fast man kanske
tröttnar på att köra dem efter ett tag,
de går bara i 13 kilometer i timmen!

Man upptäcker nya månar i solsystemet hela tiden,
och det är lite svårt att ge en viss siffra. Det
finns nu 101 officiellt erkända månar, men ytterligare
ett trettiotal objekt väntar på att bli observerade
igen, så att man kan vara säkra på att de faktiskt
finns, och så att man bättre kan beräkna deras
banor - först då blir de officiellt månar.

På Saturnus är det väldigt kallt,
i de övre molnlagren är det ca 180 minusgrader
(Saturnus består bara av gas, därför finns det
ingen fast yta av sten där man kan mäta temperaturen).

/Björn


hur skyddar vi oss mot astreoider?

/ william andersson, 9 år från golvasta

Hej William,

Det var en bra fråga, som är svår att svara
på. Om en asteroid är på väg mot jorden måste
vi ändra dess bana så att den inte krockar
med oss. Det kan man till exempel göra genom
att skicka upp en stor sprängladdning (man
kan alltså inte spränga sönder asteroiden,
men man kan kanske ge den en liten knuff så
att den ändrar sin bana).

Men risken att en asteroid skulle krocka med
oss är så oändligt liten, att det behöver
vi inte vara rädda för!

/Björn


Jag undrar vad man äter för sorts mat i rymden och hur man tvättar sig, hur gör man när man ska gå på toa? Hur gör man när man ska sova? Hur stort kan ett rymdskepp vara?

/ Melker Myhr, 10 år från Husbylund

Hej Melker,

Nu för tiden äter man nästan all sorts mat i
rymden, det är inte så stor skillnad jämfört
med jorden. Fast föda kan man äta med sked
eller gaffel och vätska kan man ha i tättslutande
flaskor, typ sportflaskor. Det finns en duschkabin
på rymdstationen, där man får stänga in sig och
vattet kommer ur ett munstycke och sugs in i
golvet med vacuumsug. På liknande sätt fungerar
toaletten - det är ungefär som toaletten
på en flygplan, man använder inte vatten utan
vacuum. Som att ha toaletten kopplad till en
jättelik dammsugare! När man ska sova kopplar man
gärna fast sig i någonting, så att man inte
glider runt och slår sig. Ett rymdskepp kan i
princip vara hur stort som helst, det handlar
bara om hur mycket material man orkar släpa
upp i rymden! Den nyvarande rymdstationen har ett
innanmäte som motsvarar en hus på 170
kvadratmeter, med en takhöjd på 2.4 meter!

/Björn

Föregående sida1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 Vidare till fler svar
















Det är vi som satsar på Unga Fakta! Copyright © 2000-2017 Unga Fakta AB