Klicka här för en talversion av Unga Faktas hemsida. Låt datorn läsa upp texter och innehåll för dig!

Till Unga Faktas startsida




















Panelen svarar

Här är de frågor som har besvarats inom ämnet författare. Är du intresserad av något speciellt så kan du spara tid genom att söka efter det.

Sökord:
Kategori:

Här kan du ställa en egen fråga till Kim M. Kimselius om författare!


Vi älskar dina böcker, hittils har jag och min kompis bara läst 3, men alla tre var lika bra. Så vi tänkte skriva en bok, eller en kortare berättelse, så vi undrar om du har några tips på hur vi kan göra? Här är en liten snutt av berättelsen, vi skulle bli jätteglada om du kunde skriva vad du tycker om den :). Vi vet att du inte brukar ha tid att läsa personers berättelser som de undrar om du kan läsa, men om du har tid skulle du snälla kunna läsa detta, vi skulle bli ytterst tacksamma vid svar.

Kommissarie Matberg kollar runt i rummet. ”Det finns knappast något bevis här, den saken är säker.” Han stänger igen kylskåpet med en smäll och vänder sig sedan om mot Kommissarie Tjocklund. ”Eller det kanske, bara kanske, finns något i skafferiet”, sa han och slängde upp skåpet på en blank sekund. ”Hm… Den här chokladkakan ser ut att ha någonting med saken att göra. Ytterst misstänksam, inte utgången och inte heller någon dålig kvalité. Den får duga.” Han rev sönder det gula pappret och förde den sakta mot munnen. ”Vänta!” skrek kommissarie Tjocklund. ”Den kanske är förgiftad!” Matberg snodde runt och stirrade sedan nedlåtande åt chokladkakan. ”Du har rätt”, sa han och slängde den i en närliggande papperskorg. ”En sådan kvalité skulle inte ligga i vilket skafferi som helst, och dessutom ska det ligga en Snickers i min ficka. Var den nu är vet jag inte, men jag har inte ätit den, det är jag säker på.” Skuldmedvetet tittade Tjocklund upp mot Matberg. ”Jag blev kanske lite sugen på choklad, och när jag såg att den låg där i din rockficka kunde mitt begär inte stoppa mig”, sa han och slängde blicken ner i golvet. Matberg suckade och satte på sig ett par handskar för att undersöka kroppen som låg på det smutsiga linoleumgolvet. ”Nu ska vi till den näst viktigaste saken med det här fallet, mordet.” Mvh Sandra & Annie

/ Sandra & Annie, 12 år från Göteborg

Hej Sandra och Annie

Härligt att ni tycker om mina böcker. Om ni går in på www.kimselius.se kan ni läsa smakprov ur alla böcker jag har skrivit!

Det ska vara roligt att skriva en bok. För att du ska lyckas uppnå glädje i ditt skrivande ska du skriva om sådant som du tycker är viktigt att berätta, något du brinner för, något som bubblar inom dig och kräver att få komma ut.

Skriv direkt från hjärtat, låt fantasin flöda och tänk inte på stavning, grammatik eller att någon ska läsa det du skrivit. Det enda du ska tänka på är att få ur dig din berättelse.

Försök inte kopiera någon annans stil, inte berätta något som någon redan har skrivit. Hitta på något unikt, något som bara du har i ditt huvud.

För att inte fastna i en berättelse har jag ett bra knep: Jag skriver gula Post-it-lappar för varje händelse som jag vill ha med i boken. Som du kanske vet skriver jag historiska äventyrsböcker som är uppbyggda runt riktig historisk fakta och riktiga historiska personer. Inför varje bok läser jag väldigt många faktaböcker och under tiden som jag läser fakta byggs berättelsen upp inom mig, genom mina gula Post-it-lappar.

På mina Gula lappar skriver jag till exempel personer som jag vill ha med i handlingen, händelser, ord, årtal, detaljer och kapitel. På de Gula lapparna skriver jag inte långa noveller, utan enstaka stolpar/enstaka ord eller bara en mening.

Något som är viktigt att tänka på när du börjar jobba med Gula lappar är att du ska ha ett färdigt slut på en lapp, innan du sätter dig ned för att skriva din berättelse. Det är väldigt viktigt, annars blir berättelsen lätt tom, den drivs bara vidare av utfyllnad, eftersom du inte kommer på hur boken ska sluta. Kanske du inte ens vill att boken ska ta slut, trots att du egentligen inte har något mer att berätta?

Därför är det viktigt att du har slutet klart för dig innan du börjar skriva berättelsen.

Många gånger händer det att en idé till en helt ny bok dyker upp i mitt huvud. Samtidigt kommer slutet på boken, ett helt kapitel, kanske bara en rad, eller ett stycke. Då skriver jag ned det. Är det en rad skriver jag det på en gul lapp, är det ett helt kapitel skriver jag ned det och döper det till "Sista kapitlet". När jag väl kommer till slutet av berättelsen döper jag om kapitlet till det nummer kapitlet kommer att få i boken. Är det bara ett stycke skriver jag stolpar på en gul lapp OCH skriver in stycket i något som jag kallar för MALL.

För varje ny bok jag påbörjar gör jag nämligen en mall i Word: Jag lägger in titel och sidnummer i huvudet på varje sida, samt vilket kapitel det är, detta gör jag i Sidhuvud/Sidfot. Därefter lägger jag in texten KAPITEL 1 och sparar mallen.

Varje gång jag ska påbörja ett nytt kapitel hämtar jag upp mallen, ändrar kapitelnummer och sidnummer och börjar skriva.

Mallen använder jag mig också av för att lägga in stycken, eller meningar som jag kommer på medan jag arbetar med boken. Text som inte hör ihop med det kapitel jag håller på med just då. Texten markerar jag med annan färg för att hålla isär dem. Efterhand som boken växer fram och jag hämtar upp min mall för varje nytt kapitel, händer det att jag upptäcker att i just detta kapitel passar texten som jag tidigare lagt in i mallen.

Innan jag börjar skriva i min mall har jag arbetat fram hela berättelsen med de gula lapparna.

Om du arbetar fram din berättelse med hjälp av Gula lappar kommer du till slut att ha en hel hög med gula lappar, som ligger huller om buller på ditt bord. För att få ordning och reda på lapparna är det bra att sätta upp dem på väggen, på en dörr eller en anslagstavla. Sätt dem på en plats där lapparna kan vara kvar, där du ofta kan titta på dem.

Nu är det dags att sortera lapparna i ordning, så att du får en bra berättelse, en bra början, med bra flyt i mitten och ett spännande slut.

Det som är bra med lappar är att man kan flytta om ordningen på dem. Du kanske upptäcker att det känns lite hoppigt i din berättelse, något saknas. Då är det bara att hitta på en ny händelse, skriva upp det på en lapp och sätta upp den på väggen bland de tidigare lapparna. Jobba på detta sätt tills du har hela berättelsen klar för dig i huvudet OCH på dina gula lappar.

Det är även bra att bygga upp ett persongalleri, alltså skriva upp alla de personer som är med i din berättelse, bara för dig själv, inte för att det ska stå först i boken. Men det är bra om du har en helt klar bild över hur personen ser ut:

Flicka, 13 år, långt ljust hår, blå ögon, 160 cm lång, normalbyggd. Glad! Snäll. Går ofta klädd i jeans och bomullströjor och så vidare. Även om detta är anteckningar du skrivit som hjälpt för dig själv, kan du väva in en del av dem i berättelsen, utan att rabbla upp det så som du gör i persongalleriet.

Nu har du alltså dina Gula lappar, med hela berättelsen klar, ända fram till och med slutet. De sitter där på väggen och det kliar i fingrarna av att börja med berättelsen. Du har skrivit ditt persongalleri och har alla personer i berättelsen klara. Du börjar skriva. Då kanske det dyker upp personer i din berättelse som du inte har tänkt på tidigare. Det gör ingenting. Lägg in dem i persongalleriet och gör dig en klar bild av dem också.

Nu är det dags att skriva på allvar!

Tänk på att första raden ska börja så att den fångar läsaren direkt! Så här börjar några av mina böcker:

"Vad är det här för något?"

Något osannolikt var på väg att hända Theo.

Kimberlie låg stel av fasa i sängen och lyssnade på rösterna som trängde in från rummet intill.

"Jag är rädd!" sa Ramona.

"Titta här, Theo!" ropade Ramona upphetsat.

"Åh, snälla, vi kan väl gå in här!"

Förstår du vad jag menar med att fånga läsaren med första meningen?

Så som jag börjar mina böcker innebär att jag kastar in huvudpersonen i en spännande händelse, något som gör att läsaren vill fortsätta läsa vidare för att få se vad det är som händer. Försök bygga upp din bok på ett liknande sätt.

När du skriver ska du försöka bli den person du skriver om, känn vad den känner, se vad den ser och skriv ned det. Det spelar ingen roll om du har en person, eller hundra i din berättelse. Du ska ändå bli alla personer, leva dig in i det som händer dem och skildra det på papperet. DÅ blir det en bra berättelse.

Så här har en läsare skrivit om mitt sätt att skriva:

"Du har en kraft i din skrivning Kim, en kraft som gör så att jag inte läser din bok utan att jag är med i boken. Jag är Theo, jag är Ramona, jag är Pluto, JAG ÄR ALLA, när jag läser dina böcker."

Kanske beror läsarens ord på att jag alltid blir den person jag skriver om just då, även om det är en hund, som Pluto.

Tänk på att berätta vad personerna gör under tiden som de "talar". Sitter de, går de, äter de etc. Hur ser det ut runt personerna? Vad tänker de på?

Här får du några exempel:

Poltia snyftade till och såg ömt på sin far, strök honom över kinden och torkade därefter bort sina tårar innan hon fortsatte.

Theo undrade vad som kunde vara mer smärtsamt än det hon redan hade berättat.

Axlarna sjönk allt längre ned på Theo och han bet sig i läppen. Vad hade han ställt till med?

Ibland kanske du har väldigt bråttom att skriva ned din berättelse, det blir inte så mycket utfyllnad förrän dina gula lappar är slut, men berättelsen är alldeles för kort. Det gör ingenting. För om du skriver på datorn kan du gå in och lägga till text efteråt.

När jag skriver gör jag alltid "benet" på berättelsen först. Med andra ord skriver av mig allt det jag har inuti mitt huvud. När jag är klar med berättelsen lägger jag "kött på benet". Till exempel: mer tankar, omgivningar, klädsel etc. När allt detta är tillagt blir berättelsen mustigare.

Om du tillhör dem som har väldigt mycket fantasi kanske du inte hinner avsluta din berättelse innan det kommer en ny du vill påbörja. Det gör ingenting. Har du använt dig av gula lappar har du ändå hela sammanhanget klart för dig, och du kan fortsätta skriva färdigt din berättelse en annan gång.

Du kan också ha en idébok, där du skriver ned dina idéer, kanske klistrar in dina gula lappar, allt eftersom idéerna dyker upp. Det gör att du alltid kan gå tillbaka till din idébok och hämta inspiration, fortsätta en påbörjad berättelse eller skriva ned idéer till en ny.

Många frågar mig hur mycket man måste skriva varje dag för att bli författare. Jag tycker inte att det är viktigt hur lite eller hur mycket man skriver varje dag. Det som är viktigt är att man har något att berätta! Ibland kan jag skriva i femton minuter, ibland skriver jag sex timmar i sträck.

Men en oerhört viktig sak är, att om man har bestämt sig för att skriva en bok kan man inte sätta sig ned och vänta på att inspirationen ska infinna sig. Det är bara att sätta sig vid datorn och sätta igång. Det är först då inspirationen kommer: När fingrarna ligger på tangenterna, när orden börjar flöda ned på den vita skärmen. Då fylls man med en intensiv känsla av lycka och glädje och allt känns oerhört bra.

I det stadiet är det bara att följa de gula lapparna, men samtidigt också inte vara rädd för att gå ur ramen och våga skriva annat än vad du har skrivit ned på de gula lapparna, eftersom berättelsen ofta börjar leva sitt eget liv, tar nya vändningar, nya personer dyker upp, händelser du inte hade planerat, ord du inte hade tänkt skriva. Ta till dig allt det här och skriv ned det. Du kan ju när som helst återgå till dina gula lappar och fortsätta på den berättelse du planerat. Det som just nu kommit ur dig är bonusmaterial, något du ska vara glad för.

När du har skrivit ur dig hela berättelsen och boken är klar, ja, då är den egentligen inte helt färdig. Det är nu arbetet börjar. Nu ska du läsa igenom materialet, kontrollera stavning, grammatik, röda tråden, har du fått med allt det som stod på dina gula lappar, hänger händelserna ihop? Kontrollera så att inte personerna plötsligt har andra kläder på sig än vad de hade minuten innan, att de har samma hårfärg genom hela boken eller... samma namn...

Visst låter det konstigt när jag säger så, men det har faktiskt hänt mig att jag i min bok Snapphanar, i ett kapitel kallade Knut för Kurt. Något jag inte upptäckte trots mitt persongalleri, trots mina korrekturläsningar. Inte heller korrekturläsarna upptäckte det. Det var först när boken var tryckt som läsarna hörde av sig och berättade om felet. Till omtryckningen, som skedde bara inom några månader, som tur var, kunde vi rätta till felet.

Som du förstår gäller det att noga kontrollera din berättelse, inte bara en gång, utan kanske 20-30 gånger innan du skickar iväg den till ett tryckeri.

Det krävs en hel del träning för att bli författare. Du ska läsa, läsa, läsa och skriva, skriva, skriva MYCKET! Du måste utveckla ditt ordförråd och få din egen speciella skrivstil.

Att vara författare är inte alltid så lätt. Många kan inte försörja sig på sitt författarskap. De har andra yrken där de tjänar pengar och skriver sina böcker på fritiden. Även om man har gett ut en bok, är det inte säkert att man får nästa bok publicerad. Det krävs att nästa bok är minst lika bra som den första, för att förlaget ska vilja ge ut även den nya boken.

Författare är ett yrke. Man kan gå utbildning för att bli författare, det finns skrivarverkstäder och skrivarläger. Det finns även högskoleutbildningar för dig som drömmer om att bli författare. Sök på nätet så hittar du lätt vad du söker.

På min hemsida www.kimselius.se och min blogg http://kim-m-kimselius.blogspot.com/ hittar du fler skrivtips, hur du kontaktar ett förlag, hur du ger ut din bok på Print-On-Demand och mycket mer.

Jag önskar er all lycka i ert skrivande, och minns att det kan ta lång tid innan ni får ert första manus utgivet. Jag bestämde mig för att bli författare när jag var åtta år och debuterade när jag var 43 och gjorde då en bejublad debut genom att sälja 11.000 böcker FÖRSTA VECKAN! Med andra ord: GE INTE UPP! Tro på er själva så ska ni se att även ni når fram till era drömmars mål: Att bli författare!

Känns det som om ni vet hur ni ska fortsätta nu?

Hinner tyvärr inte läsa allt, men de första raderna jag läste är mycket bra. Tycker absolut ni ska fortsätta skriva på er berättelse!

Läs gärna mitt blogginlägg "Hur gammal ska man vara för att bli författare" för att få inspiration: http://kim-m-kimselius.blogspot.com/2011/04/hur-gammal-ska-man-vara-for-att-bli.html

Lycka till och hör gärna av er igen och berätta hur det går!

Kramisar från Kim


Hej!!!

Jag har fråga,hur långt tid tar det att skriva en bok?

/ OKÄND, 11 år från världen

Hej OKÄND

Det tar mellan 1,5-2,5 år från det jag får idén tills det blir en färdig bok. Ibland tar det längre. Snapphanar tog 30 år från det jag skrev boken tills den kom ut i bokhandeln.

Kramisar Kim


Hello !

1.Hur gammla är theo och ramona?
2.Var bor theo och ramona?
3.Vilken skolan går theo och ramona?
4.Vad heter theos och ramonas mamma?
5 hur ser theo och ramona ut ?
6.Hur många böcker tänker du skriva om theo och ramona?
7.Är theo och ramona ihop?
8.När kommer theos pompeji komma ut och är det långt dit?


ses på bok mässan Kim M.Kimselius <3

/ sofia törnros, 12 år från malmö

Hej Sofia

1. Har inte satt någon ålder på Theo och Ramona, det får läsaren själv göra.
2. I Sverige.
3. Har ingen skola till dem.
4. Inga namn på Ramonas föräldrar, men Theos föräldrar heter Romulus och Urgulanilla.
5. Gå in på www.theoochramona.se så ser du hur de ser ut.
6. Vet inte, får se hur länge de överlever sina tidsresor...
7. Vad tycker du?
8. Theos Pompeji kom ut i juli 2010, så den finns både att köpa och låna nu.

Kul att du kommer till bokmässan i Göteborg. Jag har monter B09:20 precis som föregående år.

kramisar Kim


Hej Kim!
vi håller på att skriva deckare i skolan. Jag håller på med en deckare, jag har skrivit ungefär fyra sidor och är snart klar. Däremot blev jag nu lite osäker på om det jag skrivit räknas som en deckare.
Är det okej att ha med "onaturliga varelser"?

Min deckare handlar om en tjej vars syster har dött.
Hon bor nu ensam med sin mamma och pappa.
Sedan börjar en massa konstiga saker hända och det visar sig att det var den döda systern som kommit " tillbaka ". Lösningen kommer fram genom ett medium.

Räknas detta inte som en deckare? eller måste jag börja om på en ny deckare?

Tack på förhand!

MVH

Carolina Vinefur

/ Carolina Vinefur, 14 år från Örebro

Hej Carolina

Det låter som en väldigt spännande berättelse. Har du något problem som ska lösas i berättelsen? För om du har det så fungerar det säkert som en deckare. Du har säkert sett några av alla de deckarserier som går på tv. I en del av dem låter de medium lösa mordgåtorna.

Läs igenom berättelsen igen och känn efter vad du själv tror. Kommer din lärare att godkänna den som en deckare? Om du inte tror det, kanske du kan förändra historien så att det blir mer "deckaraktig".

Lycka till. Skriv gärna och berätta hur det går!

Kramisar Kim


hur lång tid tar det för dej att skriva bökerna ?
vad har du skrivit för böker ?

/ Vanna, 9 år från Norrköping

Hej Vanna

Det tar ungefär 1,5-2,5 år att skriva en bok, från det jag får idén till boken tills du kan köpa den i affären.

Jag har skrivit 19 böcker:

"Tillbaka till Pompeji", 1:a boken: Handlar om Ramona, som plötsligt förflyttats i tiden och möter Theo i staden Pompeji. Hon vet att hela staden kommer att förintas av ett vulkanutbrott och döda alla invånarna, även henne om hon inte kan ta sig därifrån i tid. Men hon vet inte när det kommer att hända, om 100 år, om 10 år eller om 10 minuter...

"Jag är ingen häxa", 2:a boken: Här färdas Ramona och Theo i tiden till häxförföljelsens tid. De räddar en flicka från att bli levande bränd på bål och flyr. Men de kommer inte långt innan de själva blir tillfångatagna anklagade för häxeri...

"Faraos förbannelse", 3:e boken: Den berättelsen börjar långt nere i en faraos grav i Egypten. Ramona lägger händerna över gamla skrivtecken på gravens vägg, uttalar en ramsa och plötsligt blir allt svart runt Ramona. Theo ropar på Ramona och får inget svar, han vänder sig om och ser att Ramona är spårlöst borta. Han har ingen aning om vart hon har tagit vägen... Ramona upptäcker ett fladdrande ljus som närmar sig henne i mörkret...

"Den gömda Inkastaden", 4:e boken: Här är Theo och Ramona ute i djungeln när tidsförflyttningen sker. De har kommit ifrån sin turistgrupp och plötsligt hör de ljudet av röster. Ramona tror att det är turistgruppen och rusar ut ur djungeln följd av Theo. Plötsligt står de framför en grupp Inkaindianer som hastigt höjer spjuten mot dem...

"Vikingaträl", 5:e boken: Theo och Ramona blir tillfångatagna av vikingar efter att ha fallit i vattnet och blivit förflyttade i tiden. De förs upp till en slavmarknad för att säljas. Efter ett rymningsförsök av Theo skiljs de båda åt och går olika hemska öden till mötes...

"Svarta Döden", 6:e boken: Här förflyttas Theo och Ramona till Florens 1348 och pestens tid. Där möter de Minette som bär på en stor hemlighet. När hon avslöjar den för Theo och Ramona inser de att de måste fly, men då flyr rakt i armarna på Svarta Döden.

"Snapphanar", 7:e boken: Ramona hittar ett gammalt dokument som för henne på en virvlande färd genom tiden, till Snapphanarna år 1676. Ramona förlorar minnet efter en olycka. Theo lyckas följa efter Ramona i tiden men hamnar på motståndarsidan. Till slut möts de tidigare vännerna i en kamp på liv och död.

"Giljotinen", 8:e boken: År 1793, franska folket gör uppror och avrättar sin kung med giljotinen. Ödet för giljotinen i Theo och Ramonas väg, vilket medför hemska konsekvenser. "Jag ska bara känna", viskade Ramona och vidrörde handtaget på giljotinen. Theo skrek till. Han grep tag i Ramona, vilket fick henne att rycka till och frigöra spaken. Giljotinbladet föll med ett svischande, ödesmättat ljud. Med en duns föll huvudet i korgen. Ramona stupade till marken...

"Riddarsvärdet", 9:e boken: Med fasansfull insikt inser Theo och Ramona att de inte kommit tillbaka till sin egen tid. De håller i ett riddarsvärd! Vid ljudet av röster släpper Ramona taget och gömmer sig. Theo står som förstenad och stirrar på svärdet. Theo har förstått att svärdet är deras enda biljett hem. Han måste hålla fast vid det, till vilket pris som helst. Hans beslut för dem åt skilda håll, till Mont-St-Michel och Château de Pirou i Normandie under 1300-talets riddartid. Planer smids om ond, bråd dö, som även inkluderar Theo och Ramona.

"Det glömda kriget - 1808-1809", 10:e boken: "Vad har jag nu ställt till med?" utbrast Ramona. Hon förstod genast att en ny tidsförflyttning var på gång. Hon ville gripa tag i Theo så att även han följde med. Men det var för sent... När Theo och Robert upptäcker att Ramona försvunnit, vet de inte vart hon har tagit vägen. De tror att hon har färdats till kriget 1808-1809, då Sverige förlorade Finland till Ryssland. Därför läser de allt om det kriget. Varje gång Theo tar en ny mapp får det oanade följder. Ramona kämpar för sitt liv i det finska kriget, där kulorna viner runt henne, folk sprängs i bitar och döden ständigt lurar bakom nästa vägkrök. Ska Theo och Robert hinna rädda Ramona innan det är för sent?

"Snapphaneresan", 11:e boken: Följ med Theo och Ramona på en spännande resa i Snapphaneland. Berättelsen börjar på Sporrakulla gård, där de hittar ett kopparmynt ifrån Loshultskuppen. Genom kopparmyntet färdas de genom tiden till snapphanefejden 1678. Theo och Ramona ger sig på jakt efter skatten. Färden för dem genom hela Snapphaneriket. Många faror möter dem på vägen. Att hitta skatten är inte så lätt som de först trodde.

”Kinesiska Draken”, 12:e boken: Kejsare Qin Shi Huangdi och kejsare Wu, lät ingen stå i deras väg i strävan efter makt och evigt liv. Theo och Ramona har oturen att fara genom tiden och möta just dessa två skrämmande personer i det historiska Kina. Theo och Ramona kastas mellan olika händelser; hemska och livsfarliga, men samtidigt oerhört fängslande. På nära håll får de ta del av mord och sammansvärjningar. De inser till slut att även deras liv är hotade. Missa inte denna mycket spännande berättelse, som är något utöver det vanliga! Kommer ut i augusti 2009.

”Theos Pompeji”, 13:e boken: En augustimorgon år 79, i staden Pompeji vid vulkanen Vesuvius, blir Theo vittne till något som förändrar hans liv för all framtid. Upplevelsen för honom till en sierska som uttalar en spådom, som gör att Theo kastar sig handlöst in i nya skrämmande händelser. Allt för att undvika det katastrofala öde som väntar. En fascinerande bok om Theos liv i Pompeji, som vävs ihop med romartidens historia. Här får du följa de dramatiska händelser som formar Theo till den person han är när han möter Ramona. En bok fylld av nervpirrande äventyr i väntan på vulkanutbrottet som förintar Pompeji.

”Boudicas strid mot Romarna, 14:e boken: Genom en historisk brosch förflyttas Theo och Ramona i tiden, till år 61 i Britannien och hamnar i drottning Boudicas by. Snart anländer romarna och ödelägger byn. Därefter beger sig romarna mot druidernas ö Anglesey för att utplåna druiderna. Kelternas drottning Boudica är rasande, samlar kelterna och ger order om strid. Theo har oturen att få en druidkristall, vilket ställer till det rejält för honom. Theo och Ramona kämpar för sina liv. De försöker resa tillbaka till sin egen tid, utan att lyckas, istället möter de kejsar Hadrianus. Den här gången blir tidsresan till Britannien en mardrömsupplevelse som aldrig verkar ta slut.

”På liv och död i andra världskrigets skugga”, 15:e boken: En judestjärna kastar Theo och Ramona in i andra världskrigets fasor. Till deras förvåning har någon annan rest med dem i tiden. En person som ställer till det rejält för dem i sin okunnighet om tidsresor. De hamnar direkt i allvarliga svårigheter som bara har en enda utväg: Döden! (Boken utkommer augusti 2011)

”På flykt från andra världskrigets fasa”, 16:e boken: Mitt i ett brinnande krig hamnar Theo och Ramona när de förflyttas i tiden till ett ockuperat Frankrike under andra världskriget. Tyskarna sänder många av landets invånare till koncentrationsläger och motståndsrörelsen mot de tyska soldaterna växer sig allt starkare. Theo och Ramona har inget annat val än att själva ge sig in i kampen, med stor risk att till slut förlora sina egna liv. (Boken utkommer augusti 2011)

”Kimberlie – Äventyr på Nya Zeeland”, 1:a boken i serien om Kimberlie och Andy: Kimberlies första resa till Nya Zeeland blir inte alls vad hon förväntat sig. Istället för tråkiga släktträffar, får hon uppleva skrämmande äventyr, när hon ensam ger sig av för att utforska det okända landet. Nya Zeelands natur är inte så ofarlig som hon trodde. En mystisk man dyker oväntat upp och skrämmer henne. Plötsligt inser Kimberlie att hon har gett sig in i något riktigt otäckt som hon inte kan ta sig ur.

"Kimberlie - Ett nytt liv", 2: a boken: Något fruktansvärt händer som för alltid förändrar Kimberlies liv. På grund av detta fattar hon ett ödesdigert beslut och drar omedvetet med sig Andy i de händelser som följer.

”Kimberlie – Främlingar”, 3:e boken: Fru Moonwinds hus döljer en hemlighet som är flera hundra år gammal. Kimberlie och Andy bestämmer sig för att lösa husets gåta, men det går inte riktigt som de har tänkt sig. Det kommer mystiska främlingar till staden Dunedin och de verkar finnas överallt där Kimberlie och Andy är. Deras liv vänds plötsligt upp och ned. Ingenting blir sig likt när de till slut upptäcker vad främlingarna är ute efter. (Boken utkommer våren 2011)

De Historiska Äventyrsböcker om Theo och Ramona är skrivna runt riktiga historiska händelser, med riktiga historiska personer och faktadel i slutet av böckerna. (Många skriver till mig och tackar mig för att de har fått högsta betyg i skolan efter att ha läst någon av mina historiska äventyrsböcker och därefter fått prov i skolan på ämnet. De säger att det känns som om de hade varit där och därför kom ihåg allt de hade läst. De säger också att mina böcker ger spänning för stunden och lärdom för livet. Att böckerna är så spännande att det inte går att sluta läsa dem, förrän dem är slut!) Böckerna om Kimberlie skildrar Nya Zeeland, dess mystiska natur och historia i nervkittlande berättelser. Spännande thrillers som tar andan ur läsaren…

Hör av dig och berätta om du läser någon av böckerna och vad du isåfall tyckte om den/dem? Tror att du skulle tycka väldigt bra om Kimberlieböckerna!

Kramisar från Kim


hej! Du hade en klasstävling och min kompis vann den,
jag bara undrar ,när kommer du till vår klass??
/simon 11 år

/ Simon, 11 år från Ramdala

Hej Simon

Om du går i den klass som vann tävlingen kommer jag den 17 maj och föreläser för klassen.

Kramisar Kim


Hejsan Kim!
Jag är rädd för att mina kapitel ska bli för långa, och att boken ska bli jätte lång. Mina kapitel ligger just nu på 7-10 sidor, och jag har räknat med ca 19 kapitel.
Tror du det går i alla fall?
Kram Z

/ Izabelle, 14 år

Hej Izabelle

Vissa böcker har inga kapitel alls, andra har väldigt korta, eller långa kapitel. Det är författaren som styr hur långa kapitlen ska vara och hur texten ska delas upp.

Försök att inte räkna i kapitel utan i antal sidor som den färdiga berättelsen har:

Det är olika antal manusblad på olika typer av böcker. (En "manussida" är ett A-4 blad där man har skrivit texten med storlek 12 och har radavstånd 1,5 eller 2.) För bilderböcker är det cirka 6-8 A-4 manusblad. För 5-11 år är det cirka 50-100 A-4 manusblad och för ungdomsböcker är det cirka 100-150 A-4 manusblad.

Som du kanske vet skriver jag historiska äventyrsböcker. Mina manus brukar ligga på 120-200 A-4 manusblad. Skrivet med 12 punkters storlek på bokstäverna, Font Ariel, 1 1/2 radavstånd. Mina böcker är i färdigt format på mellan 188-312 sidor.

Hoppas att detta var till hjälp. Lycka till med ditt skrivande.

Kramisar från Kim


Om man vill bli författare? vad är det som krävs? visst att man ska skriva en bra bok/berättelser de ska vara intresant och allt ska ha en mening. Men vad mer? och vart ska man skicka in berättelser om man vill att dem ska synas osv? och om man vill bli en riktig författare :)?

/ Melissa Aabye , 16 år från västerås

Hej Melissa

Det ska vara roligt att skriva en bok. För att du ska lyckas uppnå glädje i ditt skrivande ska du skriva om sådant som du tycker är viktigt att berätta, något du brinner för, något som bubblar inom dig och kräver att få komma ut.

Skriv direkt från hjärtat, låt fantasin flöda och tänk inte på stavning, grammatik eller att någon ska läsa det du skrivit. Det enda du ska tänka på är att få ur dig din berättelse.

Försök inte kopiera någon annans stil, inte berätta något som någon redan har skrivit. Hitta på något unikt, något som bara du har i ditt huvud.

För att inte fastna i en berättelse har jag ett bra knep: Jag skriver gula Post-it-lappar för varje händelse som jag vill ha med i boken. Som du kanske vet skriver jag historiska äventyrsböcker som är uppbyggda runt riktig historisk fakta och riktiga historiska personer. Inför varje bok läser jag väldigt många faktaböcker och under tiden som jag läser fakta byggs berättelsen upp inom mig, genom mina gula Post-it-lappar.

På mina Gula lappar skriver jag till exempel personer som jag vill ha med i handlingen, händelser, ord, årtal, detaljer och kapitel. På de Gula lapparna skriver jag inte långa noveller, utan enstaka stolpar/enstaka ord eller bara en mening.

Något som är viktigt att tänka på när du börjar jobba med Gula lappar är att du ska ha ett färdigt slut på en lapp, innan du sätter dig ned för att skriva din berättelse. Det är väldigt viktigt, annars blir berättelsen lätt tom, den drivs bara vidare av utfyllnad, eftersom du inte kommer på hur boken ska sluta. Kanske du inte ens vill att boken ska ta slut, trots att du egentligen inte har något mer att berätta?

Därför är det viktigt att du har slutet klart för dig innan du börjar skriva berättelsen.

Många gånger händer det att en idé till en helt ny bok dyker upp i mitt huvud. Samtidigt kommer slutet på boken, ett helt kapitel, kanske bara en rad, eller ett stycke. Då skriver jag ned det. Är det en rad skriver jag det på en gul lapp, är det ett helt kapitel skriver jag ned det och döper det till "Sista kapitlet". När jag väl kommer till slutet av berättelsen döper jag om kapitlet till det nummer kapitlet kommer att få i boken. Är det bara ett stycke skriver jag stolpar på en gul lapp OCH skriver in stycket i något som jag kallar för MALL.

För varje ny bok jag påbörjar gör jag nämligen en mall i Word: Jag lägger in titel och sidnummer i huvudet på varje sida, samt vilket kapitel det är, detta gör jag i Sidhuvud/Sidfot. Därefter lägger jag in texten KAPITEL 1 och sparar mallen.

Varje gång jag ska påbörja ett nytt kapitel hämtar jag upp mallen, ändrar kapitelnummer och sidnummer och börjar skriva.

Mallen använder jag mig också av för att lägga in stycken, eller meningar som jag kommer på medan jag arbetar med boken. Text som inte hör ihop med det kapitel jag håller på med just då. Texten markerar jag med annan färg för att hålla isär dem. Efterhand som boken växer fram och jag hämtar upp min mall för varje nytt kapitel, händer det att jag upptäcker att i just detta kapitel passar texten som jag tidigare lagt in i mallen.

Innan jag börjar skriva i min mall har jag arbetat fram hela berättelsen med de gula lapparna.

Om du arbetar fram din berättelse med hjälp av Gula lappar kommer du till slut att ha en hel hög med gula lappar, som ligger huller om buller på ditt bord. För att få ordning och reda på lapparna är det bra att sätta upp dem på väggen, på en dörr eller en anslagstavla. Sätt dem på en plats där lapparna kan vara kvar, där du ofta kan titta på dem.

Nu är det dags att sortera lapparna i ordning, så att du får en bra berättelse, en bra början, med bra flyt i mitten och ett spännande slut.

Det som är bra med lappar är att man kan flytta om ordningen på dem. Du kanske upptäcker att det känns lite hoppigt i din berättelse, något saknas. Då är det bara att hitta på en ny händelse, skriva upp det på en lapp och sätta upp den på väggen bland de tidigare lapparna. Jobba på detta sätt tills du har hela berättelsen klar för dig i huvudet OCH på dina gula lappar.

Det är även bra att bygga upp ett persongalleri, alltså skriva upp alla de personer som är med i din berättelse, bara för dig själv, inte för att det ska stå först i boken. Men det är bra om du har en helt klar bild över hur personen ser ut:

Flicka, 13 år, långt ljust hår, blå ögon, 160 cm lång, normalbyggd. Glad! Snäll. Går ofta klädd i jeans och bomullströjor och så vidare. Även om detta är anteckningar du skrivit som hjälpt för dig själv, kan du väva in en del av dem i berättelsen, utan att rabbla upp det så som du gör i persongalleriet.

Nu har du alltså dina Gula lappar, med hela berättelsen klar, ända fram till och med slutet. De sitter där på väggen och det kliar i fingrarna av att börja med berättelsen. Du har skrivit ditt persongalleri och har alla personer i berättelsen klara. Du börjar skriva. Då kanske det dyker upp personer i din berättelse som du inte har tänkt på tidigare. Det gör ingenting. Lägg in dem i persongalleriet och gör dig en klar bild av dem också.

Nu är det dags att skriva på allvar!

Tänk på att första raden ska börja så att den fångar läsaren direkt! Så här börjar några av mina böcker:

"Vad är det här för något?"

Något osannolikt var på väg att hända Theo.

Kimberlie låg stel av fasa i sängen och lyssnade på rösterna som trängde in från rummet intill.

"Jag är rädd!" sa Ramona.

"Titta här, Theo!" ropade Ramona upphetsat.

"Åh, snälla, vi kan väl gå in här!"

Förstår du vad jag menar med att fånga läsaren med första meningen?

Så som jag börjar mina böcker innebär att jag kastar in huvudpersonen i en spännande händelse, något som gör att läsaren vill fortsätta läsa vidare för att få se vad det är som händer. Försök bygga upp din bok på ett liknande sätt.

När du skriver ska du försöka bli den person du skriver om, känn vad den känner, se vad den ser och skriv ned det. Det spelar ingen roll om du har en person, eller hundra i din berättelse. Du ska ändå bli alla personer, leva dig in i det som händer dem och skildra det på papperet. DÅ blir det en bra berättelse.

Så här har en läsare skrivit om mitt sätt att skriva:

"Du har en kraft i din skrivning Kim, en kraft som gör så att jag inte läser din bok utan att jag är med i boken. Jag är Theo, jag är Ramona, jag är Pluto, JAG ÄR ALLA, när jag läser dina böcker."

Kanske beror läsarens ord på att jag alltid blir den person jag skriver om just då, även om det är en hund, som Pluto.

Tänk på att berätta vad personerna gör under tiden som de "talar". Sitter de, går de, äter de etc. Hur ser det ut runt personerna? Vad tänker de på?

Här får du några exempel:

Poltia snyftade till och såg ömt på sin far, strök honom över kinden och torkade därefter bort sina tårar innan hon fortsatte.

Theo undrade vad som kunde vara mer smärtsamt än det hon redan hade berättat.

Axlarna sjönk allt längre ned på Theo och han bet sig i läppen. Vad hade han ställt till med?

Ibland kanske du har väldigt bråttom att skriva ned din berättelse, det blir inte så mycket utfyllnad förrän dina gula lappar är slut, men berättelsen är alldeles för kort. Det gör ingenting. För om du skriver på datorn kan du gå in och lägga till text efteråt.

När jag skriver gör jag alltid "benet" på berättelsen först. Med andra ord skriver av mig allt det jag har inuti mitt huvud. När jag är klar med berättelsen lägger jag "kött på benet". Till exempel: mer tankar, omgivningar, klädsel etc. När allt detta är tillagt blir berättelsen mustigare.

Om du tillhör dem som har väldigt mycket fantasi kanske du inte hinner avsluta din berättelse innan det kommer en ny du vill påbörja. Det gör ingenting. Har du använt dig av gula lappar har du ändå hela sammanhanget klart för dig, och du kan fortsätta skriva färdigt din berättelse en annan gång.

Du kan också ha en idébok, där du skriver ned dina idéer, kanske klistrar in dina gula lappar, allt eftersom idéerna dyker upp. Det gör att du alltid kan gå tillbaka till din idébok och hämta inspiration, fortsätta en påbörjad berättelse eller skriva ned idéer till en ny.

Många frågar mig hur mycket man måste skriva varje dag för att bli författare. Jag tycker inte att det är viktigt hur lite eller hur mycket man skriver varje dag. Det som är viktigt är att man har något att berätta! Ibland kan jag skriva i femton minuter, ibland skriver jag sex timmar i sträck.

Men en oerhört viktig sak är, att om man har bestämt sig för att skriva en bok kan man inte sätta sig ned och vänta på att inspirationen ska infinna sig. Det är bara att sätta sig vid datorn och sätta igång. Det är först då inspirationen kommer: När fingrarna ligger på tangenterna, när orden börjar flöda ned på den vita skärmen. Då fylls man med en intensiv känsla av lycka och glädje och allt känns oerhört bra.

I det stadiet är det bara att följa de gula lapparna, men samtidigt också inte vara rädd för att gå ur ramen och våga skriva annat än vad du har skrivit ned på de gula lapparna, eftersom berättelsen ofta börjar leva sitt eget liv, tar nya vändningar, nya personer dyker upp, händelser du inte hade planerat, ord du inte hade tänkt skriva. Ta till dig allt det här och skriv ned det. Du kan ju när som helst återgå till dina gula lappar och fortsätta på den berättelse du planerat. Det som just nu kommit ur dig är bonusmaterial, något du ska vara glad för.

När du har skrivit ur dig hela berättelsen och boken är klar, ja, då är den egentligen inte helt färdig. Det är nu arbetet börjar. Nu ska du läsa igenom materialet, kontrollera stavning, grammatik, röda tråden, har du fått med allt det som stod på dina gula lappar, hänger händelserna ihop? Kontrollera så att inte personerna plötsligt har andra kläder på sig än vad de hade minuten innan, att de har samma hårfärg genom hela boken eller... samma namn...

Visst låter det konstigt när jag säger så, men det har faktiskt hänt mig att jag i min bok Snapphanar, i ett kapitel kallade Knut för Kurt. Något jag inte upptäckte trots mitt persongalleri, trots mina korrekturläsningar. Inte heller korrekturläsarna upptäckte det. Det var först när boken var tryckt som läsarna hörde av sig och berättade om felet. Till omtryckningen, som skedde bara inom några månader, som tur var, kunde vi rätta till felet.

Som du förstår gäller det att noga kontrollera din berättelse, inte bara en gång, utan kanske 20-30 gånger innan du skickar iväg den till ett tryckeri.

Det krävs en hel del träning för att bli författare. Du ska läsa, läsa, läsa och skriva, skriva, skriva MYCKET! Du måste utveckla ditt ordförråd och få din egen speciella skrivstil.

Att vara författare är inte alltid så lätt. Många kan inte försörja sig på sitt författarskap. De har andra yrken där de tjänar pengar och skriver sina böcker på fritiden. Även om man har gett ut en bok, är det inte säkert att man får nästa bok publicerad. Det krävs att nästa bok är minst lika bra som den första, för att förlaget ska vilja ge ut även den nya boken.

Författare är ett yrke. Man kan gå utbildning för att bli författare, det finns skrivarverkstäder och skrivarläger. Det finns även högskoleutbildningar för dig som drömmer om att bli författare. Sök på nätet så hittar du lätt vad du söker.

På min hemsida www.kimselius.se och min blogg http://kim-m-kimselius.blogspot.com/ hittar du fler skrivtips, hur du kontaktar ett förlag, hur du ger ut din bok på Print-On-Demand och mycket mer.

Jag önskar dig all lycka i ditt skrivande, och minns att det kan ta lång tid innan du får ditt första manus utgivet. Jag bestämde mig för att bli författare när jag var åtta år och debuterade när jag var 43 och gjorde då en bejublad debut genom att sälja 11.000 böcker FÖRSTA VECKAN! Med andra ord: GE INTE UPP! Tro på dig själv så ska du se att även du når fram till dina drömmars mål: Att bli författare!

Känns det som om du vet hur du ska gå vidare med din bok/berättelse nu?

Lycka till och hör gärna av dig igen och berätta hur det går!

Kramisar från Kim


hej kim
jag undrar hur du gjorde när du blev författare. skickade du in din skrivna berättelse till ett bokföretag och väntade på svar? jag skulle gärna vilja ge ut en bok, och om det inte blir av skulle jag gärna bli bokillustatör. ska jag bara gå in på kontakt och skriva till dem att jag gärna skulle vilja arbeta för dem? och i så fall, kan du tipsa om några bra bokföretag som jag kan skriva till?

tack för svar:)

/ louice, 14 år från skåne

Hej Louice

Det tog lång tid innan jag vågade fatta mod och skicka in en av alla de berättelser som jag hade i mina byrålådor. Men till slut skickade jag in till ett förlag och de tyckte väldigt mycket om min bok Tillbaka till Pompeji. När den kom ut sålde den i 11.000 exemplar första veckan, vilket var jättemycket då, eftersom en författare normalt sålde 200-300 böcker på ett år när man kom ut med en ny bok.

BOKFÖRLAG: Det bästa sättet att få kontakt med ett bokförlag är att gå till en bokhandel och se ut böcker som tilltalar dig. Se efter vilket förlag som har gett ut boken/böckerna. Det står längst fram i boken. Där brukar stå fullständig adress, telefon, e-mail m.m. Du kan även gå in på www.googles.se och söka på "Bokförlag". Där hittar du allt du behöver.

Skriv din berättelse med dubbelt radavstånd, numrera sidorna. Skicka som papperskopior och bifoga namn, adress och telefon. Jag brukar skriva allt det högst upp på sidorna. Det finns något som heter "Huvud/Sidfot" i Wordprogrammet. Där lägger man in all den texten på första sidan så kommer det automatiskt på alla sidorna.

När förlaget/förlagen (för jag tycker du kan skicka till flera förlag samtidigt) fått ditt manus är det först en redaktör som läser det. Om den personen tycker om det du har skrivit går manus vidare till flera personer som tycker till. Om de tycker om din berättelse kontaktar de dig och ber att få publicera/ge ut din berättelse. Om de skickar tillbaka ditt manus behöver det inte betyda att det är dåligt. Det kanske inte passar deras förlag, de kanske inte har råd att ge ut fler debutanter det året, det är inte rätt person som har läst det från början osv. Får du tillbaka ditt manus ska du alltså inte ge upp, sätt dig ner och läs igenom det igen, se om du kan förbättra det och skicka det till något annat förlag. Tänk på att förlagen får runt 3.000 obeställda manus PER ÅR! Av dem väljer de kanske ut 10-20 manus som de gör böcker av.

Om du får ditt manus antaget börjar en annan process: Manus godkännes, därefter korrigeras manus, stavfel rättas, grammatiska fel m.m. Redaktören kan också komma med vissa kommentarer om att något inte stämmer i ett kapitel eller att man har tappat "röda tråden" på något ställe.

När manus är klart, levererar författaren oftast det på diskett/Cd/mail till förlaget. Där gör man sidor helt klara: sidnumrering, kapitelindelning osv.

Redan när förlaget godkänt manus har de beställt ett omslag. Det är oftast färdigt före boken eftersom det är omslaget man annonserar med, och annonserna går iväg i god tid före det boken kommer ut. Förlagen har oftast speciella illustratörer som gör omslagen åt dem.

Sedan skickas manuset till tryckeriet, nu i färdigt "ombrutet" format, det innebär att alla sidorna ser ut precis så som de ska göra i boken. De trycker boken. De har stora maskiner som kan trycka 3.000 böcker på en timma. Därefter går det iväg till bokbinderiet som sätter ihop omslaget med innehållet: sidorna.

Därefter skickas böckerna, nu i tusentals exemplar, till antingen förlaget, eller ett centralt distributionsföretag. Därifrån beställer bokhandlarna sina böcker och de skickas ut i butiken så att du och alla andra kan köpa böckerna.

Du som författare får royalty på försäljningen. Det innebär att du får en viss summa per bok som säljs, summan varierar från förlag till förlag därför kan jag inte säga hur mycket det rör sig om. Dessutom brukar författaren få ett visst antal gratisexemplar av sin bok, också olika beroende på förlag, det kan röra sig om cirka 10 exemplar, alltså inga stora mängder.

OM DU VILL TRYCKA UPP DINA BÖCKER SJÄLV: Du kan trycka dina böcker på Print-On-Demand. Då betalar du allt själv, men du behöver bara trycka upp så många böcker du vill ha, t.ex. 1 bok. Priset varierar mellan de olika tryckerierna. Det blir dyrare än att trycka upp 3.000 böcker, men ett mycket billigare alternativ om man inte vill ha så många böcker. Gå in på nätet och titta på t.ex. www.books-on-demand.com, www.instantbook.se www.b4press.com, www.gml.se och många, många fler. Kanske har du något Print-On-Demand tryckeri i din närhet?

OM DU VILL LÄGGA UT DIN BOK PÅ NÄTET SÅ ATT ANDRA KAN LÄSA DEN: Du kan också lägga ut din bok som Digitalbok. Då går du in på www.digitalboken.se Genom Digitalboken får man möjlighet att bli läst och upptäckt av förläggare och allmänhet. Digitalboken är en mötesplats för de som har författardrömmar, men även för redan etablerade författare, förläggare och läsare. Digitalboken har skapats som ett forum för talanger, som kanske aldrig skulle bli publicerade på annat sätt. Det är helt gratis för författare och skribenter att ladda upp sina böcker och texter till Digitalboken.

Uppladdade böcker på Digitalboken kan läsas direkt av vem som helst, som PDF-fil. De som vill kan få sin bok tryckt i allt från några få exemplar till större upplagor, via Digitalbokens Print-On-Demand tjänst. Digitalboken erbjuder också en lektörstjänst där författaren kan få professionell granskning av sin text.

Digitalboken kan också hjälpa till med bokomslag, bilder och framtagning av tryckfärdigt material.

Jag önskar dig lycka till i ditt skrivande. Håll drömmen levande. Jag bestämde mig för att bli författare när jag var åtta år. Nu har jag slagit igenom stort, kommit ut med flera böcker, översatts till många språk och fått smeknamnet "Blekinges Astrid Lindgren". Vill du veta mer om mig kan du gå in på min hemsida www.kimselius.se. Där hittar du också fler tips, adresser till bokförlag etc.

Hör av dig den dag du får ditt manus godkänt.

Kramisar från Kim


Får tio-åringar skicka in sina "böcker" till ett förlag?Jag har skrivit rätt många böcker redan. Jag älskar att läsa! P.S! Vilka böcker har du skrivit? Kram Maria! ;) :)

/ Maria Strandvik, 10 år från Borgå, Finland

Hej Maria

Javisst får du som tio-åring skicka in dina böcker till förlag. Däremot får du inte skriva kontrakt, utan det får dina föräldrar göra fram till det du är myndig, här i Sverige är det 18 år som gäller.

Jag skrev min första bok när jag var åtta år, så jag vet precis hur du känner dig.

Jag har skrivit 19 böcker:

"Tillbaka till Pompeji", 1:a boken: Handlar om Ramona, som plötsligt förflyttats i tiden och möter Theo i staden Pompeji. Hon vet att hela staden kommer att förintas av ett vulkanutbrott och döda alla invånarna, även henne om hon inte kan ta sig därifrån i tid. Men hon vet inte när det kommer att hända, om 100 år, om 10 år eller om 10 minuter...

"Jag är ingen häxa", 2:a boken: Här färdas Ramona och Theo i tiden till häxförföljelsens tid. De räddar en flicka från att bli levande bränd på bål och flyr. Men de kommer inte långt innan de själva blir tillfångatagna anklagade för häxeri...

"Faraos förbannelse", 3:e boken: Den berättelsen börjar långt nere i en faraos grav i Egypten. Ramona lägger händerna över gamla skrivtecken på gravens vägg, uttalar en ramsa och plötsligt blir allt svart runt Ramona. Theo ropar på Ramona och får inget svar, han vänder sig om och ser att Ramona är spårlöst borta. Han har ingen aning om vart hon har tagit vägen... Ramona upptäcker ett fladdrande ljus som närmar sig henne i mörkret...

"Den gömda Inkastaden", 4:e boken: Här är Theo och Ramona ute i djungeln när tidsförflyttningen sker. De har kommit ifrån sin turistgrupp och plötsligt hör de ljudet av röster. Ramona tror att det är turistgruppen och rusar ut ur djungeln följd av Theo. Plötsligt står de framför en grupp Inkaindianer som hastigt höjer spjuten mot dem...

"Vikingaträl", 5:e boken: Theo och Ramona blir tillfångatagna av vikingar efter att ha fallit i vattnet och blivit förflyttade i tiden. De förs upp till en slavmarknad för att säljas. Efter ett rymningsförsök av Theo skiljs de båda åt och går olika hemska öden till mötes...

"Svarta Döden", 6:e boken: Här förflyttas Theo och Ramona till Florens 1348 och pestens tid. Där möter de Minette som bär på en stor hemlighet. När hon avslöjar den för Theo och Ramona inser de att de måste fly, men då flyr rakt i armarna på Svarta Döden.

"Snapphanar", 7:e boken: Ramona hittar ett gammalt dokument som för henne på en virvlande färd genom tiden, till Snapphanarna år 1676. Ramona förlorar minnet efter en olycka. Theo lyckas följa efter Ramona i tiden men hamnar på motståndarsidan. Till slut möts de tidigare vännerna i en kamp på liv och död.

"Giljotinen", 8:e boken: År 1793, franska folket gör uppror och avrättar sin kung med giljotinen. Ödet för giljotinen i Theo och Ramonas väg, vilket medför hemska konsekvenser. "Jag ska bara känna", viskade Ramona och vidrörde handtaget på giljotinen. Theo skrek till. Han grep tag i Ramona, vilket fick henne att rycka till och frigöra spaken. Giljotinbladet föll med ett svischande, ödesmättat ljud. Med en duns föll huvudet i korgen. Ramona stupade till marken...

"Riddarsvärdet", 9:e boken: Med fasansfull insikt inser Theo och Ramona att de inte kommit tillbaka till sin egen tid. De håller i ett riddarsvärd! Vid ljudet av röster släpper Ramona taget och gömmer sig. Theo står som förstenad och stirrar på svärdet. Theo har förstått att svärdet är deras enda biljett hem. Han måste hålla fast vid det, till vilket pris som helst. Hans beslut för dem åt skilda håll, till Mont-St-Michel och Château de Pirou i Normandie under 1300-talets riddartid. Planer smids om ond, bråd dö, som även inkluderar Theo och Ramona.

"Det glömda kriget - 1808-1809", 10:e boken: "Vad har jag nu ställt till med?" utbrast Ramona. Hon förstod genast att en ny tidsförflyttning var på gång. Hon ville gripa tag i Theo så att även han följde med. Men det var för sent... När Theo och Robert upptäcker att Ramona försvunnit, vet de inte vart hon har tagit vägen. De tror att hon har färdats till kriget 1808-1809, då Sverige förlorade Finland till Ryssland. Därför läser de allt om det kriget. Varje gång Theo tar en ny mapp får det oanade följder. Ramona kämpar för sitt liv i det finska kriget, där kulorna viner runt henne, folk sprängs i bitar och döden ständigt lurar bakom nästa vägkrök. Ska Theo och Robert hinna rädda Ramona innan det är för sent?

"Snapphaneresan", 11:e boken: Följ med Theo och Ramona på en spännande resa i Snapphaneland. Berättelsen börjar på Sporrakulla gård, där de hittar ett kopparmynt ifrån Loshultskuppen. Genom kopparmyntet färdas de genom tiden till snapphanefejden 1678. Theo och Ramona ger sig på jakt efter skatten. Färden för dem genom hela Snapphaneriket. Många faror möter dem på vägen. Att hitta skatten är inte så lätt som de först trodde.

”Kinesiska Draken”, 12:e boken: Kejsare Qin Shi Huangdi och kejsare Wu, lät ingen stå i deras väg i strävan efter makt och evigt liv. Theo och Ramona har oturen att fara genom tiden och möta just dessa två skrämmande personer i det historiska Kina. Theo och Ramona kastas mellan olika händelser; hemska och livsfarliga, men samtidigt oerhört fängslande. På nära håll får de ta del av mord och sammansvärjningar. De inser till slut att även deras liv är hotade. Missa inte denna mycket spännande berättelse, som är något utöver det vanliga! Kommer ut i augusti 2009.

”Theos Pompeji”, 13:e boken: En augustimorgon år 79, i staden Pompeji vid vulkanen Vesuvius, blir Theo vittne till något som förändrar hans liv för all framtid. Upplevelsen för honom till en sierska som uttalar en spådom, som gör att Theo kastar sig handlöst in i nya skrämmande händelser. Allt för att undvika det katastrofala öde som väntar. En fascinerande bok om Theos liv i Pompeji, som vävs ihop med romartidens historia. Här får du följa de dramatiska händelser som formar Theo till den person han är när han möter Ramona. En bok fylld av nervpirrande äventyr i väntan på vulkanutbrottet som förintar Pompeji.

”Boudicas strid mot Romarna, 14:e boken: Genom en historisk brosch förflyttas Theo och Ramona i tiden, till år 61 i Britannien och hamnar i drottning Boudicas by. Snart anländer romarna och ödelägger byn. Därefter beger sig romarna mot druidernas ö Anglesey för att utplåna druiderna. Kelternas drottning Boudica är rasande, samlar kelterna och ger order om strid. Theo har oturen att få en druidkristall, vilket ställer till det rejält för honom. Theo och Ramona kämpar för sina liv. De försöker resa tillbaka till sin egen tid, utan att lyckas, istället möter de kejsar Hadrianus. Den här gången blir tidsresan till Britannien en mardrömsupplevelse som aldrig verkar ta slut.

”På liv och död i andra världskrigets skugga”, 15:e boken: En judestjärna kastar Theo och Ramona in i andra världskrigets fasor. Till deras förvåning har någon annan rest med dem i tiden. En person som ställer till det rejält för dem i sin okunnighet om tidsresor. De hamnar direkt i allvarliga svårigheter som bara har en enda utväg: Döden! (Boken utkommer augusti 2011)

”På flykt från andra världskrigets fasa”, 16:e boken: Mitt i ett brinnande krig hamnar Theo och Ramona när de förflyttas i tiden till ett ockuperat Frankrike under andra världskriget. Tyskarna sänder många av landets invånare till koncentrationsläger och motståndsrörelsen mot de tyska soldaterna växer sig allt starkare. Theo och Ramona har inget annat val än att själva ge sig in i kampen, med stor risk att till slut förlora sina egna liv. (Boken utkommer augusti 2011)

”Kimberlie – Äventyr på Nya Zeeland”, 1:a boken i serien om Kimberlie och Andy: Kimberlies första resa till Nya Zeeland blir inte alls vad hon förväntat sig. Istället för tråkiga släktträffar, får hon uppleva skrämmande äventyr, när hon ensam ger sig av för att utforska det okända landet. Nya Zeelands natur är inte så ofarlig som hon trodde. En mystisk man dyker oväntat upp och skrämmer henne. Plötsligt inser Kimberlie att hon har gett sig in i något riktigt otäckt som hon inte kan ta sig ur.

"Kimberlie - Ett nytt liv", 2: a boken: Något fruktansvärt händer som för alltid förändrar Kimberlies liv. På grund av detta fattar hon ett ödesdigert beslut och drar omedvetet med sig Andy i de händelser som följer.

”Kimberlie – Främlingar”, 3:e boken: Fru Moonwinds hus döljer en hemlighet som är flera hundra år gammal. Kimberlie och Andy bestämmer sig för att lösa husets gåta, men det går inte riktigt som de har tänkt sig. Det kommer mystiska främlingar till staden Dunedin och de verkar finnas överallt där Kimberlie och Andy är. Deras liv vänds plötsligt upp och ned. Ingenting blir sig likt när de till slut upptäcker vad främlingarna är ute efter. (Boken utkommer våren 2011)

De Historiska Äventyrsböcker om Theo och Ramona är skrivna runt riktiga historiska händelser, med riktiga historiska personer och faktadel i slutet av böckerna. (Många skriver till mig och tackar mig för att de har fått högsta betyg i skolan efter att ha läst någon av mina historiska äventyrsböcker och därefter fått prov i skolan på ämnet. De säger att det känns som om de hade varit där och därför kom ihåg allt de hade läst. De säger också att mina böcker ger spänning för stunden och lärdom för livet. Att böckerna är så spännande att det inte går att sluta läsa dem, förrän dem är slut!) Böckerna om Kimberlie skildrar Nya Zeeland, dess mystiska natur och historia i nervkittlande berättelser. Spännande thrillers som tar andan ur läsaren…

Hör av dig och berätta om du läser någon av böckerna och vad du isåfall tyckte om den/dem?

Lycka till med ditt skrivande. Hör av dig den dag du får din första bok utgiven!

Kramisar från Kim


Hej! Vilken bok är din bästa bok du har skrivit hittills? Skriver du mycket häst böcker? Jag vet inte riktigt mycket om dig men jag hoppas att du kan skriva några häst böcker som jag kan läsa.
Kram Tanya

/ Tanya Rajkovic, 9 år från Helsingborg

Hej Tanya
Den bok jag tycker allra mest om är Theos Pompeji.

Idag har jag faktiskt skrivit en hästberättelse, här kan du läsa den: http://kim-m-kimselius.blogspot.com/2011/04/nar-fantasin-tar-over.html

I de flesta av mina böcker finns det med hästar, eftersom jag tycker väldigt mycket om hästar. De böcker där det är flest hästar är Riddarsvärdet och Snapphaneresan.

Kramisar Kim


Hej igen,

svar på din fråga, jag hittade den för 140 kr, problemet är att det inte finns någon bild på den, och beskrivningen är lite dålig, vad tycker du, skall jag köpa den eller inte.

Föresten, är det okej om jag skickar ett litet smak prov på min berättelse? [ jag orkar inte vänta på svar, så här är den ]

1. En oväntad besökare

De gamla klockorna slog fram och tillbaka i det stora huset. Av en viss händelse hade Lord Butherford just vaknat. Klockan var bara fyra, på morgonen. Lorden suckade tungt och gnuggade sina smala och trötta ögon.
Han var en ytterst tyst man. Lorden tog på sig sina morgon tofflor. Det var beck mörkt i rummet, men detta kunde inte Butherford se, ty hans ögon var gamla och slita och han såg bara rörelser. Lorden bestämde sig för att gå till sitt lilla bibliotek.
Men så plötslig svep någon förbi sovrummet. Detta gjorde att Butherford darrade av skräck. Inget skulle kunna varar värre än inbrotts tjuvar för en gammal man. Han bett ihop sin torra under läpp och mumlade om och om igen
''Gud Gud jag ber om hjälp'' Detta sade han med en tyst och orolig röst.
Plötsligt kände han ett grepp om sin högra axel.
''Förbli tyst, viskade en mörk röst.
Lorden blev lik blek av skräck och oro.
'' Vem är ni, sade darrande Butherford, Butherford var inte den man han edgång varit och gjorde därför inga undan ryckningar.
'' Var tyst'' väste rösten igen och tog ett ännu hårdare tag om Butherfords axel.
Främlingen föste Butherford till en golv lucka han öppnade den och slängde ner Butherford i den, det var husets enorma vinkällare Butherford hade knuffats ner i.
'' Du skötte inte dig och här har du konsekvensen, Väste främlingen som stängde golvdörren och slank vidare..
Han hade varken glasögon eller käpp med sig, så det var svårt att försöka bryta sig loss.
Lorden vajade med händerna, för att hitta en stol som fanns i vinkällaren, men istället för att nudda en stol snubblade han in en stor vin hylla.
Vinkärvlor störtade rakt emot marken.
Och för Butherford var det en stor smäll i huvudet, sen var allting borta.


Plötsligt Hördes fot steg ovanför,
'' VEM DÄR, SVARA, DET ÄR PLOISEN, sade någon där ovanför.
Då började Butherford banka på golvs dörren.
'' VEM BANKAR.
'' Jag sade Butherford och fortsate bankandet.
Plötsligt fick en kommissarie med lyckta syn på golv dörren.
Han tog tag i det runda järn handtaget och drog, snart
var dörren öppen och där nere såg man Butherford.
'' Hur hamnade ni här'' ? Undrade komisarien.

Men Butherford bara flosar.
'' Ja hur'' ? Frågar sen oroliga komisarien.
'' ÄCH, låt den sura gubben vara för sig själv, säger en uppnosig polis.
Butherford rynkar sina ögon bryn och biter sig i underläppen , han är inget för dagens ungdom.
''DIN UPPKÄFTIGA LILLA UNGDOM, rytter Lorden.
Polisen drar sig tillbaka.
'' Kom upp nu och berätta hela händelsen''
'' Hämta först mina glasögon, de är på mitt skrivbord en trappa och sedan in i det lilla biblioteket åt vänster.
'' Till er känts, sade kommissarien och började gå.
En stund går men så plötsligt hörs ett skräckslaget skri.
''AAAAAAAAAAAAAHHHHHHHHHHHHH!!!!!!!
'' Kommissarie Robert'' frågar en annan kommissarie.
Då ser de att någon kommer ner från trappan som leder till Biblioteket.
Det är Komisarie Robert, han haltar ner och har en mycket orolig min.
'' Klockan är sex'' säger han med en virrig stämma.
'' Klockan är sex'' upprepar han.
'' Vi vet, varför skrek du? Undrar den ene.
'' För Klockan är åtta!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! vrålar han.
Alla poliser ser på varandra med häpen min.
Under tiden har Butherford lyckats klamra sig fast vid trappan.

Han går mödosamt upp för den. Han knackar en polisman på ryggen och ber om hjälp.
Polisen hjälper upp Lorden den sista biten.
'' Har det inträffat några inbrott tidigare'' säger en journalist som på något sätt lyckats sig komma in i huset.
Butherford grumlar, han tycker inte om tidningar, han tycker att de blandar sig för mycket i andras affärer.
Polismannen visar en gest så att journalisten drar sig tillbaka och går ut ur det stora huset.
'' MILDA MORS TE'' sade Butherford gapande.
'' Vadå min herre'' frågar polismannen bredvid honom.
''Min tavelsamling, jag måste se om alla tavlor är kvar.
'' Lugn min herre, snart kommer förstärkning som kollar igenom hela huset.
'' Förstärkning'' säger Butherford beskt, han är inte van vid folk som slikar igenom hela huset.
''Nej tavlorna vill jag se med egna ögon.
Jag tror knappast gubben har ögon, tänkte Polismannen.
'' Såja vi skall nog lösa allt, jag går upp och hämtar dina glasögon.
Har jag verkligen sagt det, tänker Butherford och kliar sig i sitt nästen hår lösa huvud.
'' Ja'' sade Butherford som inte ville visa sin glömsk het.
Polismannen började gå, det var som om han helt glömt bort hur virrig kommissarie Robert blivit.


, jag har en del att ändra, är det något du vill påpeka, jag tar gärna emot goda, och negativa kommentarer.

/ Gilbert Lambing, 11 år från Malmö

Hej Gilbert

Om du väldigt gärna vill ha boken tycker jag du ska köpa den. Jag har köpt många böcker på bokbörsen och det har fungerat.

Får väldigt många förfrågningar om att läsa berättelser, så jag måste tyvärr tacka nej till ditt erbjudande. Men jag läste de två första raderna och de fångade direkt. Bra jobbat! Fortsätt så!

Kramisar Kim


Hejsan kim!

jag undrar hur många darren shan böcker det finns?!
jag har läst alla böckerna till nummer 10.
jag fick också veta att det finns darren shan böckerna nummer 11, och 12.
jag blir förvirrad.... haha
snälla kan du svara på min fråga... och gärna berätta vad de heter om du tar reda på hur många de är.

kramar
sara

/ Sara, 12 år från Malmö

Hej Sara

Här kan du läsa allt om Darren Shan: http://darrenshan.se/

Vad jag kan se har det bara kommit ut elva böcker, men det kommer ut två nya under 2011En vampyr föds och Ödets söner!

Kramisar Kim


Hur är det att vara en författare!!!:D

/ LinneaxD, 12 år från Skutskär

Hej LinneaxD

Det är roligt att vara författare och få leva i fantasivärldar ibland. Men det är också mycket arbete. Speciellt om man skriver historiska äventyrsböcker som jag gör. Det innebär att jag måste läsa mängder av faktaböcker inför varje bok jag ska skriva. Dessutom reser jag till de platser jag skriver om. DET är roligt. Speciellt när jag var i Egypten. Den resan präglade min "Faraos förbannelse" väldigt mycket, eftersom hela första kapitlet blev till djupt nere i den grav som jag skriver om i det kapitlet.

Det är lite kämpigt med pengar när man är författare. Man vet aldrig hur mycket inkomst man har.

Det är roligt att resa runt och föreläsa och möta läsarna. Det är jätteroligt att vara ute och signera och möta mina fans. Och det är helt fantastiskt att det finns en fanklubb om mig och mina böcker, som mina fans har startat.

Det är få författare som kan försörja sig enbart på sitt författarskap. Många som har drömmen om att bli författare söker sig ofta till yrken där man får syssla med skrivandet, till exempel: lärare, journalist, tryckeri, bibliotek med flera.

Sina första böcker skriver man på kvällar och nätter. Har man tur, som J.K. Rowlings med Harry Potter-böckerna, så gör första boken succé och man kan direkt försörja sig på sitt författarskap. Jag har också haft lyckan att göra en dunderdebut och därmed också lyckats försörja mig på mitt författarskap. Även om det inte är lika stora inkomster som Rowlings...

Jag älskar att vara författare!

Det som är viktigt om man tänker bli författare är att man läser och skriver mycket, mycket, mycket och inte ger upp om man får dålig kritik. Det är viktigt att man tar till sig kritiken för att utveckla sitt skrivande, att man låter andra läsa sina berättelser och lyssnar på vad de säger.

Vill du veta mer om mig och mina historiska äventyrsböcker kan du gå in på min hemsida www.kimselius.se.

Ha det så bra!

Kramisar från Kim


Hej jag undrar hur länge du kan sitta och skriva, hur och var. Alltså var du skriver helst (platser), Med Dator eller för hand eller annat och hur länge. :-D

Jag brukar sitta framför datorn och skriva på ett skriv program min pappa installerat där kan jag sitta i ungefär en timme och skriva en "bok" men sen så fortsätter jag aldrig....

/ Fröken An.Onym, 12 år från Stocken

Hej Anonym från stocken

Tiderna varierar och även platserna. Ibland skriver jag på dator, ibland för hand. Men för det mesta på datorn.

Här kan du se min skrivarlya och läsa lite hur min skrivprocess går till: http://kim-m-kimselius.blogspot.com/search/label/Skrivarlya

Om du har svårt att fortsätta på din berättelse kanske du ska använda dig av Gula lappar? Gör så här:

Ta en bunt Post-it lappar (gula klisterlappar). Skriv ned de idéer som ploppar ut ur ditt huvud, en idé för varje lapp. Tänk i kapitel, händelser, människor, platser och skriv det på lapparna. Gå igenom lapparna och lägg till mer detaljer på varje lapp. Sedan sorterar du dina lappar i den ordning du vill att saker och ting ska hända. Var noga med att inte fortsätta att skriva på din berättelse förrän du har kommit på slutet och skrivit ned det på en gul lapp. Sätt upp lapparna på väggen, studera dem, flytta om dem om det behövs, stryk och lägg till.

Glöm inte berätta hur personerna ser ut. Tankar, känslor, vänner, fiender, till huvudpersonen osv. Skriv gärna korta noteringar om även detta på lapparna, eller lägg upp ett "persongalleri" där du antecknar varje person du börjar skriva om, vem den personen är, hur den ser ut m.m.

När du därefter skriver berättelsen ska du tänka på vad personerna gör under tiden som de "talar", sitter de, går de, äter de etc. Hur ser det ut runt omkring personerna? Vad tänker de på?

För det mesta har man väldigt bråttom att få ned sina idéer på papperet, det är inte fel. Om du tillhör dem som har bråttom att komma till slutet av berättelsen, brukar berättelserna inte bli så långa. Men... efter att du har skrivit klart berättelsen kan du gå in och lägga till text, t.ex. allt som jag talade om i föregående stycke.

Om du tillhör dem som har väldigt mycket fantasi kanske du inte hinner avsluta din berättelse innan det kommer en ny du vill påbörja. Det gör inget. Har du använt dig av gula lappar har du ändå hela sammanhanget klart för dig och kan fortsätta skriva din berättelse färdigt en annan gång.

Skriv det DU vill läsa! För att göra en bra berättelse bör du skriva direkt från hjärtat, och gärna ta del av de erfarenheter du bär inom dig. Tänk på att inte skriva för att någon annan ska läsa berättelsen, utan skriv för att DU ska bli nöjd med berättelsen. Använd ditt eget "språk" och försök inte härma någon annan författare, då blir din berättelse bra. För att förlagen ska bli intresserade av din berättelse bör du ha något nytt att berätta, något som väcker deras intresse. Glöm inte att berättelsen måste fånga läsaren redan i första meningen.

När jag skriver gör jag oftast "benet" först. När väl det är klart, alltså hela historien, går jag in och lägger "kött på benet", med andra ord: tänker mer på tankar, omgivningar m.m. och lägger till det. Då blir berättelsen längre och mustigare.

Varje bok i min historiska äventyrsserie byggs upp runt en riktig historisk händelse. När jag har bestämt vilket ämne jag ska skriva om läser jag mängder av faktaböcker om det ämnet, t.ex. Kina. Under tiden jag läser, dyker det upp idéer om vad boken ska handla om. Då skriver jag ned det på Post-it-lappar. När jag sedan läst klart all fakta har jag mängder av gula lappar med idéer på kapitel, händelser samt ord som ska till faktadelen i slutet av boken. Då sätter jag mig och skriver.

För att berättelsen ska hålla sig så nära fakta och sanning som möjligt försöker jag väva in riktiga historiska personer i böckerna. Ofta berättar jag mer om de personerna i faktadelen för att läsaren ska förstå att de personerna har funnits på riktigt.

Du kan läsa någon av mina böcker för att se hur jag bygger upp böckerna. Om du går in på min hemsida www.kimselius.se hittar du fler tips under länken "Författartips" och du kan även läsa ett par kapitel ur varje bok under "Böckerna".

Lycka till med ditt skrivande.

Kramisar från Kim





Hej,jag undrar om ni kan fixa någoting som jag kan läsa,jag har letet och letat och letat jag letear efter fakta om Expriment men jag hittar ingenting så jag undrar om ni har något snälla snälla snälla


O.B.S jag behöver det innan 14 april om ni hittar något :)

/ Sara, 12 år från Örebro

Hej Sara
Här på Unga Fakta hittar du säkert en hel del experiment. Här är en länk till en annan sajt: http://experimentbanken.kc.lu.se/

Det finns en bok du kanske skulle tycka om: Naturvetenskapliga experiment för yngre barn av Karin Lagerholm .

Lycka till med dina experiment. Om du tycker om olika experiment kanske du ska besöka till exempel Kreativum i Karlshamn. Där får du experimentera med många olika saker.

Kramisar Kim


Hej Kim!!!!
igen hur många insändare svarar du på per dag ungefär????
Är det kul att svara på olika insändare????


p.s jag heter Linna inte Linnea
d.s
hej då

/ Linna , 12 år från Alingsås, sverige

Hej Linna
Oj, det är väldigt olika. Idag är det 19 stycken.
Kramisar Kim


HEJ !
jag älskar dina böcker och läste ut dom flesta riktigt snabbt jag har några frågor

1.hur kan dina böcker va så bra?
2. vilken är din favvobok bland theo och ramona?
3.kommer dina böcker att bli till tv serie?
4.kommer du att singnera böckerna på bok mässan i göteborg
<3

/ ellen , 13 år från lidköping,sverige, tellus,universum

Hej Ellen

Tack! Vad roligt att du tycker så mycket om mina böcker.

1. Den här frågan var inte så lätt att besvara, men jag ska försöka: Kanske beror det på att jag skriver till mig själv, direkt från hjärtan, om en händelse som jag vill lära mig mer om. Att jag blir varje person jag skriver om och ser allting framför mig...

2. Theos Pompeji, garanterat! Älskar den boken!

3. Om jag har tur kanske de blir det. Det är ingenting som jag bestämmer. Det gäller att någon som håller på med film och tv får upp ögonen för mina böcker och tycker det är värt att göra film av dem.

4. Javisst kommer jag att signera mina böcker på bokmässan i Göteborg. Du hittar mig i monter B09:20 varje dag under bokmässan. Gå in på min hemsida www.kimselius.se innan du åker till Göteborg, så ser du vilka tider jag är och föreläser. Kanske kan du komma på någon av föreläsningarna? Men framförallt riskerar du inte att jag är iväg från montern om du vet vilka tider jag inte är där.

Om du vill kan du bli vän med mig på facebook, eller följa min blogg. För länkar till de olika ställena går du in på min hemsida www.kimselius.se så hittar du dem på startsidan.

Vi ses på bokmässan i Göteborg!

Kramisar Kim


Hej Kim, jag älskar att läsa böcker, men nu för tiden är det så svårt att få tag på historisk skildrade böcker, och klassiker, så jag är väldigt glad att du skriver historiskt.
Jag har en fråga, jag håller på med en bok på ca 130 sidor, är på sid 88. Nu vill jag snart på börja en ny, kanske om Frankrikes stormakts tid, kanske om nån musketör, men jag vill helst inte härma DE TRE MUSKETÖRERNA för mycket, så jag vill fråga dig om råd.
Jag har en fråga till, kommer du på bokmässan 2011, jag kommer nog någon dag,
En sista sak, om man har svårt att hitta en speciell bok [ MANNEN MED JÄRNMAKEN, av Alexadre Dumas) vad skall jag då göra, den finns inte i bokhandlar, inte i antikvariat, inte ens i biblioteket, inte heller på nätet.

En beundrare, ha det bra Gilbert Lambing 11 år, Malmö.

/ Gilbert Lmabing, 11 år från Malmö, Sweden

Hej igen Gilbert

När jag har svårt att få tag i någon äldre bok brukar jag leta på Bokbörsen på nätet: http://www.bokborsen.se/ Kikade in där för dig och där finns flera böcker i olika prisklasser, den billigaste jag såg kostade 24 kronor + frakt!

Lycka till! Berätta för mig om du fick tag i boken. De andra frågorna har jag redan besvarat i dina tidigare frågor.

kramisar Kim


jag glömde en sak, skall du komma någon dag till bok mässan detta år, jag var där förra året, men just den dan jag var där var du inet där, snälla svara, Gilbert

/ Gilber Lambing, Joseph, 11 år från Malmö

Hej igen Gilbert

Ja, det är klart jag kommer till bokmässan i år. Du hittar mig i monter B09:20 och jag är där alla dagar. Men ibland går jag iväg för att föreläsa och äta lunch. Titta på min hemsida lite närmare bokmässan så kommer du att kunna se vilka tider jag föreläser. Kanske du kan komma och lyssna någon av gångerna?

Vi ses på bokmässan i Göteborg!

Kramisar Kim

Föregående sida1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 66 67 68 69 70 71 72 73 74 75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 100 101 102 103 104 105 106 107 108 109 110 111 112 113 114 115 116 117 118 119 120 121 122 123 124 125 126 127 128 129 130 131 132 133 134 135 136 137 138 139 140 141 142 143 Vidare till fler svar
















Det är vi som satsar på Unga Fakta! Copyright © 2000-2017 Unga Fakta AB