Klicka här för en talversion av Unga Faktas hemsida. Låt datorn läsa upp texter och innehåll för dig!

Till Unga Faktas startsida




















Panelen svarar

Här är de frågor som har besvarats inom ämnet författare. Är du intresserad av något speciellt så kan du spara tid genom att söka efter det.

Sökord:
Kategori:

Här kan du ställa en egen fråga till Kim M. Kimselius om författare!


Hur uttalar man denna bokstav: ã ?
Det hade varit bra om du gav mig ett ord med denna bokstav. Det behöver inte precis skrivas med den, bara jag får veta uttalet.
Mycket tacksam för svar.

/ Oscar, 14 år från Sverige

Hej Oscar

Du uttalar den bokstaven som "e" i ordet "pension".

Kramisar från Kim


Jag har läst Det glömda kriget och jag tycker att den var skitbra, och jag menar det.

/ j.v, 11 år från färingtofta

Hej j.v.

TACK! Vad glad jag blev att du tog dig tid att maila och berätta att du tyckte så mycket om Det glömda kriget 1808-1809. Jag blir mycket glad! Du kan även gå in och recensera boken på min hemsida www.kimselius.se Titta under länkar så hittar du var du kan recensera/berätta vad du tycker om boken.

Har du läst någon av de andra böckerna om Theo och Ramona? Kan varmt rekommendera Svarta Döden och Giljotinen. Tror att du skulle tycka om dem, eftersom du tyckte om Det glömda kriget 1808-1809.

Tack för att du hörde av dig!

Kramisar från Kim


Hej!!
Hur länge har du skrivit böcker??
Det skulle vara roligt om du skrev mera böcker!!
Dem är väldigt intressanta!!
Mvh Hanna

/ Hanna Nilsson, 10 år från Klippan

Hej Hanna

Tack för att du tycker om mina böcker. Hur många av dem har du läst? (För att se alla böckerna kan du gå in på min hemsida www.kimselius.se)

Jag bestämde mig för att bli författare när jag var åtta år och har alltsedan dess skrivit. Men jag skickade inte in förrän jag blev äldre och min första bok kom ut när jag var 43 år.

Det kommer hela tiden nya böcker ifrån mig. Om du går in på min hemsida www.kimselius.se så ser du att det om bara några veckor kommer en ny bok som heter "Snapphaneresan".

Kramisar från Kim


vad betyder namner späckhuggaren

/ lisa, 11 år från sverige

Hej Lisa

Denna upplysning har jag tagit hjälp av National Encyklopedin www.ne.se. Så här säger de om Späckhuggare:

späckhuggare, Orci´nus o´rca, art i tandvalsfamiljen delfiner. Den är oftast 5–8 m lång; ryggfenan kan bli 1,8 m hög. Arten är karakteristiskt tecknad i svart och vitt. Den har närmast världsvid utbredning men föredrar kalltempererade kustnära vatten. Den lever i grupper på vanligen 2–40 djur, som håller väl samman och kommunicerar med ljud. Liksom hos flocklevande landrovdjur råder sträng hierarki inom gruppen, som leds av en hane. Vissa grupper livnär sig nästan helt av fisk, medan andra också tar sälar (t.o.m. uppe på stränder i södra Sydamerika) och någon gång attackerar bardvalar. Oprovocerade attacker på människor är mycket sällsynta. Arten jagades tidigare för kött och olja. Numera är den viktig för s.k. valskådning (bl.a. vid Norges kust), eftersom den hör till de valar som man lättast kan få se. Späckhuggare hålls i några få delfinarier i USA.

Hoppas detta gav dig det svar du ville ha. Normalt svarar jag på Författarfrågor och någon av de andra experterna i panelen kanske har ett annat svar att ge dig.

Kramisar från Kim


Hej, jag heter Fredrik och älskar att skriva. Mina berättelser är av fantasi genren. Dem handlar oftast om något episkt, som en strid mellan det onda och det goda. Jag har också förklaringar på fenomen i mina berättelser och mycket reflekterar den riktiga världen. Men alltid när jag skriver, så får jag till slut svårt att fortsätta. Jag blir missnöjd, men ger aldrig upp. Jag skulle behöva lite motivation och jag glömmer oftast det viktiga i berättelser, vad ska man tänka på för att det ska bli bra?

Tackar och vänliga hälsningar från mig, Fredrik ''Demor'' Johansson.

/ Fredrik Johansson, 15 år från Svergie, Flen

Hej Fredrik

Underbart att du har så mycket fantasi. Dina berättelser låter spännande. Kanske är du hjälpt av att arbeta med "Gula lappar"-tekniken?

Gör så här:

Ta en bunt Post-it lappar (gula klisterlappar). Skriv ned de idéer som ploppar ut ur ditt huvud, en idé för varje lapp. Tänk i kapitel, händelser, människor, platser och skriv det på lapparna. Gå igenom lapparna och lägg till mer detaljer på varje lapp. Sedan sorterar du dina lappar i den ordning du vill att saker och ting ska hända. Var noga med att inte fortsätta att skriva på din berättelse förrän du har kommit på slutet och skrivit ned det på en gul lapp. Sätt upp lapparna på väggen, studera dem, flytta om dem om det behövs, stryk och lägg till.

Glöm inte berätta hur personerna ser ut. Tankar, känslor, vänner, fiender, till huvudpersonen osv. Skriv gärna korta noteringar om även detta på lapparna, eller lägg upp ett "persongalleri" där du antecknar varje person du börjar skriva om, vem den personen är, hur den ser ut m.m.

När du därefter skriver berättelsen ska du tänka på vad personerna gör under tiden som de "talar", sitter de, går de, äter de etc. Hur ser det ut runt omkring personerna? Vad tänker de på?

För det mesta har man väldigt bråttom att få ned sina idéer på papperet, det är inte fel. Om du tillhör dem som har bråttom att komma till slutet av berättelsen, brukar berättelserna inte bli så långa. Men... efter att du har skrivit klart berättelsen kan du gå in och lägga till text, t.ex. allt som jag talade om i föregående stycke.

Om du tillhör dem som har väldigt mycket fantasi kanske du inte hinner avsluta din berättelse innan det kommer en ny du vill påbörja. Det gör inget. Har du använt dig av gula lappar har du ändå hela sammanhanget klart för dig och kan fortsätta skriva din berättelse färdigt en annan gång.

När jag skriver gör jag oftast "benet" först. När väl det är klart, alltså hela historien, går jag in och lägger "kött på benet", med andra ord: tänker mer på tankar, omgivningar m.m. och lägger till det. Då blir berättelsen längre och mustigare.

Varje bok byggs upp runt en riktig historisk händelse. När jag har bestämt vilket ämne jag ska skriva om läser jag mängder av faktaböcker om det ämnet, t.ex. Kina. Under tiden jag läser, dyker idéerna om vad boken ska handla om upp. Då skriver jag ned det på Post-it-lappar. När jag sedan läst klart all fakta har jag mängder av gula lappar med idéer på kapitel, händelser, ord som ska till faktadelen i slutet av boken. Då sätter jag mig och skriver.

För att berättelsen ska hålla sig så nära fakta och sanning som möjligt försöker jag väva in riktiga historiska personer i böckerna. Ofta berättar jag mer om de personerna i faktadelen för att läsaren ska förstå att de personerna har funnits på riktigt.

Läs gärna någon av mina böcker för att se hur jag lägger upp böckerna. Till exempel min senaste bok "Det glömda kriget 1808-1809!" som är min bästa bok!

Hoppas att detta gav dig svar på din fråga. Om du går in på min hemsida www.kimselius.se hittar du fler tips under länken "Författartips". På hemsidan kan du även läsa mer om mig och mina böcker, till exempel utdrag ur varje bok: "Tillbaka till Pompeji", "Jag är ingen häxa", "Faraos förbannelse", "Den gömda Inkastaden", "Vikingaträl", "Svarta Döden", "Snapphanar", "Giljotinen", "Riddarsvärdet" och "Det glömda kriget 1808-1809", samt ”Snapphaneresan” som kommer ut i februari 2009. Dessutom kan du lyssna på ett kapitel ur "Tillbaka till Pompeji", "Giljotinen" och "Snapphanar", som jag har läst in.

Lycka till med ditt skrivande.

Kramisar från Kim


Jag älskar dina böcker och funderar ochså på att bli författare på samma ämne som du för du skriver så bra... Jag skriver främst om Stomaktstiden MVH Elias :) :p...

/ Elias, 11 år från Karlskrona

Hej Elias

Tack för dina fina ord om mina böcker och att du tycker jag skriver så bra. TACK! Vad roligt att du också tycker om att skriva och att du tycker om att skriva historiska berättelser. Jag lär mig otroligt mycket när jag skriver mina böcker, eftersom jag läser in mycket fakta inför varje bok. Det ger en extra krydda åt skrivandet!

Lycka till med din berättelse!

Kramisar från Kim


Hej Kim!
Under sommarlovet mellan 3:an och 4:an skrev jag en berättelse. När jag läste den för nån dag sedans, lade jag märke till att den var väldigt bra skriven. Jag skryter inte. Men det är sant. Jag blev riktigt stolt. Det var bara det att den "röda tråden" saknades...
Jag har jobbat vidare på den iden jag hade då, men gjort om det flera gånger. Kan aldrig bestämma mig. Är det här en bra början? Men jag är rädd att jag använder "Siv, hon, han & hennes" för mycket... hur kan jag minska på dom orden? hjälp



Regnet slog mot rutan och vinden ven i skorstenen. Mörkret hade förlänge sedans lagt sig över den lilla byn. Hon vred sig av och an i den hårda sängen. Täcket värmde, och det var hon tacksam över. Ibland kunde hon tänka att hon stod i skuld till Siv, som valt att ta hand om henne. Trots att hon många gånger påpekat det, sade Siv att det inte alls var så. Att hon inte alls stod i skuld. Men ibland kunde hon inte låta bli att tänka så. Om inte Siv hade kommit den dan, då, då visste hon inte vad som skulle ha blivit av henne. Kanske hade hon rymt?
Just ikväll kunde hon inte låta bli att känna sina skuldkänslor bubbla upp till ytan. Inte gjorde det saken bättre att Siv inte låg i sin säng.
Det skrämde henne. Hon mindes klart och tydligt att hon sagt god natt till henne. Sedan hade hon vaknat, och gått in till det andra sovrummet där hon brukade sova. Men sängen hade varit orörd. Ingen hade legat i den sedans förra natten. Den första tanken som kommit upp i hennes lilla huvud var att Siv hade givit sig av. Lämnat henne åt sitt öde. En ensam tår rullade nerför hennes kind. Hon kände sig ensam och övergiven. Hade hon verkligen varit så otacksam? Hon gäspade stort, och snart somnade hon och alla sorgsna tankar var som bortblåsta. I drömmen red hon på en häst en varm sommardag. Fåglarna kvittrade och alla var glada. Bakom henne på sadeln satt Siv och höll hårt i henne…

- God morgon, sömntuta! Siv kvittrade som en fågel på sin första vårdag. Radion stod på och hon dansade i takt med musiken.
- God morgon. Hon sträckte på sig och gäspade stort. Jag vaknade, och du fanns inte där.
Siv stannade mitt i en rörelse, och ett sorgset leende spred sig på hennes läppar. Det såg ut som om hon skulle börja gråta. Sakta gick Siv och satte sig på den mörka träsoffan.
- Lovisa, kom. Sätt dig här. Hon nickade på platsen bredvid sig. Lovisa gjorde som hon blivit bedd. Soffan var hård. Det skulle verkligen behövas en dyna där. Siv tog hennes händer i sina och försökte fånga Lovisas blick. Men hon ville inte. Inte för att hon visste varför, men att inte göra det skulle göra Siv ledsen. Och hon skulle ha visat sig otacksam.
- Lovisa, titta på mig. Sivs smaragdgröna ögon lyste bakom en fasad av tårar. De var vackra, det hade Lovisa alltid tyckt. Ända sedans den dagen de först träffat varandra.
- Det är en sak som jag måste berätta, sa Siv skamset. Lovisa stirrade djupt in i de gröna ögonen. Djupt därinne, bakom tårarna, kunde hon se lycka. Lycka och ånger.
- Jag har träffat någon.
Klumpen som hela tiden funnits i halsen, landade nu med en duns i magen. Det var nästan ännu värre. Nu visste hon att det skulle ske stora förändringar. Att det skulle flytta in en tredje person. En ny far. Ännu en gång skulle hennes föräldrar ersättas med nya. Hon kände sig som någon, som det inte spelade någon roll vad det hände med. Som ett slags mellanting, som man kan göra vad som helst med. Och nu visste hon vad det var för ånger som hon sett. Siv ångrade att hon tagigt med henne hem. Då slog det henne. Siv kanske skulle lämna bort henne, precis som hennes föräldrar hade gjort.
Hon drog bort sina händer och gick bort till elden där hon la upp lite gröt på sin tallrik. Sorgset satte hon sig på stolen mitt emot Siv, och slevade i sig den varma gröten.
- Är det verkligen så farligt?
- Ska han flytta in här?
Det blev tyst. Man kunde höra hur moraklockans visare flyttade sig ett steg.
- Ja, om det är okej med dig så…?
Lovisa nickade nästan omärkbart.
- Äh, ryck upp dig. Deppa inte. Vi ska ju gå till kyrkan snart.
- Ska han också dit?
- Ja. Det blir väl bra. Då kan han följa med oss hem sen?
Hon var inte långt ifrån tårar nu. Att han skulle flytta in så snart. Helt otroligt. Längst in i hjärtat kunde hon inte låta bli att känna glädje. Han kanske var jättesnäll. Och, de skulle få det lättare att sköta om gården då. Det var kanske inte så hemskt i alla fall.
- Det blir jättebra, sa Lovisa och log ett glatt leende.
- Jag är glad att du tycker det.

Jerry var en man med mörkt hår och blåa, nästan grå ögon. Han hade ett snällt leende som suddade bort alla hennes negativa tankar. När de träffades utanför kyrkan hälsade han på Siv genom att ge henne en kram och en puss på kinden. Därefter hade han böjt sig ner för att prata med Lovisa. “Det är du som är Lovisa, antar jag.” Han log sitt sammetslena leende. Hon hade nickade. “Hur gammal är du?” Frågade han sedan och lade huvudet på sned. Då lade hon märke till att han hade ett litet örhänge av guld i ena örat. “Åtta.”

/ Linda Johansson , 12 år från Isala

Hej Linda

Eftersom det tar alltför lång tid för mig att läsa alla noveller och tycka till om dem, så gör jag inte det. Det kommer så många förfrågningar om det. Jag hinner helt enkelt inte med det. Därför läser jag enbart första raden.

Det är en mycket bra början.

Du kan gå in på min hemsida www.kimselius.se och läsa under Författartips. Där får du mer tips om hur du bygger upp din berättelse med hjälp av Post-it-lappar, och där hittar du också sajter där du kan lägga ut din berättelse för att andra ska kunna läsa den och bedöma den.

Lycka till! Fortsätt skriv!

Kramisar från Kim


Hejsan, jag är en tjej med väldigt mycket fantasi som har hundratals idéer om allt och inget och älskar att skriva. Men jag kan verkligen inte avsluta en historia, eftersom jag har en stark tendens att få för fort fram och snabbt blir uttråkad och missnöjd med det jag skriver.

Har du några tips på hur man då fortsätter när det egentligen känns som om alla andra idéer är mycket intressantare? När skrivandet går trögt och känns framtvingat? Jag har velat bli författare från dagen jag lärde mig vad det ordet betyder och jag vet trots allt att jag skriver bra, men har en massa kvar att lära.

Tack på förhand!

/ Anna, 15 år från Nödinge

Hej Anna

Vad roligt att du har känt att du ville bli författare från den dagen du lärde dig ordens betydelse. Det var nämligen samma sak för mig. När jag var åtta år bestämde jag mig för att bli författare, för då hade jag upptäckt att jag kunde skriva ned alla de berättelser jag hade i mitt huvud.

Om du vill börja göra en längre bok är det bra om du har skrivit ned dina tankar i förväg. Gör så här:

Ta en bunt Post-it lappar (gula klisterlappar). Skriv ned de idéer som ploppar ut ur ditt huvud, en idé för varje lapp. Tänk i kapitel, händelser, människor, platser och skriv det på lapparna. Gå igenom lapparna och lägg till mer detaljer på varje lapp. Sedan sorterar du dina lappar i den ordning du vill att saker och ting ska hända. Var noga med att inte fortsätta att skriva på din berättelse förrän du har kommit på slutet och skrivit ned det på en gul lapp. Sätt upp lapparna på väggen, studera dem, flytta om dem om det behövs, stryk och lägg till.

Glöm inte berätta hur personerna ser ut. Tankar, känslor, vänner, fiender, till huvudpersonen osv. Skriv gärna korta noteringar om även detta på lapparna, eller lägg upp ett "persongalleri" där du antecknar varje person du börjar skriva om, vem den personen är, hur den ser ut m.m.

När du därefter skriver berättelsen ska du tänka på vad personerna gör under tiden som de "talar", sitter de, går de, äter de etc. Hur ser det ut runt omkring personerna? Vad tänker de på?

För det mesta har man väldigt bråttom att få ned sina idéer på papperet, det är inte fel. Om du tillhör dem som har bråttom att komma till slutet av berättelsen, brukar berättelserna inte bli så långa. Men... efter att du har skrivit klart berättelsen kan du gå in och lägga till text, t.ex. allt som jag talade om i föregående stycke.

Om du tillhör dem som har väldigt mycket fantasi kanske du inte hinner avsluta din berättelse innan det kommer en ny du vill påbörja. Det gör inget. Har du använt dig av gula lappar har du ändå hela sammanhanget klart för dig och kan fortsätta skriva din berättelse färdigt en annan gång.

När jag skriver gör jag oftast "benet" först. När väl det är klart, alltså hela historien, går jag in och lägger "kött på benet", med andra ord: tänker mer på tankar, omgivningar m.m. och lägger till det. Då blir berättelsen längre och mustigare.

Varje bok byggs upp runt en riktig historisk händelse. När jag har bestämt vilket ämne jag ska skriva om läser jag mängder av faktaböcker om det ämnet, t.ex. Kina. Under tiden jag läser, dyker idéerna om vad boken ska handla om upp. Då skriver jag ned det på Post-it-lappar. När jag sedan läst klart all fakta har jag mängder av gula lappar med idéer på kapitel, händelser, ord som ska till faktadelen i slutet av boken. Då sätter jag mig och skriver.

För att berättelsen ska hålla sig så nära fakta och sanning som möjligt försöker jag väva in riktiga historiska personer i böckerna. Ofta berättar jag mer om de personerna i faktadelen för att läsaren ska förstå att de personerna har funnits på riktigt.

Läs gärna någon av mina böcker för att se hur jag lägger upp böckerna. Till exempel min senaste bok "Det glömda kriget 1808-1809!" som är min bästa bok!

Hoppas att detta gav dig svar på din fråga. Om du går in på min hemsida www.kimselius.se hittar du fler tips under länken "Författartips". På hemsidan kan du även läsa mer om mig och mina böcker, till exempel utdrag ur varje bok: "Tillbaka till Pompeji", "Jag är ingen häxa", "Faraos förbannelse", "Den gömda Inkastaden", "Vikingaträl", "Svarta Döden", "Snapphanar", "Giljotinen", "Riddarsvärdet" och "Det glömda kriget 1808-1809", samt ”Snapphaneresan” som kommer ut i februari 2009. Dessutom kan du lyssna på ett kapitel ur "Tillbaka till Pompeji", "Giljotinen" och "Snapphanar", som jag har läst in.

Lycka till med ditt skrivande.

Kramisar från Kim




Hej Kim! Hur skickar man in en berättelse till ett bokförlag?

Julia

/ Julia , 11 år från Skultuna

Hej Julia

Det bästa sättet att få kontakt med ett bokförlag är att gå till en bokhandel och se ut böcker som tilltalar dig. Se efter vilket förlag som har gett ut boken/böckerna. Det står längst fram i boken. Där brukar stå fullständig adress, telefon, e-mail m.m. Du kan även gå in på www.googles.se och söka på "Bokförlag". Där hittar du allt du behöver.

Skriv din berättelse med dubbelt radavstånd, numrera sidorna. Skicka som papperskopior och bifoga namn, adress och telefon. Jag brukar skriva allt det högst upp på sidorna. Det finns något som heter "Huvud/Sidfot" i Wordprogrammet. Där lägger man in all den texten på första sidan så kommer det automatiskt på alla sidorna.

När förlaget/förlagen (för jag tycker du kan skicka till flera förlag samtidigt) fått ditt manus är det först en redaktör som läser det. Om den personen tycker om det du har skrivit går manus vidare till flera personer som tycker till. Om de tycker om din berättelse kontaktar de dig och ber att få publicera/ge ut din berättelse. Om de skickar tillbaka ditt manus behöver det inte betyda att det är dåligt. Det kanske inte passar deras förlag, de kanske inte har råd att ge ut fler debutanter det året, det är inte rätt person som har läst det från början osv. Får du tillbaka ditt manus ska du alltså inte ge upp, sätt dig ner och läs igenom det igen, se om du kan förbättra det och skicka det till något annat förlag. Tänk på att förlagen får runt 3.000 obeställda manus PER ÅR! Av dem väljer de kanske ut 10-20 manus som de gör böcker av.

Om du får ditt manus antaget börjar en annan process: Manus godkännes, därefter korrigeras manus, stavfel rättas, grammatiska fel m.m. Redaktören kan också komma med vissa kommentarer om att något inte stämmer i ett kapitel eller att man har tappat "röda tråden" på något ställe.

När manus är klart, levererar författaren oftast det på diskett/Cd/mail till förlaget. Där gör man sidor helt klara: sidnumrering, kapitelindelning osv.

Redan när förlaget godkänt manus har de beställt ett omslag. Det är oftast färdigt före boken eftersom det är omslaget man annonserar med, och annonserna går iväg i god tid före det boken kommer ut. Förlagen har oftast speciella illustratörer som gör omslagen åt dem.

Sedan skickas manuset till tryckeriet, nu i färdigt "ombrutet" format, det innebär att alla sidorna ser ut precis så som de ska göra i boken. De trycker boken. De har stora maskiner som kan trycka 3.000 böcker på en timma. Därefter går det iväg till bokbinderiet som sätter ihop omslaget med innehållet: sidorna.

Därefter skickas böckerna, nu i tusentals exemplar, till antingen förlaget, eller ett centralt distributionsföretag. Därifrån beställer bokhandlarna sina böcker och de skickas ut i butiken så att du och alla andra kan köpa böckerna.

Du som författare får royalty på försäljningen. Det innebär att du får en viss summa per bok som säljs, summan varierar från förlag till förlag därför kan jag inte säga hur mycket det rör sig om. Dessutom brukar författaren få ett visst antal gratisexemplar av sin bok, också olika beroende på förlag, det kan röra sig om cirka 10 exemplar, alltså inga stora mängder.

Du kan trycka dina böcker på Print-On-Demand. Då betalar du allt själv, men du behöver bara trycka upp så många böcker du vill ha, t.ex. 1 bok. Priset varierar mellan de olika tryckerierna. Det blir dyrare än att trycka upp 3.000 böcker, men ett mycket billigare alternativ om man inte vill ha så många böcker. Gå in på nätet och titta på t.ex. www.books-on-demand.com, www.instantbook.se www.b4press.com, www.gml.se och många, många fler. Kanske har du något Print-On-Demand tryckeri i din närhet?

Du kan också lägga ut din bok som Digitalbok. Då går du in på www.digitalboken.se Genom Digitalboken får man möjlighet att bli läst och upptäckt av förläggare och allmänhet. Digitalboken är en mötesplats för de som har författardrömmar, men även för redan etablerade författare, förläggare och läsare. Digitalboken har skapats som ett forum för talanger, som kanske aldrig skulle bli publicerade på annat sätt. Det är helt gratis för författare och skribenter att ladda upp sina böcker och texter till Digitalboken.

Uppladdade böcker på Digitalboken kan läsas direkt av vem som helst, som PDF-fil. De som vill kan få sin bok tryckt i allt från några få exemplar till större upplagor, via Digitalbokens Print-On-Demand tjänst. Digitalboken erbjuder också en lektörstjänst där författaren kan få professionell granskning av sin text.

Digitalboken kan också hjälpa till med bokomslag, bilder och framtagning av tryckfärdigt material.

Jag önskar dig lycka till i ditt skrivande. Håll drömmen levande. Jag bestämde mig för att bli författare när jag var åtta år. Nu har jag slagit igenom stort, kommit ut med flera böcker, översatts till många språk och fått smeknamnet "Blekinges Astrid Lindgren". Vill du veta mer om mig kan du gå in på min hemsida www.kimselius.se. Där hittar du också fler tips.

Hör av dig den dag du får ditt manus godkänt.

Kramisar från Kim





Hej tack för dina tidigare svar! Jag har hittat ett bok förlag o fått telfon numer , adress mm. Men så harjag en fråga: Jag vet att det ÄR väldgt svårt att få en bok publicerad men vad är detdom söker efter (altså bok förlagen) är det något särskilt dom vill ha ? Och en sak till: läser dom alla in skickade manus? Och förlåt en tredje fråga(hoppas jag inte börjar bli jobbig, men har så många frågor=P) Jo skulle man kunna få din e-post adress? för jag skulle vila skicka en berättelse , är inte klar men vill få lite komentarer och råd...MVH emilie tack på förhand! <3

/ emilie, 11 år

Hej Emilie

Förlagen söker en berättelse som är speciell, något som fängslar och gör att man inte kan lägga ifrån sig berättelsen. Gärna något unikt, något ingen skrivet om tidigare, något som de tror säljer bra.

Förlagen försöker läsa alla inskickade manus, men ibland får de så många att de inte hinner, då skickar de bara tillbaka manusen. Men i de flesta fallen läser de i alla fall första raden. Därför är det mycket viktigt att fånga läsaren direkt med första raden!!!

Eftersom det tar alltför lång tid för mig att läsa noveller och tycka till om dem, så gör jag inte det. Det kommer så många förfrågningar om det. Jag hinner helt enkelt inte med det.

Du kan gå in på min hemsida www.kimselius.se och läsa under Författartips. Där får du mer tips om hur du gör när du ska skicka till förlag, och där hittar du också sajter där du kan lägga ut din berättelse för att andra ska kunna läsa den och bedöma den.

Lycka till!

Kramisar från Kim



Hejsan Kim!

Jag bara undrar när du ska lägga in bilderna ur din signering i Skåne, har längtat efter att se dem länge nu :)

MVH Louise!

/ Louise, 13 år från Lund

Hej Louise

Nu ligger det bilder från mina signeringsturnéer i Skåne på min hemsida, www.kimselius.se. Hoppas att du hittar din bild där!

Kramisar från Kim


Hallo!
Jag förstår om du inte vill, men jag hoppas att du gör det. Tror du att du skulle kunna läsa en kort novell av mig? Den är en sida lång... Jag skriver mest lite roliga kärleksnoveller, men den här är lite mer poetisk än vad jag brukar skriva (men den här var den enda jag kunde hitta som inte var 20 sidor lång). Jag vill så gärna bli bättre och då måste man ta åt sig kritik och tips.
Är det något jag kan förbättra?
Var gärna så ärlig som du kan<3

Mina blodiga händer vilar mot den våta asfalten. Himlen vräker ner sina tårar över mig. Lider med mig. Känner sorg över vad den just bevittnat.
Min kropp är blek och svag. Vem som helst kan skada mig just nu. Jag är försvarslös. Ingen försvarar mig mot livets alla faror. Inte ens han. Nej, han är borta med vinden som piskar mig i ansiktet. Hans ansikte är det jag mest av allt vill se igen – trots att det är en omöjlig önskan att uppfylla. Hans sammetslena röst kommer aldrig trösta mig igen när mitt hjärta är itu.
Inte här.
Inte nu.
Mina ögon är öppna och svider av saltet i mina tårar. Hela min kropp ligger öppen och väntar på att till sist försvinna. Förvandlas till en hög av jord. Kastas i diket och glömmas bort. Jag är inget värdefullt att minnas. Mitt utseende eller personlighet är inget som häftar sig fast i minnet. Mitt skratt får ingen att le. Mitt ansikte får ingen andra blick. Jag förstår inte vad jag var i hans ögon. Ett tidsfördriv? Kände han medlidande för den lilla svaga flickan i utkanten av universum? Nej, ingen känner något för den bleka flickan. Ingen minns hennes namn. Inte förrän då. Inte förrän han kom. Likt en ängel utan vingar. En prins utan mantel.
Nej,
Han är så mycket mer.
Utan honom vet jag inte hur jag ska fortsätta. Han tog mitt hjärta med sig. Hur kan jag då fortsätta leva? Jag kan varken leva utan honom eller utan hjärta. Snart kommer jag försvinna. Ingen kommer gråta. Ingen förutom himlen som lider med mig.
Världen försvinner under mig och jag känner att det här är slutet. Det gråa livlösa ersätts med svart. Regnet slår hårdare mot asfalten, men jag känner det inte. Min kropp är förlamad mot alla smärta. Mot alla känslor. De försvann med mitt hjärta.
Mörkret lyses upp av ett starkt sken. Slutet av tunneln. Jag försöker förgäves resa mig upp men inser att jag är förlamad. Kan inte röra mig mot skenet som ska föra mig härifrån. Kom till mig. Ta bort mig från denna värld – snabbt och enkelt. Som att jag aldrig hade funnits.
Ljuset kommer närmare och bländar mig. Mina ögon svider mera och jag tittar bort.
Tittar – för första gången – ner på min kropp. Klänningen är i trasor och droppar av regn och tårar. Knän och handflator är källan till blodpölen jag ligger i.
En ängel blir snabbt synlig ur ljuset. Hans mun rör sig, men jag kan inte höra. Vet han inte om att jag är död? Jag är lika livlös som en svart ros.
Hans skönhet är bländande och jag kan inte slita blicken från de bruna ögonen.
Han uppfattar till slut att hörseln och rösten försvann med mitt liv. Ängeln böjer sig ner och drar upp mig i sin famn. Nej, vet han inte om att jag fläckar ner hans kläder med mitt smutsiga blod? Jag försöker slita mig ur hans grepp, men han håller kvar mig i sin famn. Min styrka försvinner lika snabbt som blodet ur min vita hud. Ängeln river sönder en tygbit och lindar in mina sår – fortfarande med mig i sin famn. Jag suckar – av lättnad antagligen – och lutar mitt tunga huvud mot hans bröst. Hans hjärtas tunga slag lugnar ner mig ytterligare ett steg och får mig att till sist stänga de tomma ögonlocken.
Jag är avundsjuk på Ängeln. Hans hjärta slår i en lugn takt.
Mitt hjärta slår inte alls.
Det är inte här.
Det är någon annanstans.
Är jag död nu? Ingen kan leva utan hjärta.
För att försäkra mig om mitt hjärtas bortgång lägger jag en hand på mitt bröst. Jag väntar men känner inga slag. Plötsligt inser jag att jag inte andas. Jag grips av panik och börjar skaka av rädsla. Ängeln lägger sin varma hand ovanpå min och ser på mig med de stora ögonen.
Efter en stund känner jag något dunka under huden och jag andas ut.
Ängeln fick mitt hjärta att slå igen.
Ängeln räddade mitt liv.
Ängeln är mitt liv.
Mitt ljus i slutet av tunneln.

/ Olivia, 14 år från Göteborg

Hej Olivia

Eftersom det tar alltför lång tid för mig att läsa noveller och tycka till om dem, så gör jag inte det. Det kommer så många förfrågningar om det. Jag hinner helt enkelt inte med det. Därför läser jag enbart första raden.

Det är en bra början.

Du kan gå in på min hemsida www.kimselius.se och läsa under Författartips. Där får du mer tips om hur du bygger upp din berättelse, och där hittar du också sajter där du kan lägga ut din berättelse för att andra ska kunna läsa den och bedöma den.

Lycka till!

Kramisar från Kim



Hej!
Jo, jag undrar en liten sak... När jag får en idé till en novell så skriver jag ner den så fort som möjligt - och då blir det lätt väldigt många noveller. Tycker du att det är bäst att koncentrera sig på en berättelse? Eller kan man skriva på flera samtidigt?
För just nu har jag över 20 noveller (hehe). Eller de flesta är bara mina idéer på papper (väldigt rörigt) :P
Uppskattar svar!

/ Sandra, 14 år från Sverige

Hej Sandra

Du gör helt rätt att skriva ned dina idéer direkt. Det är inget fel att skriva många noveller. Men du kan också göra så att du skriver ned din idé på så sätt att du skriver första kapitlet till berättelsen och/eller slutet och sedan skriver du stolpar till resten. Då får du inte så bråttom att skriva klart berättelsen, eftersom du har dina tankar nedskrivna. Då blir det till slut en bok av det. Jag använder mig av "Gula-Lappar"-tekniken när jag får idéer. Gå in på min hemsida www.kimselius.se och läs under Författartips så ser du vad jag menar.

Du ska vara glad att du har så mycket inspiration. Fortsätt skriv! Inget fel att ha röriga idéer på papper. Du skulle se mina idéböcker!!!

Lycka till med ditt skrivande!

Kramisar från Kim


Hur kom du på att du ville bli författare?

När gedde du ut din första bok?

Jag har en tips - bok hemma :D Jag har testat ditt tips med notislappar... Och jag undrar om hur man får bra insperation...?

/ Essie, 12 år från Sverige

Hej Essie

När jag var åtta år bestämde jag mig för att jag ville bli författare.

Min första bok kom ut julen 1997, då var jag fyrtiotre år.

Jättebra att du har en tipsbok och att du har testat "Gula-lappar".

Om du läser mycket, många olika typer av böcker, då får du inspiration. Kanske kan mina historiska äventyrsböcker inspirera dig? Gå in på min hemsida www.kimselius.se, där kan du läsa utdrag ur "Tillbaka till Pompeji", "Jag är ingen häxa", "Faraos förbannelse", "Den gömda Inkastaden", "Vikingaträl", "Svarta Döden", "Snapphanar", "Giljotinen", "Riddarsvärdet", "Det glömda kriget" och "Snapphaneresan". Andra tips på böcker är serien av Cornelia Funcke: Bläckhjärta, Bläckmagi och Bläckdöd. Läs mycket! Jag lovar att du blir inspirerad av både mina och Cornelias böcker.

Lycka till med ditt skrivande.

Kramisar från Kim


hej Kim! Jag har några frågor jag vil ställa men du kanske inte kan svara på alla men endå.Hur många år va du när du skrev din första bok?Och vad hette din första bok?...Hur många år var du när du blev författare?Och den här frågan behöver du inte svara på men vad hetter din bästa bok du gjort? spellar ingen roll om det är barn eller vuxen bok. =) kramar Miranda! : )

/ Miranda hashani, 9 år från sverige hysebygatan 10b norrköping

Hej Miranda

När jag var åtta år skrev jag min första bok. Den står i min bokhylla och jag är imponerad av att jag lyckades skriva en så bra bok när jag var så ung. Boken heter "Röda slottets hemlighet".

Jag har skrivit i hela mitt liv man aldrig trott riktigt på att jag dög som författare, därför skickade jag inte in till förlag, trots att jag drömt om att bli författare sedan jag var åtta år. Först när jag blev äldre skickade jag in en av de berättelser som jag skrivit under åren. Då var jag 41 år. Den boken kom ut när jag var 43 och boken gjorde dundersuccé. Massmedia (tv-tidningar-radio) gav mig smeknamnet "Blekinges Astrid Lindgren" för att boken sålde så otroligt bra första veckan.

Jag har två favoritböcker och det är "Giljotinen" och "Det glömda kriget 1808-1809". Det är historiska äventyrsböcker. Jag har läsare i alla åldrar. Men om du ska läsa någon av mina böcker kanske du inte ska börja med någon av de hemskaste (som mina favoriter är) utan börja med "Jag är ingen häxa" eller "Tillbaka till Pompeji". Du kan läsa mer om böckerna på min hemsida www.kimselius.se och även läsa smakprov ur dem.

Kramisar från KIm


Hej, Kim.
Tack för ett bra råd!!!
Jag har läst ganska många av dina böcker och jag tycket de är jätte bra!!!!!
Kommer du att fortsätta skriva om Ramona och Theo??

/ Emma, 13 år från Svarige

Hej Emma

Glad att du blev hjälpt av mitt råd. Ännu gladare blev jag att du tycker att mina böcker är jättebra! TACK!

Givetvis kommer jag att skriva mer om Theo och Ramona. Den elfte boken "Snapphanar" kommer första veckan i februari. Dessutom håller jag just nu på att skriva tolfte boken "Kinesiska Draken", en mycket spännande bok!

kramisar från Kim


Hejsan! Vi skulle vilja ha lite tips om hur man gestaltar och hur du och alla andra som skriver får insperation? Vi kan gestalta ganska bra, men hur blir man bättre? Säg inte träna, träna, träna! (är du snäll)

MVH

Essie och Carro

/ Essie och Carro, 12 år från Sverige

Hej Essie och Carro

Jo, det är klart att ni ska träna, men ni ska även få lite praktiska råd:

Gör så här:

Ta en bunt Post-it lappar (gula klisterlappar). Skriv ned de idéer som ploppar ut ur ditt huvud, en idé för varje lapp. Tänk i kapitel, händelser, människor, platser och skriv det på lapparna. Gå igenom lapparna och lägg till mer detaljer på varje lapp. Sedan sorterar du dina lappar i den ordning du vill att saker och ting ska hända. Var noga med att inte fortsätta att skriva på din berättelse förrän du har kommit på slutet och skrivit ned det på en gul lapp. Sätt upp lapparna på väggen, studera dem, flytta om dem om det behövs, stryk och lägg till.

Glöm inte berätta hur personerna ser ut. Tankar, känslor, vänner, fiender, till huvudpersonen osv. Skriv gärna korta noteringar om även detta på lapparna, eller lägg upp ett "persongalleri" där du antecknar varje person du börjar skriva om, vem den personen är, hur den ser ut m.m.

När du därefter skriver berättelsen ska du tänka på vad personerna gör under tiden som de "talar", sitter de, går de, äter de etc. Hur ser det ut runt omkring personerna? Vad tänker de på?

Försök att beskriva personen utan att exakt tala om hur den ser ut, lämna lite till läsarens fantasi. Istället för att skriva "Kalle var 2,20 lång" kan man skriva "Kalle var så lång att han var tvungen att böja sig varje gång han gick igenom en dörröppning", t.ex.

För det mesta har man väldigt bråttom att få ned sina idéer på papperet, det är inte fel. Om du tillhör dem som har bråttom att komma till slutet av berättelsen, brukar berättelserna inte bli så långa. Men... efter att du har skrivit klart berättelsen kan du gå in och lägga till text, t.ex. allt som jag talade om i föregående stycke.

Om du tillhör dem som har väldigt mycket fantasi kanske du inte hinner avsluta din berättelse innan det kommer en ny du vill påbörja. Det gör inget. Har du använt dig av gula lappar har du ändå hela sammanhanget klart för dig och kan fortsätta skriva din berättelse färdigt en annan gång.

När jag skriver gör jag oftast "benet" först. När väl det är klart, alltså hela historien, går jag in och lägger "kött på benet", med andra ord: tänker mer på tankar, omgivningar m.m. och lägger till det. Då blir berättelsen längre och mustigare.

Varje bok byggs upp runt en riktig historisk händelse. När jag har bestämt vilket ämne jag ska skriva om läser jag mängder av faktaböcker om det ämnet, t.ex. Kina. Under tiden jag läser, dyker idéerna om vad boken ska handla om upp. Då skriver jag ned det på Post-it-lappar. När jag sedan läst klart all fakta har jag mängder av gula lappar med idéer på kapitel, händelser, ord som ska till faktadelen i slutet av boken. Då sätter jag mig och skriver.

För att berättelsen ska hålla sig så nära fakta och sanning som möjligt försöker jag väva in riktiga historiska personer i böckerna. Ofta berättar jag mer om de personerna i faktadelen för att läsaren ska förstå att de personerna har funnits på riktigt.

Läs gärna någon av mina böcker för att se hur jag lägger upp böckerna. Till exempel min senaste bok "Det glömda kriget 1808-1809!" som är min bästa bok!

Hoppas att detta gav dig svar på din fråga. Om du går in på min hemsida www.kimselius.se hittar du fler tips under länken "Författartips". På hemsidan kan du även läsa mer om mig och mina böcker, till exempel utdrag ur varje bok: "Tillbaka till Pompeji", "Jag är ingen häxa", "Faraos förbannelse", "Den gömda Inkastaden", "Vikingaträl", "Svarta Döden", "Snapphanar", "Giljotinen", "Riddarsvärdet" och "Det glömda kriget 1808-1809", samt ”Snapphaneresan” som kommer ut i februari 2009. Dessutom kan du lyssna på ett kapitel ur "Tillbaka till Pompeji", "Giljotinen" och "Snapphanar", som jag har läst in.

Lycka till med ditt skrivande.

Kramisar från Kim


Hej Kim

Jag är en tjej som älskar att skriva historier , t.ex : kärlekshistorier och spännande historier som får läsarna att läsa och bli lite sugen óm vad som kommer hända sen o.s.v . Men min fråga är :
Är det möjligt att jag kan bli en författare, har ju alltid velat bli det sen jag var liten.
Har skrivit och skrivit och min svenska lärare läser mina historier som jag skriver nu.
Jag skriver mest om kärleken, men jag har börjat skriva en annan uppsats som handlar om en man som följt en ung tonåring hela livet..
Tjänar du själv bra?
Hur gör du innan du skriver en bok?
Har du tröttnat någongång och tänkt att du velat jobba med något annat?
Tack för att jag fick ställa mina frågor och jag hoppas på svar.
Ha det så bra Kim.
Kram Mirjeta

/ Mirjeta, 14 år från Malmö

Hej Mirjeta

Om du går in på min hemsida www.kimselius.se kan du läsa om flera unga personer som har lyckats bli författare och verkligen SLAGIT IGENOM och blivit stora! Därför har du visst möjlighet att bli författare. Det enda problemet är att du som minderårig inte får skriva på kontraktet utan det får dina föräldrar göra i ditt ställe fram till den dag du fyller 18 år.

Jag försörjer mig som författare sedan tio år tillbaka.

Ibland önskar jag att jag har ett "nio-till-fem-jobb", eftersom jag ständigt jobbar sju dagar i veckan. Annars är det jättekul att vara författare. Det händer mycket annat än själva skrivandet, signeringar, resor, möten etc.

Om du vill skicka in till bokförlag ska du göra så här:
Det bästa sättet att få kontakt med ett bokförlag är att gå till en bokhandel och se ut böcker som tilltalar dig. Se efter vilket förlag som har gett ut boken/böckerna. Det står längst fram i boken. Där brukar stå fullständig adress, telefon, e-mail m.m. Du kan även gå in på www.googles.se och söka på "Bokförlag". Där hittar du allt du behöver.

Skriv din berättelse med dubbelt radavstånd, numrera sidorna. Skicka som papperskopior och bifoga namn, adress och telefon. Jag brukar skriva allt det högst upp på sidorna. Det finns något som heter "Huvud/Sidfot" i Wordprogrammet. Där lägger man in all den texten på första sidan så kommer det automatiskt på alla sidorna.

När förlaget/förlagen (för jag tycker du kan skicka till flera förlag samtidigt) fått ditt manus är det först en redaktör som läser det. Om den personen tycker om det du har skrivit går manus vidare till flera personer som tycker till. Om de tycker om din berättelse kontaktar de dig och ber att få publicera/ge ut din berättelse. Om de skickar tillbaka ditt manus behöver det inte betyda att det är dåligt. Det kanske inte passar deras förlag, de kanske inte har råd att ge ut fler debutanter det året, det är inte rätt person som har läst det från början osv. Får du tillbaka ditt manus ska du alltså inte ge upp, sätt dig ner och läs igenom det igen, se om du kan förbättra det och skicka det till något annat förlag. Tänk på att förlagen får runt 3.000 obeställda manus PER ÅR! Av dem väljer de kanske ut 10-20 manus som de gör böcker av.

Om du får ditt manus antaget börjar en annan process: Manus godkännes, därefter korrigeras manus, stavfel rättas, grammatiska fel m.m. Redaktören kan också komma med vissa kommentarer om att något inte stämmer i ett kapitel eller att man har tappat "röda tråden" på något ställe.

När manus är klart, levererar författaren oftast det på diskett/Cd/mail till förlaget. Där gör man sidor helt klara: sidnumrering, kapitelindelning osv.

Redan när förlaget godkänt manus har de beställt ett omslag. Det är oftast färdigt före boken eftersom det är omslaget man annonserar med, och annonserna går iväg i god tid före det boken kommer ut. Förlagen har oftast speciella illustratörer som gör omslagen åt dem.

Sedan skickas manuset till tryckeriet, nu i färdigt "ombrutet" format, det innebär att alla sidorna ser ut precis så som de ska göra i boken. De trycker boken. De har stora maskiner som kan trycka 3.000 böcker på en timma. Därefter går det iväg till bokbinderiet som sätter ihop omslaget med innehållet: sidorna.

Därefter skickas böckerna, nu i tusentals exemplar, till antingen förlaget, eller ett centralt distributionsföretag. Därifrån beställer bokhandlarna sina böcker och de skickas ut i butiken så att du och alla andra kan köpa böckerna.

Du som författare får royalty på försäljningen. Det innebär att du får en viss summa per bok som säljs, summan varierar från förlag till förlag därför kan jag inte säga hur mycket det rör sig om. Dessutom brukar författaren få ett visst antal gratisexemplar av sin bok, också olika beroende på förlag, det kan röra sig om cirka 10 exemplar, alltså inga stora mängder.

Du kan trycka dina böcker på Print-On-Demand. Då betalar du allt själv, men du behöver bara trycka upp så många böcker du vill ha, t.ex. 1 bok. Priset varierar mellan de olika tryckerierna. Det blir dyrare än att trycka upp 3.000 böcker, men ett mycket billigare alternativ om man inte vill ha så många böcker. Gå in på nätet och titta på t.ex. www.books-on-demand.com, www.instantbook.se www.b4press.com, www.gml.se och många, många fler. Kanske har du något Print-On-Demand tryckeri i din närhet?

Du kan också lägga ut din bok som Digitalbok. Då går du in på www.digitalboken.se Genom Digitalboken får man möjlighet att bli läst och upptäckt av förläggare och allmänhet. Digitalboken är en mötesplats för de som har författardrömmar, men även för redan etablerade författare, förläggare och läsare. Digitalboken har skapats som ett forum för talanger, som kanske aldrig skulle bli publicerade på annat sätt. Det är helt gratis för författare och skribenter att ladda upp sina böcker och texter till Digitalboken.

Uppladdade böcker på Digitalboken kan läsas direkt av vem som helst, som PDF-fil. De som vill kan få sin bok tryckt i allt från några få exemplar till större upplagor, via Digitalbokens Print-On-Demand tjänst. Digitalboken erbjuder också en lektörstjänst där författaren kan få professionell granskning av sin text.

Digitalboken kan också hjälpa till med bokomslag, bilder och framtagning av tryckfärdigt material.

Jag önskar dig lycka till i ditt skrivande. Håll drömmen levande. Jag bestämde mig för att bli författare när jag var åtta år. Nu har jag slagit igenom stort, kommit ut med flera böcker, översatts till många språk och fått smeknamnet "Blekinges Astrid Lindgren". Vill du veta mer om mig kan du gå in på min hemsida www.kimselius.se. Där hittar du också fler tips.

Hör av dig den dag du får ditt manus godkänt.

Kramisar från Kim





Hej!

Jag heter Lovisa, och jag älskar att skriva, jag skriver mina egna "noveller". Jag har börjat att skriva på många berättelser och jag undrar hela tiden "Är detta bra" ? Jag vet inte om jag kan uttrycka mig och jag vet inte riktigt om jag skriver bra, och om någon skulle vilja läsa det jag skriver. Jag börjar på berättelser ofta. Men jag vill bara fråga dig om en sak, du som är en RIKTIG författare. Som jag också vill bli en gång i världen.


Här.


---------------------------------------------------------------------------------------------------------------


Jennie sitter ner på den kalla isen. Hon känner att det börjar bli blött på byxorna. Men hon vägrar att resa sig upp. Aldrig mera ska jag åka skridskor, tänker hon. Det är en onödigt sport. Ingenting man behöver kunna när man är 11 år. Just nu har man andra saker att tänka på.
- Jennie, kliv upp igen du kan blir förkyld! Ropar mamma från sargen.
Men hon bara sitter där. Aldrig att jag går upp härifrån, tänker hon. Men till sist knyter hon av sig sina vita skridskor på isen. Jennie kryper fram till sargen.

- Ta aldrig med mig hit igen! skriker hon.
- De var väll kul Jennie? säger mamma retsamt.
- Nej! skriker Jennie högre denna gång.


Hon rusar där ifrån. Hon tar genvägen igenom skogen hem till deras hus.

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Jag tål verkligen politik.
Jag har bara börjat. Och jag undrar om jag gör någonting fel ? Och är det någonting jag ska tänka på ? Hur bra utrycker jag mig ?

Hoppas verkligen att du vill svara på mina frågor.

Mvh Lovisa.

/ Lovisa, 11 år från Strömsund

Hej Lovisa

Eftersom det tar alltför lång tid för mig att läsa noveller och tycka till om dem, så gör jag inte det. Det kommer så många förfrågningar om det. Jag hinner helt enkelt inte med det. Därför läser jag enbart första raden.

Det är en bra början, ta på "ner" så att det bara blir "Jennie sitter på den kalla isen". Det låter mer spännande.

Du kan gå in på min hemsida www.kimselius.se och läsa under Författartips. Där får du mer tips om hur du bygger upp din berättelse, och där hittar du också sajter där du kan lägga ut din berättelse för att andra ska kunna läsa den och bedöma den.

Lycka till!

Kramisar från Kim


Hej! jag vet inte om det här är rätt ställe att fråga på eller inte... men iallafall, kan ni inte ha lite mer info och fakta om alver och liknande? Jag är väldigt djupt intresserad av fantasy. Min favorit "figur" är då alver. Och jag älskar böckerna om Eragon, Drakryttaren. Jag håller på med tredje boken. Jag älskar fantasy; drakar, alver, Magi och allt annat. En till fråga: Har ni lagt ut fakta om den där draken man hittat i en grotta? eller iallafall skelettet av en drake. För det är ju bevis om att drakar finns/har funnits. Jag såg det på nån fakta kanal på tvn. Helt otroligt! Från en tjej som är väldigt tacksam för svar!

/ Cecilia, 12 år från Jönköping

Hej Cecilia

Jag ska vidarebefordra detta till redaktionen för ungafakta.

Kanske du skulle tycka om att läsa min äventyrsromaner?Jag har skrivit 11 böcker:

"Tillbaka till Pompeji", 1:a boken: Handlar om Ramona, som plötsligt förflyttats i tiden och möter Theo i staden Pompeji. Hon vet att hela staden kommer att förintas av ett vulkanutbrott och döda alla invånarna, även henne om hon inte kan ta sig därifrån i tid. Men hon vet inte när det kommer att hända, om 100 år, om 10 år eller om 10 minuter...

"Jag är ingen häxa", 2:a boken: Här färdas Ramona och Theo i tiden till häxförföljelsens tid. De räddar en flicka från att bli levande bränd på bål och flyr. Men de kommer inte långt innan de själva blir tillfångatagna anklagade för häxeri...

"Faraos förbannelse", 3:e boken: Den berättelsen börjar långt nere i en faraos grav i Egypten. Ramona lägger händerna över gamla skrivtecken på gravens vägg, uttalar en ramsa och plötsligt blir allt svart runt Ramona. Theo ropar på Ramona och får inget svar, han vänder sig om och ser att Ramona är spårlöst borta. Han har ingen aning om vart hon har tagit vägen... Ramona upptäcker ett fladdrande ljus som närmar sig henne i mörkret...

"Den gömda Inkastaden", 4:e boken: Här är Theo och Ramona ute i djungeln när tidsförflyttningen sker. De har kommit ifrån sin turistgrupp och plötsligt hör de ljudet av röster. Ramona tror att det är turistgruppen och rusar ut ur djungeln följd av Theo. Plötsligt står de framför en grupp Inkaindianer som hastigt höjer spjuten mot dem...

"Vikingaträl", 5:e boken: Theo och Ramona blir tillfångatagna av vikingar efter att ha fallit i vattnet och blivit förflyttade i tiden. De förs upp till en slavmarknad för att säljas. Efter ett rymningsförsök av Theo skiljs de båda åt och går olika hemska öden till mötes...

"Svarta Döden", 6:e boken: Här förflyttas Theo och Ramona till Florens 1348 och pestens tid. Där möter de Minette som bär på en stor hemlighet. När hon avslöjar den för Theo och Ramona inser de att de måste fly, men då flyr rakt i armarna på Svarta Döden.

"Snapphanar", 7:e boken: Ramona hittar ett gammalt dokument som för henne på en virvlande färd genom tiden, till Snapphanarna år 1676. Ramona förlorar minnet efter en olycka. Theo lyckas följa efter Ramona i tiden men hamnar på motståndarsidan. Till slut möts de tidigare vännerna i en kamp på liv och död.

"Giljotinen", 8:e boken: År 1793, franska folket gör uppror och avrättar sin kung med giljotinen. Ödet för giljotinen i Theo och Ramonas väg, vilket medför hemska konsekvenser. "Jag ska bara känna", viskade Ramona och vidrörde handtaget på giljotinen. Theo skrek till. Han grep tag i Ramona, vilket fick henne att rycka till och frigöra spaken. Giljotinbladet föll med ett svischande, ödesmättat ljud. Med en duns föll huvudet i korgen. Ramona stupade till marken...

"Riddarsvärdet", 9:e boken: Med fasansfull insikt inser Theo och Ramona att de inte kommit tillbaka till sin egen tid. De håller i ett riddarsvärd! Vid ljudet av röster släpper Ramona taget och gömmer sig. Theo står som förstenad och stirrar på svärdet. Theo har förstått att svärdet är deras enda biljett hem. Han måste hålla fast vid det, till vilket pris som helst. Hans beslut för dem åt skilda håll, till Mont-St-Michel och Château de Pirou i Normandie under 1300-talets riddartid. Planer smids om ond, bråd dö, som även inkluderar Theo och Ramona.

"Det glömda kriget - 1808-1809", 10:e boken: "Vad har jag nu ställt till med?" utbrast Ramona. Hon förstod genast att en ny tidsförflyttning var på gång. Hon ville gripa tag i Theo så att även han följde med. Men det var för sent... När Theo och Robert upptäcker att Ramona försvunnit, vet de inte vart hon har tagit vägen. De tror att hon har färdats till kriget 1808-1809, då Sverige förlorade Finland till Ryssland. Därför läser de allt om det kriget. Varje gång Theo tar en ny mapp får det oanade följder. Ramona kämpar för sitt liv i det finska kriget, där kulorna viner runt henne, folk sprängs i bitar och döden ständigt lurar bakom nästa vägkrök. Ska Theo och Robert hinna rädda Ramona innan det är för sent?

"Snapphaneresan" , 11:e boken: Följ med Theo och Ramona på en spännande resa i Snapphaneland. Berättelsen börjar på Sporrakulla gård, där de hittar ett kopparmynt ifrån Loshultskuppen. Genom kopparmyntet färdas de genom tiden till snapphanefejden 1678. Theo och Ramona ger sig på jakt efter skatten. Färden för dem genom hela Snapphaneriket. Många faror möter dem på vägen. Att hitta skatten är inte så lätt som de först trodde.

”Kinesiska Draken” Detta är ännu en spännande berättelse om Theo och Ramona. Denna gång far de genom tiden till det historiska Kina och får uppleva många av de saker vi idag kan resa runt och studera i nutidens Kina. Som vanligt kastas de mellan olika händelser, skrämmande och livsfarliga, men samtidigt oerhört fängslande. Kommer ut i augusti 2009.

Böckerna är Historiska Äventyrsböcker, skrivna runt en riktig historisk händelse, med riktiga historiska personer och en faktadel i slutet av boken. Många skriver till mig och tackar mig för att de har fått högsta betyg i skolan efter att ha läst någon av mina historiska äventyrsböcker och därefter fått prov i skolan på ämnet. De säger att det känns som om de hade varit där och därför kom ihåg allt de hade läst. De säger också att mina böcker ger spänning för stunden och lärdom för livet. Att böckerna är så spännande att det inte går att sluta läsa dem, förrän dem är slut!

Även jag älskar böckerna om Eragon, men har ännu inte hunnit börja på tredje boken. Eftersom vi har samma smak tror jag att du kommer att tycka om mina böcker också.

Hör av dig och berätta om du läser någon av böckerna och vad du isåfall tyckte om den/dem?

Kramisar från Kim

Föregående sida1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 66 67 68 69 70 71 72 73 74 75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 100 101 102 103 104 105 106 107 108 109 110 111 112 113 114 115 116 117 118 119 120 121 122 123 124 125 126 127 128 129 130 131 132 133 134 135 136 137 138 139 140 141 142 Vidare till fler svar
















Det är vi som satsar på Unga Fakta! Copyright © 2000-2017 Unga Fakta AB