Klicka här för en talversion av Unga Faktas hemsida. Låt datorn läsa upp texter och innehåll för dig!

Till Unga Faktas startsida




















Panelen svarar

Här är de frågor som har besvarats inom ämnet författare. Är du intresserad av något speciellt så kan du spara tid genom att söka efter det.

Sökord:
Kategori:

Här kan du ställa en egen fråga till Kim M. Kimselius om författare!


är det roligt att vara författare??jag går alltid in på ungaberetare varje gång jag går in på nätet!!

/ anna, 8 år från linköping

Hej Anna

Det är jätteroligt att vara författare. Jag lär mig mycket eftersom jag skriver historiska äventyrsböcker. Du lär dig mycket om du går in på Unga Fakta varje dag, för där finns mycket intressant att läsa, fortsätt med det!

Du kan även gå in på min hemsida www.kimselius.se. Där kan du läsa smakprov ur mina böcker, se bilder från mina resor, mina hundar och valpar och mycket mer.

Kramisar från Kim


Hur kan man komma på så mycket att skriva om jag fastnar alltid på tredje sidan?

/ Maria, 12 år från Trelleborg i Sverige.

Hej Maria

Det är bara att träna genom att skriva mycket och läsa mycket. Dessutom kan du använda dig av mitt knep med Post-it-lappar. Då gör du så här för att inte fastna i berättelsen:

Ta en bunt Post-it lappar (gula klisterlappar). Skriv ned de idéer som ploppar ut ur ditt huvud, en idé för varje lapp. Tänk i kapitel, händelser, människor, platser och skriv det på lapparna. Gå igenom lapparna och lägg till mer detaljer på varje lapp. Sedan sorterar du dina lappar i den ordning du vill att saker och ting ska hända. Var noga med att inte fortsätta att skriva på din berättelse förrän du har kommit på slutet och skrivit ned det på en gul lapp. Sätt upp lapparna på väggen, studera dem, flytta om dem om det behövs, stryk och lägg till.

Glöm inte berätta hur personerna ser ut. Tankar, känslor, vänner, fiender, till huvudpersonen osv. Skriv gärna korta noteringar om även detta på lapparna, eller lägg upp ett "persongalleri" där du antecknar varje person du börjar skriva om, vem den personen är, hur den ser ut m.m.

När du därefter skriver berättelsen ska du tänka på vad personerna gör under tiden som de "talar", sitter de, går de, äter de etc. Hur ser det ut runt omkring personerna? Vad tänker de på?

För det mesta har man väldigt bråttom att få ned sina idéer på papperet, det är inte fel. Om du tillhör dem som har bråttom att komma till slutet av berättelsen, brukar berättelserna inte bli så långa. Men... efter att du har skrivit klart berättelsen kan du gå in och lägga till text, t.ex. allt som jag talade om i föregående stycke.

Om du tillhör dem som har väldigt mycket fantasi kanske du inte hinner avsluta din berättelse innan det kommer en ny du vill påbörja. Det gör inget. Har du använt dig av gula lappar har du ändå hela sammanhanget klart för dig och kan fortsätta skriva din berättelse färdigt en annan gång.

När jag skriver gör jag oftast "benet" först. När väl det är klart, alltså hela historien, går jag in och lägger "kött på benet", med andra ord: tänker mer på tankar, omgivningar m.m. och lägger till det. Då blir berättelsen längre och mustigare.

Varje bok byggs upp runt en riktig historisk händelse. När jag har bestämt vilket ämne jag ska skriva om läser jag mängder av faktaböcker om det ämnet, t.ex. Snapphanar. Under tiden jag läser, dyker idéerna om vad boken ska handla om upp. Då skriver jag ned det på Post-it-lappar. När jag sedan läst klart all fakta har jag mängder av gula lappar med idéer på kapitel, händelser, ord som ska till ordlistan etc. Då sätter jag mig och skriver.

För att berättelsen ska hålla sig så nära fakta och sanning som möjligt försöker jag väva in riktiga historiska personer i böckerna. Ofta nämner jag då de personerna i ordlistan för att läsaren ska förstå att de personerna faktiskt har funnits på riktigt.

Det är roligt att vara författare och få leva i fantasivärldar ibland. Men det är också mycket arbete. Speciellt om man skriver historiska äventyrsböcker som jag gör. Det innebär att jag måste läsa mängder av faktaböcker inför varje bok jag ska skriva. Dessutom reser jag till de platser jag skriver om. DET är roligt. Speciellt när jag var i Egypten. Den resan präglade min "Faraos förbannelse" väldigt mycket eftersom hela första kapitlet blev till djupt nere i den grav som jag skriver om i det kapitlet.

Läs gärna någon av mina böcker för att se hur jag lägger upp böckerna. T.ex. min senaste bok "Det glömda kriget 1808-1809!" som är den bästa bok jag gjort!

Hoppas att detta gav dig svar på din fråga. Om du går in på min hemsida www.kimselius.se hittar du fler tips under länken "Författartips". På hemsidan kan du även läsa mer om mig och mina böcker, till exempel smakprov ur varje bok: "Tillbaka till Pompeji", "Jag är ingen häxa", "Faraos förbannelse", "Den gömda Inkastaden", "Vikingaträl", "Svarta Döden", "Snapphanar", "Giljotinen" och de nya böckerna "Riddarsvärdet" och "Det glömda kriget 1808-1809", samt "Snapphaneresan" som kommer ut i februari 2009. Dessutom kan du lyssna på ett kapitel ur "Tillbaka till Pompeji", "Giljotinen" och "Snapphanar", som jag har läst in.

Lycka till med ditt skrivande.

Kramisar från Kim











Hejsan Kim! =)

Jag skulle vilja skriva en saga. Och jag skulle gärna vilja veta litet om just sagor:
1. Hur är en saga uppbyggd?
2. Vad är det för skillnad mellan till exempel en fabel och en saga?
3. Vad är det viktigaste i en saga?
4. Jag har testat en annan gång, men jag tröttnade för att den blev ganska tråkig (och det är väldigt ovanligt att jag tröttnar på något jag skriver ^^). Har du några tips om vad som kan göra en saga intressant?
5. Vi skall snart prata om sagor i skolan, kanske nästa termin, men jag vill helst veta nu =). Det verkar så kul! Snälla, om det är något mer som du vet jag behöver tänka på, skriv det till mig!
6. Det skall nog bli... ungefär som Pettson och Findus, alltså den sortens saga. Den skall inte handla om Pettson och Findus =P.
Är det typ för 5-7 åringar?

Tacksam för ett svar! =D

Kramiz Emma

/ Emma, 13 år från Mölndal

Hej Emma

(Ser att du bor i Mölndal. Jag kommer till Mölndal den 6 december för att signera mina böcker i Mölndals Bokhandel. Kanske vi ses då? Om du går in på min hemsida www.kimselius.se ser du vilka tider jag är där.)

Saga är en berättelse, vanligen berättad för barn, som ofta handlar om magi, talande djur, förtrollade skatter och mytologiska väsen. Ofta handlar de om moral, och har en slående sensmoral. Prinsar och prinsessor är vanliga, men även fattiga bondpojkar och -flickor, som i sagan får en chans att bevisa sin duglighet för de kungliga.

Sagorna kallas ofta "folksagor" och deras ursprung förlorar sig i historiens dunkel. Så till exempel är sagan om Askungen och skon hon tappar i trappan känd redan från 800-talet i Kina. Där är skon visserligen inte av glas utan av guld. Det är bevisat att flera Europeiska folksagor är av indiskt ursprung, eller åtminstone kommit från Indien via perser och araber till Europa.

Man skiljer mellan folksagan som sprids genom muntlig tradition och konstsagan som har en bestämd upphovsman. Man skiljer även på folksagor, som helt och hållet har ett fantastiskt innehåll ("Det var en gång för länge sedan i ett land långt borta ..."), och folksägner, där verkliga platser och personer figurerar, och som av berättarna ansetts ha varit mer eller mindre sanningsenliga.

En fabel är en kort, kärnfull och moralisk berättelse som ej gör anspråk på att vara sann. En vanlig missuppfattning är att en fabel måste handla om djur, vilket inte alls är nödvändigt. Eftersom fabeln inte gör anspråk på att vara sann, kan karaktärerna vara talande djur, vilket inte kan tolkas bokstavligt.

Djuren kan tala och uppföra sig som människor. Varje fabel har en sensmoral, det vill säga något som fabeln vill lära ut. Man använder ofta djurs egenskaper, dvs. ugglan är klok, räven smart och slug, tigern modig och så vidare. Det kan till exempel vara att man ska arbeta flitigt och inte slösa bort tiden med att roa sig, det kan också vara att det går illa om man är elak eller dum, och att det går bra om man är klok och flitig. Från allra första början berättades fablerna muntligt. Efter hand skrevs de ner och förändrades då lite.

Fantasy en kulturell genre som använder magi och andra övernaturliga företeelser som en viktig del av handlingen eller temat. Fantasy skiljer sig från de två närbesläktade genrerna science fiction och skräck främst genom känslan och temat. Det finns dock stora gråzoner mellan dessa tre genrer som tillsammans med magisk realism och folklore brukar klassas som fantastisk litteratur.
(Dessa upplysningar har jag hämtat på Wikipedia, en bra plats att lära sig många saker.)

Skönlitteratur är litteratur skriven med konstnärliga ambitioner: poesi, dramatik, prosa m.m. Motsatsen är facklitteratur.

Om du vill börja göra en längre saga är det bra om du har skrivit ned dina tankar i förväg. Gör så här:

Ta en bunt Post-it lappar (gula klisterlappar). Skriv ned de idéer som ploppar ut ur ditt huvud, en idé för varje lapp. Tänk i kapitel, händelser, människor, platser och skriv det på lapparna. Gå igenom lapparna och lägg till mer detaljer på varje lapp. Sedan sorterar du dina lappar i den ordning du vill att saker och ting ska hända. Var noga med att inte fortsätta att skriva på din berättelse förrän du har kommit på slutet och skrivit ned det på en gul lapp. Sätt upp lapparna på väggen, studera dem, flytta om dem om det behövs, stryk och lägg till.

Glöm inte berätta hur personerna ser ut. Tankar, känslor, vänner, fiender, till huvudpersonen osv. Skriv gärna korta noteringar om även detta på lapparna, eller lägg upp ett "persongalleri" där du antecknar varje person du börjar skriva om, vem den personen är, hur den ser ut m.m.

När du därefter skriver berättelsen ska du tänka på vad personerna gör under tiden som de "talar", sitter de, går de, äter de etc. Hur ser det ut runt omkring personerna? Vad tänker de på?

För det mesta har man väldigt bråttom att få ned sina idéer på papperet, det är inte fel. Om du tillhör dem som har bråttom att komma till slutet av berättelsen, brukar berättelserna inte bli så långa. Men... efter att du har skrivit klart berättelsen kan du gå in och lägga till text, t.ex. allt som jag talade om i föregående stycke.

Om du tillhör dem som har väldigt mycket fantasi kanske du inte hinner avsluta din berättelse innan det kommer en ny du vill påbörja. Det gör inget. Har du använt dig av gula lappar har du ändå hela sammanhanget klart för dig och kan fortsätta skriva din berättelse färdigt en annan gång.

När jag skriver gör jag oftast "benet" först. När väl det är klart, alltså hela historien, går jag in och lägger "kött på benet", med andra ord: tänker mer på tankar, omgivningar m.m. och lägger till det. Då blir berättelsen längre och mustigare.

Varje bok byggs upp runt en riktig historisk händelse. När jag har bestämt vilket ämne jag ska skriva om läser jag mängder av faktaböcker om det ämnet, t.ex. Snapphanar. Under tiden jag läser, dyker idéerna om vad boken ska handla om upp. Då skriver jag ned det på Post-it-lappar. När jag sedan läst klart all fakta har jag mängder av gula lappar med idéer på kapitel, händelser, ord som ska till ordlistan etc. Då sätter jag mig och skriver.

För att berättelsen ska hålla sig så nära fakta och sanning som möjligt försöker jag väva in riktiga historiska personer i böckerna. Ofta nämner jag då de personerna i ordlistan för att läsaren ska förstå att de personerna faktiskt har funnits på riktigt.

Hoppas att detta gav dig svar på dina frågor. Om du går in på min hemsida www.kimselius.se hittar du fler tips under länken "Författartips". På hemsidan kan du även läsa mer om mig och mina böcker, till exempel smakprov ur varje bok: "Tillbaka till Pompeji", "Jag är ingen häxa", "Faraos förbannelse", "Den gömda Inkastaden", "Vikingaträl", "Svarta Döden", "Snapphanar", "Giljotinen" och de nya böckerna "Riddarsvärdet" och "Det glömda kriget 1808-1809", samt "Snapphaneresan" som kommer ut 1 februari 2009. Dessutom kan du lyssna på ett kapitel ur "Tillbaka till Pompeji", "Giljotinen" och "Snapphanar", som jag har läst in.

Det spelar ingen roll att du är 13 och vill skriva för 5-7-åringar: Skriv från hjärtat, om det du vill berätta, då blir det en bra berättelse. När du väl skrivit berättelsen ska du titta igenom den och se om du har använt för svåra ord. Hoppas att allt detta var till hjälp för dig.

Lycka till med ditt skrivande.

Kramisar från Kim










hej jag heter khalat jag bor i gullabergsvägen 2b jag kommer från kusdistan jag har två systrardom heter tarzaochshai jag går i sunnadalskolan jag går i klass 5an

/ khalat, 21 år från kusdistan

Hej Khalat

Sunnandalsskolan har jag besökt ett antal gånger i samband med att de har satt upp pjäser i samarbete med Marinmuseet. Då har jag varit med i manusgruppen.

Kramisar från Kim


Hej!! Jag gillar att skriva berättelser. Det är kul. Jag har tyckt det enda sedan jag var 7 år. Hur många år var du när du började skriva berättelser? Och sen har jag en fråga till har du någon gång blivit känd för en bok? Och i så fall vad hetter den boken? Vad hetter dom bökerna du skriver? Jag älskar att skriva böker!!!!! Jag har börjat på två berätttelser dom hetter: Livet står på spel Erik och Jag kommer alldrig att änndra mig. Tycker du det är bra namn? Dom är velldigt långa och ska bli änu längre. Tror du att jag kan bli en förfatare nån gång? Tack för att du svarar!!!!!

Med goda hälsningar Rebecca!!

/ Rebecca, 10 år från Sverige

Hej Rebecca

När jag var åtta år bestämde jag mig för att bli författare.

För elva år sedan (innan du var född) kom min debutbok "Tillbaka till Pompeji" ut. Jag gjorde då dundersuccé och blev mycket uppmärksammad av TV, radio och tidningar och de gav mig smeknamnet Blekinges Astrid Lindgren för att jag sålde så många böcker. Då blev jag "kändis".

Jag har skrivit 11 böcker:

"Tillbaka till Pompeji", 1:a boken: Handlar om Ramona, som plötsligt förflyttats i tiden och möter Theo i staden Pompeji. Hon vet att hela staden kommer att förintas av ett vulkanutbrott och döda alla invånarna, även henne om hon inte kan ta sig därifrån i tid. Men hon vet inte när det kommer att hända, om 100 år, om 10 år eller om 10 minuter...

"Jag är ingen häxa", 2:a boken: Här färdas Ramona och Theo i tiden till häxförföljelsens tid. De räddar en flicka från att bli levande bränd på bål och flyr. Men de kommer inte långt innan de själva blir tillfångatagna anklagade för häxeri...

"Faraos förbannelse", 3:e boken: Den berättelsen börjar långt nere i en faraos grav i Egypten. Ramona lägger händerna över gamla skrivtecken på gravens vägg, uttalar en ramsa och plötsligt blir allt svart runt Ramona. Theo ropar på Ramona och får inget svar, han vänder sig om och ser att Ramona är spårlöst borta. Han har ingen aning om vart hon har tagit vägen... Ramona upptäcker ett fladdrande ljus som närmar sig henne i mörkret...

"Den gömda Inkastaden", 4:e boken: Här är Theo och Ramona ute i djungeln när tidsförflyttningen sker. De har kommit ifrån sin turistgrupp och plötsligt hör de ljudet av röster. Ramona tror att det är turistgruppen och rusar ut ur djungeln följd av Theo. Plötsligt står de framför en grupp Inkaindianer som hastigt höjer spjuten mot dem...

"Vikingaträl", 5:e boken: Theo och Ramona blir tillfångatagna av vikingar efter att ha fallit i vattnet och blivit förflyttade i tiden. De förs upp till en slavmarknad för att säljas. Efter ett rymningsförsök av Theo skiljs de båda åt och går olika hemska öden till mötes...

"Svarta Döden", 6:e boken: Här förflyttas Theo och Ramona till Florens 1348 och pestens tid. Där möter de Minette som bär på en stor hemlighet. När hon avslöjar den för Theo och Ramona inser de att de måste fly, men då flyr rakt i armarna på Svarta Döden.

"Snapphanar", 7:e boken: Ramona hittar ett gammalt dokument som för henne på en virvlande färd genom tiden, till Snapphanarna år 1676. Ramona förlorar minnet efter en olycka. Theo lyckas följa efter Ramona i tiden men hamnar på motståndarsidan. Till slut möts de tidigare vännerna i en kamp på liv och död.

"Giljotinen", 8:e boken: År 1793, franska folket gör uppror och avrättar sin kung med giljotinen. Ödet för giljotinen i Theo och Ramonas väg, vilket medför hemska konsekvenser. "Jag ska bara känna", viskade Ramona och vidrörde handtaget på giljotinen. Theo skrek till. Han grep tag i Ramona, vilket fick henne att rycka till och frigöra spaken. Giljotinbladet föll med ett svischande, ödesmättat ljud. Med en duns föll huvudet i korgen. Ramona stupade till marken...

"Riddarsvärdet", 9:e boken: Med fasansfull insikt inser Theo och Ramona att de inte kommit tillbaka till sin egen tid. De håller i ett riddarsvärd! Vid ljudet av röster släpper Ramona taget och gömmer sig. Theo står som förstenad och stirrar på svärdet. Theo har förstått att svärdet är deras enda biljett hem. Han måste hålla fast vid det, till vilket pris som helst. Hans beslut för dem åt skilda håll, till Mont-St-Michel och Château de Pirou i Normandie under 1300-talets riddartid. Planer smids om ond, bråd dö, som även inkluderar Theo och Ramona.

"Det glömda kriget - 1808-1809", 10:e boken: "Vad har jag nu ställt till med?" utbrast Ramona. Hon förstod genast att en ny tidsförflyttning var på gång. Hon ville gripa tag i Theo så att även han följde med. Men det var för sent... När Theo och Robert upptäcker att Ramona försvunnit, vet de inte vart hon har tagit vägen. De tror att hon har färdats till kriget 1808-1809, då Sverige förlorade Finland till Ryssland. Därför läser de allt om det kriget. Varje gång Theo tar en ny mapp får det oanade följder. Ramona kämpar för sitt liv i det finska kriget, där kulorna viner runt henne, folk sprängs i bitar och döden ständigt lurar bakom nästa vägkrök. Ska Theo och Robert hinna rädda Ramona innan det är för sent?

"Snapphaneresan" , 11:e boken: Följ med Theo och Ramona på en spännande resa i Snapphaneland. Berättelsen börjar på Sporrakulla gård, där de hittar ett kopparmynt ifrån Loshultskuppen. Genom kopparmyntet färdas de genom tiden till snapphanefejden 1678. Theo och Ramona ger sig på jakt efter skatten. Färden för dem genom hela Snapphaneriket. Många faror möter dem på vägen. Att hitta skatten är inte så lätt som de först trodde.

Böckerna är Historiska Äventyrsböcker, skrivna runt en riktig historisk händelse, med riktiga historiska personer och en faktadel i slutet av boken. Många skriver till mig och tackar mig för att de har fått högsta betyg i skolan efter att ha läst någon av mina historiska äventyrsböcker och därefter fått prov i skolan på ämnet. De säger att det känns som om de hade varit där och därför kom ihåg allt de hade läst. De säger också att mina böcker ger spänning för stunden och lärdom för livet. Att böckerna är så spännande att det inte går att sluta läsa dem, förrän dem är slut!

Hör av dig och berätta om du läser någon av böckerna och vad du isåfall tyckte om den/dem?

Titlarna på dina böcker tycker jag låter mycket bra.

Visst kan du bli författare, det gäller att du inte ger upp. Fortsätt skriv! Dessutom är det viktigt att du läser mycket för att utveckla ditt ordförråd.

Lycka till! Hör av dig den dag du får din första bok utgiven!

Kramisar från Kim


Hej hej! Jag gillar att skriva berättelser! och jag är nyfiken på Tycker du inte att det är jobbigt att skriva så många böcker och så många sidor?
Sen har jag en fråga till!
vad skriver du för böcker?
tycker du att det är kul eller jobbigt?
När började du skriva böcker och hur gick det till att bli en författare?
jag började när jag var 6 och ett halvt år ungfefär och det har gjort mig så intresserad så att jag nu har börjat skriva långa berättelser och böcker.
hade jag nu kunnat bli författare?
Hur gör man för att bli en författare?

det var kul att få fråga dig lite frågor! jag hoppas du svarar mig fort!
Ha det bra mvh Paula!

/ Paula, 10 år från Sverige, Helsingborg

Hej Paula

Det är inte alls jobbigt att skriva böcker när man har så mycket fantasi som jag har. Jag älskar att vara författare och det är inga problem att få många sidor i böckerna, det stora problemet är att inte låta böckerna bli för tjocka!

Jag har skrivit 11 böcker:

"Tillbaka till Pompeji", 1:a boken: Handlar om Ramona, som plötsligt förflyttats i tiden och möter Theo i staden Pompeji. Hon vet att hela staden kommer att förintas av ett vulkanutbrott och döda alla invånarna, även henne om hon inte kan ta sig därifrån i tid. Men hon vet inte när det kommer att hända, om 100 år, om 10 år eller om 10 minuter...

"Jag är ingen häxa", 2:a boken: Här färdas Ramona och Theo i tiden till häxförföljelsens tid. De räddar en flicka från att bli levande bränd på bål och flyr. Men de kommer inte långt innan de själva blir tillfångatagna anklagade för häxeri...

"Faraos förbannelse", 3:e boken: Den berättelsen börjar långt nere i en faraos grav i Egypten. Ramona lägger händerna över gamla skrivtecken på gravens vägg, uttalar en ramsa och plötsligt blir allt svart runt Ramona. Theo ropar på Ramona och får inget svar, han vänder sig om och ser att Ramona är spårlöst borta. Han har ingen aning om vart hon har tagit vägen... Ramona upptäcker ett fladdrande ljus som närmar sig henne i mörkret...

"Den gömda Inkastaden", 4:e boken: Här är Theo och Ramona ute i djungeln när tidsförflyttningen sker. De har kommit ifrån sin turistgrupp och plötsligt hör de ljudet av röster. Ramona tror att det är turistgruppen och rusar ut ur djungeln följd av Theo. Plötsligt står de framför en grupp Inkaindianer som hastigt höjer spjuten mot dem...

"Vikingaträl", 5:e boken: Theo och Ramona blir tillfångatagna av vikingar efter att ha fallit i vattnet och blivit förflyttade i tiden. De förs upp till en slavmarknad för att säljas. Efter ett rymningsförsök av Theo skiljs de båda åt och går olika hemska öden till mötes...

"Svarta Döden", 6:e boken: Här förflyttas Theo och Ramona till Florens 1348 och pestens tid. Där möter de Minette som bär på en stor hemlighet. När hon avslöjar den för Theo och Ramona inser de att de måste fly, men då flyr rakt i armarna på Svarta Döden.

"Snapphanar", 7:e boken: Ramona hittar ett gammalt dokument som för henne på en virvlande färd genom tiden, till Snapphanarna år 1676. Ramona förlorar minnet efter en olycka. Theo lyckas följa efter Ramona i tiden men hamnar på motståndarsidan. Till slut möts de tidigare vännerna i en kamp på liv och död.

"Giljotinen", 8:e boken: År 1793, franska folket gör uppror och avrättar sin kung med giljotinen. Ödet för giljotinen i Theo och Ramonas väg, vilket medför hemska konsekvenser. "Jag ska bara känna", viskade Ramona och vidrörde handtaget på giljotinen. Theo skrek till. Han grep tag i Ramona, vilket fick henne att rycka till och frigöra spaken. Giljotinbladet föll med ett svischande, ödesmättat ljud. Med en duns föll huvudet i korgen. Ramona stupade till marken...

"Riddarsvärdet", 9:e boken: Med fasansfull insikt inser Theo och Ramona att de inte kommit tillbaka till sin egen tid. De håller i ett riddarsvärd! Vid ljudet av röster släpper Ramona taget och gömmer sig. Theo står som förstenad och stirrar på svärdet. Theo har förstått att svärdet är deras enda biljett hem. Han måste hålla fast vid det, till vilket pris som helst. Hans beslut för dem åt skilda håll, till Mont-St-Michel och Château de Pirou i Normandie under 1300-talets riddartid. Planer smids om ond, bråd dö, som även inkluderar Theo och Ramona.

"Det glömda kriget - 1808-1809", 10:e boken: "Vad har jag nu ställt till med?" utbrast Ramona. Hon förstod genast att en ny tidsförflyttning var på gång. Hon ville gripa tag i Theo så att även han följde med. Men det var för sent... När Theo och Robert upptäcker att Ramona försvunnit, vet de inte vart hon har tagit vägen. De tror att hon har färdats till kriget 1808-1809, då Sverige förlorade Finland till Ryssland. Därför läser de allt om det kriget. Varje gång Theo tar en ny mapp får det oanade följder. Ramona kämpar för sitt liv i det finska kriget, där kulorna viner runt henne, folk sprängs i bitar och döden ständigt lurar bakom nästa vägkrök. Ska Theo och Robert hinna rädda Ramona innan det är för sent?

"Snapphaneresan" , 11:e boken: Följ med Theo och Ramona på en spännande resa i Snapphaneland. Berättelsen börjar på Sporrakulla gård, där de hittar ett kopparmynt ifrån Loshultskuppen. Genom kopparmyntet färdas de genom tiden till snapphanefejden 1678. Theo och Ramona ger sig på jakt efter skatten. Färden för dem genom hela Snapphaneriket. Många faror möter dem på vägen. Att hitta skatten är inte så lätt som de först trodde.

Böckerna är Historiska Äventyrsböcker, skrivna runt en riktig historisk händelse, med riktiga historiska personer och en faktadel i slutet av boken. Många skriver till mig och tackar mig för att de har fått högsta betyg i skolan efter att ha läst någon av mina historiska äventyrsböcker och därefter fått prov i skolan på ämnet. De säger att det känns som om de hade varit där och därför kom ihåg allt de hade läst. De säger också att mina böcker ger spänning för stunden och lärdom för livet. Att böckerna är så spännande att det inte går att sluta läsa dem, förrän dem är slut!

Hör av dig och berätta om du läser någon av böckerna och vad du isåfall tyckte om den/dem?

Det är jättekul att skriva historiska äventyrsböcker, eftersom jag läser mycket fakta inför varje bok. Dessutom reser jag till alla platser jag ska skriva om, vilket är en fantastisk upplevelse. Den tolfte boken kommer att handla om Kina, där var jag i våras...

När jag var åtta år bestämde jag mig för att bli författare, men jag skickade inte in till förlag förrän jag var närmare 40 år. Min debutbok kom ut när jag var 43 och då gjorde jag dunderdebut och fick smeknamnet Blekinges Astrid Lindgren för att jag sålde så många böcker.

För att bli författare ska man läsa mycket och skriva mycket och inte ge upp. Skriv från hjärtat om något som berör dig, något du vill berätta om och tycker är viktigt. Då blir det en bra bok.

För mer tips: Gå in på min hemsida www.kimselius.se och läs under "Författartips". Där kan du se hur du ska göra för att få din bok tryckt.

Lycka till! Hör av dig den dag du får din bok antagen.

Kramisar från Kim


Hej Kim! jag förståg att du inte orkade läsa allt det där(eller inte hade någon tid).Jag skriver lite kort om min bästa "Bok" jag håller på med.MIn moder har läsist i den och tycker den var bra(hon ställer massor av frågor om vad som ska hända sen) Och jag skulle verkligen bli glad om den någon gång får stå i skyltfönstert i någon bokafär.Men åter till ämnett här är lite(minimalt) ur den:-ett anat förslag på familjen Nerogg-
Det vart en kall snöstorm i södra england i den lilla byn Lockheartden den sjunde december.Byn låg nästan övergiven och byborna sat tysta i huset och hoppades att det skulle sluta.Men i byns fina kvarter med de mest kungliga familjerna höll just nu familjen Nerogg och familjen Lybas-de mest kungliga i byn på att diskutera en avrättning medan den 14:åriga Alicia Nerogg hör på…
Alicia Nerogg det var namnet och den hon var-detvillsäga - en spinkig tjej med stora bruna ögon och svarta lockar.Om man skulle förklara henne skulle de flesta sagt:Ensam och bortdragen ,men det var ju så hon var en lite utstöt tjej som inte passade in någon stans.en slags docka som bara fanns där.Man kunde prata med den ge den mat och klä den men inte ha någon särsild kontakt med den,ingen närvaro..Som om hon inte hade känslor som en docka som ingen längre använder.
Själva handlingen är att hennes föräldrar som är överhuvud över staden tillsamans med familjen Lybas.Dem diskuterar(stavning?) en avrättning och Alicia står inte ut med det.Ska hon rädda pojken som kanske ska dö i förtid?(avrättningen) och aldrig bli förlåten av sin föräldrar?eller ska hon blunda för det som händer?

/ Zelda, 9 år från Lund

Hej Zelda

Som tidigare kan jag bara uppmuntra dig att fortsätta skriva. För att vara endast nio år har du ett fantastiskt språk. Om du går in på min hemsida www.kimselius.se och läser under "Författartips", kan du läsa om en flicka som fick sin första bok utgiven när hon var nio år.

Fortsätt skriv! Lycka till! Hör av dig den dag du får din bok utgiven.

Kramisar från Kim


Hej jag har fått hjärnstopp och kommer inte på någon fortsättning på min bok. jag har skrivit 3 kapitel men kommer inte på me vad ska jag göra vad brukar du görra när du inte kommer på mer just då?

/ elin

Hej Elin

Ett bra sätt att inte få skrivkramp är att arbeta med Post-it-lappar. Gör så här:

Ta en bunt Post-it lappar (gula klisterlappar). Skriv ned de idéer som ploppar ut ur ditt huvud, en idé för varje lapp. Tänk i kapitel, händelser, människor, platser och skriv det på lapparna. Gå igenom lapparna och lägg till mer detaljer på varje lapp. Sedan sorterar du dina lappar i den ordning du vill att saker och ting ska hända. Var noga med att inte fortsätta att skriva på din berättelse förrän du har kommit på slutet och skrivit ned det på en gul lapp. Sätt upp lapparna på väggen, studera dem, flytta om dem om det behövs, stryk och lägg till.

Glöm inte berätta hur personerna ser ut. Tankar, känslor, vänner, fiender, till huvudpersonen osv. Skriv gärna korta noteringar om även detta på lapparna, eller lägg upp ett "persongalleri" där du antecknar varje person du börjar skriva om, vem den personen är, hur den ser ut m.m.

När du därefter skriver berättelsen ska du tänka på vad personerna gör under tiden som de "talar", sitter de, går de, äter de etc. Hur ser det ut runt omkring personerna? Vad tänker de på?

För det mesta har man väldigt bråttom att få ned sina idéer på papperet, det är inte fel. Om du tillhör dem som har bråttom att komma till slutet av berättelsen, brukar berättelserna inte bli så långa. Men... efter att du har skrivit klart berättelsen kan du gå in och lägga till text, t.ex. allt som jag talade om i föregående stycke.

Om du tillhör dem som har väldigt mycket fantasi kanske du inte hinner avsluta din berättelse innan det kommer en ny du vill påbörja. Det gör inget. Har du använt dig av gula lappar har du ändå hela sammanhanget klart för dig och kan fortsätta skriva din berättelse färdigt en annan gång.

När jag skriver gör jag oftast "benet" först. När väl det är klart, alltså hela historien, går jag in och lägger "kött på benet", med andra ord: tänker mer på tankar, omgivningar m.m. och lägger till det. Då blir berättelsen längre och mustigare.

Varje bok byggs upp runt en riktig historisk händelse. När jag har bestämt vilket ämne jag ska skriva om läser jag mängder av faktaböcker om det ämnet, t.ex. Snapphanar. Under tiden jag läser, dyker idéerna om vad boken ska handla om upp. Då skriver jag ned det på Post-it-lappar. När jag sedan läst klart all fakta har jag mängder av gula lappar med idéer på kapitel, händelser, ord som ska till ordlistan etc. Då sätter jag mig och skriver.

För att berättelsen ska hålla sig så nära fakta och sanning som möjligt försöker jag väva in riktiga historiska personer i böckerna. Ofta nämner jag då de personerna i ordlistan för att läsaren ska förstå att de personerna faktiskt har funnits på riktigt.

Det är roligt att vara författare och få leva i fantasivärldar ibland. Men det är också mycket arbete. Speciellt om man skriver historiska äventyrsböcker som jag gör. Det innebär att jag måste läsa mängder av faktaböcker inför varje bok jag ska skriva. Dessutom reser jag till de platser jag skriver om. DET är roligt. Speciellt när jag var i Egypten. Den resan präglade min "Faraos förbannelse" väldigt mycket eftersom hela första kapitlet blev till djupt nere i den grav som jag skriver om i det kapitlet.

Läs gärna någon av mina böcker för att se hur jag lägger upp böckerna. T.ex. min senaste bok "Det glömda kriget 1808-1809!" som är den bästa bok jag gjort!

Hoppas att detta gav dig svar på din fråga. Om du går in på min hemsida www.kimselius.se hittar du fler tips under länken "Författartips". På hemsidan kan du även läsa mer om mig och mina böcker, till exempel smakprov ur varje bok: "Tillbaka till Pompeji", "Jag är ingen häxa", "Faraos förbannelse", "Den gömda Inkastaden", "Vikingaträl", "Svarta Döden", "Snapphanar", "Giljotinen" och de nya böckerna "Riddarsvärdet" och "Det glömda kriget 1808-1809", samt "Snapphaneresan som kommer ut ifebruari 2009. Dessutom kan du lyssna på ett kapitel ur "Tillbaka till Pompeji", "Giljotinen" och "Snapphanar", som jag har läst in.

Lycka till med ditt skrivande.

Kramisar från Kim








Hur kommer det sej att du började skriva böker ???

/ Emma, 9 år från Sverige

Hej Emma

Jag älskar orden, har massor av fantasi och kan inte låta bli att skriva!!! Jag bestämde mig för att bli författare när jag var åtta år!

Om du går in på min hemsida www.kimselius.se kan du läsa mer om mig och mina böcker.

Kramisar från Kim


Hejsan Kim!
Kostar det att skicka "vykort" till någon annan från sidan?

/ Elin, 13 år från Kristianstad

Hej Elin

Vet faktiskt inte det! Visste inte ens att det gick att skicka vykort från unga berättares sida. Hinner aldrig titta på den sidan, eftersom jag har fullt upp med att besvara alla frågor som kommer.

Kramisar från Kim


Hej jag igen med en viktig fråga! jag håller på att skriva en til bok nu Alicia Nerogg,Alicia Nerogg(annat förslag) och Maya Sebquist.här är en liten del av Alicia Nerogg 1:


Det var en kall nat i södra england.Året var:1883.Människorna Strövade då
och då förbi huset så att det knastrade på kullerstens gatorna. huset vi skall följa Alicia Nerogg som denna historia handlar om ligger här.Huset låg fridfult och var stort.Huset låg i byn lockheart.Familjen Nerogg tillhörde en av dem fina familjerna i byn lockheart.Dem hade en dotter vid namn Alicia Nerogg ett lite udda namn.Dottern hade svarta lockar och stora vänliga bruna ögon.Hon var ganska blek och smal men hade ett stort hjärta.
Alicia vaknade av ett plötsligt jud.Hon reste sig upp och gick fram till fönstret.Fönstret var fördragett av ett vinröt siden tygg som var broderat med små kvittrande fåglar.Hon drog upp gardinen och ryste till.Där utanför gick 12..Vad det var kunde hon inte avgöra.Dem hade vitt hår alla ’’mäniskorna’’ hade ett band med ett tecken.Själva teckenet var en rund ring med ett öga inuti.Dem hade en blodröd ’’tröja’’ med sama tecken.Dem hade en svart mantel enu ett sånt märke fast mycket störe.En av dem höjer plötsligt långfingret eller om man kan kalla det finger den var så blek att det skar i det svarta.Den pekade på fönstret där Alicia står.
liten del av Alicia 2:

Det vart en kall snöstorm i södra england i den lilla byn Lockheartden den sjunde december.Byn låg nästan överlagd och byborna sat tysta i huset och hoppades att det skulle sluta.Men i byns fina kvarter med dem mest kungliga familjer hållde just nu familjen Nerogg och familjen Lybas-dem mest kungliga i byn på att diskutera en avrättning medans den 14:åriga Alicia Nerogg hör på…
Alicia sat i det stora vardagsrummet med glasbord och tavlor och kollade med tårfyllda ögon på familjerna. Hon viste vad som skulle hända..Enu en avrättning dem var förfärliga..att höra en mans sista ord…-dem höll på att diskutera om pojken skulle avrättas eller inte..Pojken var i Alicia’s ålder och hade gjort nåt vättigt tyckte Alicia-han hade ju gjort en väldigt modig sak… han hade räddat en hel samling av fångar från fängelset-Devilsäga ett grovt brott tyckte Familjerna.
’’Kan jag inte gå upp på mit rum?’’sa Alicia.
Mrs Nerogg vände sit alvarliga ansikte mot Alicia och sade:’’Du lär dig av det här’’ och vände sig sedan om till diskotionen.
’’Jag tycker han ska avrättast genomatt hängas’’ sa Mr Lybas
’’mmm..,men när?’’’sa Mr Nerogg.
Mr Nerogg lutade sig bakott och slöt ögonen.Han öppnade munnen och sade:om en vecka’’
Alicia kollade ner i golvet och försökte fly ifrån det här..-Men man kunde inte fly..det var människor som säljdes till slavar…fast hon sat ju här och låtsades som ingeting-eller gjorde hon det? Men det var väldigt svårt att bry sig om man var dotter till dem som faktis bestämer att folk ska säljas,avrättast..och andra gryma metoder.
och(om du orkar) liten del ut Maya SEbquist:

Maya var en tjej med kolsvart rakt hår som var midjelångt.Hon hade bruna ögon och ganska lång och smal.Hon var för tillfälet bosat i Stockholm där hennes föräldrar tog hand om henne.Fast hon hade alltid inte riktigt passat in…I skolan var det ju okej men hon passade ändå inte riktigt in.Hon visste inte varför-inte på personligheten inte på utseendet inte på namnet..Hon kunde bli tokig på det men sen kom hon på det...det var vid femårs ålder hade Mrs Sebquist Med sit rara ansikte och blonda hår och småtjocka ansikte sat sig ner på huk med förklädde.Sen hade hon sagt med mycket sorgsna ögon:’’Du är adopterad’’.Hon hade förstås inte fattat då men med åren kom det upp för henne.Hennes ’’föräldrar’’ viste bara att hennes bioligaska föräldrar var bosatta i danmarkt.Hon hade ofta tänkt att ryma dit men det var ju trots allt danmark…Hon var 17så..Henne ’’mor’’ hade lovat att hon skulle få åka till Danmark när hon fyllde 18.Alltså om en vecka och tre dagar..En vecka och tre dagar det upprepade hon ofta för sig själv.I skolan hade hon en vän-Linda hon var den enda som respekteradade en tystlåten tjej som kämpar för att smälta in.Resten av klassen.. man kan inte säga att dem ’’mobbade’’ henne men en snäpp under…Hon satte sig ner på sängkanten och kollde runt i sitt lilla rum.Vagarna var täckta med bilder av danmarkt och ett stort skrivbord ståg under fönstret.Där ståg en lapptopp och en laddningssladd. Hon släckte lampan och lade sig ner i sängen och stirrade upp i taket.Hon blundade och somnade sakta in.

Vem av dem skulle du tagit med som bok?(om du måste välja nån) och om jag skulle skicka in en till vilket bokförlag?
P.S blir glad för svar

MVH/Zelda

/ Zelda, 9 år från ......

Hej Zelda

Tyvärr hinner jag inte läsa dina berättelser, men jag tycker att du ska fortsätta skriva på båda. Har bara låtit blicken glida över dem och jag tycker att du har ett bra, beskrivande språk. Fortsätt skriv färdigt båda berättelserna. Välj gärna att koncentrera dig på en i taget. Försök att skriva färdigt båda innan du skickar till ett förlag. De blir alltid glada om man kan visa upp mer än en berättelse, för då vet de att det finns en ny bok av samma författare som de snart kan trycka upp.

Lycka till med ditt skrivande! Gå gärna in på min hemsida www.kimselius.se under Författartips. Där ser du hur du kontaktar förlag med mera.

Kramisar från Kim


Har du skrivigt någon bok?

/ Annie Kempf, 10 år från Skurup

Hej Annie

Jag har skrivit 11 böcker:

"Tillbaka till Pompeji", 1:a boken: Handlar om Ramona, som plötsligt förflyttats i tiden och möter Theo i staden Pompeji. Hon vet att hela staden kommer att förintas av ett vulkanutbrott och döda alla invånarna, även henne om hon inte kan ta sig därifrån i tid. Men hon vet inte när det kommer att hända, om 100 år, om 10 år eller om 10 minuter...

"Jag är ingen häxa", 2:a boken: Här färdas Ramona och Theo i tiden till häxförföljelsens tid. De räddar en flicka från att bli levande bränd på bål och flyr. Men de kommer inte långt innan de själva blir tillfångatagna anklagade för häxeri...

"Faraos förbannelse", 3:e boken: Den berättelsen börjar långt nere i en faraos grav i Egypten. Ramona lägger händerna över gamla skrivtecken på gravens vägg, uttalar en ramsa och plötsligt blir allt svart runt Ramona. Theo ropar på Ramona och får inget svar, han vänder sig om och ser att Ramona är spårlöst borta. Han har ingen aning om vart hon har tagit vägen... Ramona upptäcker ett fladdrande ljus som närmar sig henne i mörkret...

"Den gömda Inkastaden", 4:e boken: Här är Theo och Ramona ute i djungeln när tidsförflyttningen sker. De har kommit ifrån sin turistgrupp och plötsligt hör de ljudet av röster. Ramona tror att det är turistgruppen och rusar ut ur djungeln följd av Theo. Plötsligt står de framför en grupp Inkaindianer som hastigt höjer spjuten mot dem...

"Vikingaträl", 5:e boken: Theo och Ramona blir tillfångatagna av vikingar efter att ha fallit i vattnet och blivit förflyttade i tiden. De förs upp till en slavmarknad för att säljas. Efter ett rymningsförsök av Theo skiljs de båda åt och går olika hemska öden till mötes...

"Svarta Döden", 6:e boken: Här förflyttas Theo och Ramona till Florens 1348 och pestens tid. Där möter de Minette som bär på en stor hemlighet. När hon avslöjar den för Theo och Ramona inser de att de måste fly, men då flyr rakt i armarna på Svarta Döden.

"Snapphanar", 7:e boken: Ramona hittar ett gammalt dokument som för henne på en virvlande färd genom tiden, till Snapphanarna år 1676. Ramona förlorar minnet efter en olycka. Theo lyckas följa efter Ramona i tiden men hamnar på motståndarsidan. Till slut möts de tidigare vännerna i en kamp på liv och död.

"Giljotinen", 8:e boken: År 1793, franska folket gör uppror och avrättar sin kung med giljotinen. Ödet för giljotinen i Theo och Ramonas väg, vilket medför hemska konsekvenser. "Jag ska bara känna", viskade Ramona och vidrörde handtaget på giljotinen. Theo skrek till. Han grep tag i Ramona, vilket fick henne att rycka till och frigöra spaken. Giljotinbladet föll med ett svischande, ödesmättat ljud. Med en duns föll huvudet i korgen. Ramona stupade till marken...

"Riddarsvärdet", 9:e boken: Med fasansfull insikt inser Theo och Ramona att de inte kommit tillbaka till sin egen tid. De håller i ett riddarsvärd! Vid ljudet av röster släpper Ramona taget och gömmer sig. Theo står som förstenad och stirrar på svärdet. Theo har förstått att svärdet är deras enda biljett hem. Han måste hålla fast vid det, till vilket pris som helst. Hans beslut för dem åt skilda håll, till Mont-St-Michel och Château de Pirou i Normandie under 1300-talets riddartid. Planer smids om ond, bråd dö, som även inkluderar Theo och Ramona.

"Det glömda kriget - 1808-1809", 10:e boken: "Vad har jag nu ställt till med?" utbrast Ramona. Hon förstod genast att en ny tidsförflyttning var på gång. Hon ville gripa tag i Theo så att även han följde med. Men det var för sent... När Theo och Robert upptäcker att Ramona försvunnit, vet de inte vart hon har tagit vägen. De tror att hon har färdats till kriget 1808-1809, då Sverige förlorade Finland till Ryssland. Därför läser de allt om det kriget. Varje gång Theo tar en ny mapp får det oanade följder. Ramona kämpar för sitt liv i det finska kriget, där kulorna viner runt henne, folk sprängs i bitar och döden ständigt lurar bakom nästa vägkrök. Ska Theo och Robert hinna rädda Ramona innan det är för sent?

"Snapphaneresan" , 11:e boken: Följ med Theo och Ramona på en spännande resa i Snapphaneland. Berättelsen börjar på Sporrakulla gård, där de hittar ett kopparmynt ifrån Loshultskuppen. Genom kopparmyntet färdas de genom tiden till snapphanefejden 1678. Theo och Ramona ger sig på jakt efter skatten. Färden för dem genom hela Snapphaneriket. Många faror möter dem på vägen. Att hitta skatten är inte så lätt som de först trodde.

Böckerna är Historiska Äventyrsböcker, skrivna runt en riktig historisk händelse, med riktiga historiska personer och en faktadel i slutet av boken. Många skriver till mig och tackar mig för att de har fått högsta betyg i skolan efter att ha läst någon av mina historiska äventyrsböcker och därefter fått prov i skolan på ämnet. De säger att det känns som om de hade varit där och därför kom ihåg allt de hade läst. De säger också att mina böcker ger spänning för stunden och lärdom för livet. Att böckerna är så spännande att det inte går att sluta läsa dem, förrän dem är slut!

Hör av dig och berätta om du läser någon av böckerna och vad du isåfall tyckte om den/dem?

Kramisar från Kim







Hejsan Kim! =)

Jag har tänkt att skriva en saga.
Men jag vet inte riktigt skillnad på sagor, fabler, skönlitteratur och annat.
Vad är egentligen en saga? Och vad skiljer det från en t. ex. fantasy, fabel, m.m.?

Sedan vill jag gärna ha tips på hur jag skall bygga upp min saga. Jag vill gärna göra en saga för 6-8 åringar, men själv är jag ju 13 ;) Vet liksom inte exakt hur jag skall skriva.
För det är ju ganska annorlunda jämfört med skönlitteratur. Det är en annan uppbyggnad. Men hur...? ^^

Tacksam för svar! =)

Kram Emma

/ Emma, 13 år från Mölndal

Hej Emma

Saga är en berättelse, vanligen berättad för barn, som ofta handlar om magi, talande djur, förtrollade skatter och mytologiska väsen. Ofta handlar de om moral, och har en slående sensmoral. Prinsar och prinsessor är vanliga, men även fattiga bondpojkar och -flickor, som i sagan får en chans att bevisa sin duglighet för de kungliga.

Sagorna kallas ofta "folksagor" och deras ursprung förlorar sig i historiens dunkel. Så till exempel är sagan om Askungen och skon hon tappar i trappan känd redan från 800-talet i Kina. Där är skon visserligen inte av glas utan av guld. Det är bevisat att flera Europeiska folksagor är av indiskt ursprung, eller åtminstone kommit från Indien via perser och araber till Europa.

Man skiljer mellan folksagan som sprids genom muntlig tradition och konstsagan som har en bestämd upphovsman. Man skiljer även på folksagor, som helt och hållet har ett fantastiskt innehåll ("Det var en gång för länge sedan i ett land långt borta ..."), och folksägner, där verkliga platser och personer figurerar, och som av berättarna ansetts ha varit mer eller mindre sanningsenliga.

En fabel är en kort, kärnfull och moralisk berättelse som ej gör anspråk på att vara sann. En vanlig missuppfattning är att en fabel måste handla om djur, vilket inte alls är nödvändigt. Eftersom fabeln inte gör anspråk på att vara sann, kan karaktärerna vara talande djur, vilket inte kan tolkas bokstavligt.

Djuren kan tala och uppföra sig som människor. Varje fabel har en sensmoral, det vill säga något som fabeln vill lära ut. Man använder ofta djurs egenskaper, dvs. ugglan är klok, räven smart och slug, tigern modig och så vidare. Det kan till exempel vara att man ska arbeta flitigt och inte slösa bort tiden med att roa sig, det kan också vara att det går illa om man är elak eller dum, och att det går bra om man är klok och flitig. Från allra första början berättades fablerna muntligt. Efter hand skrevs de ner och förändrades då lite.

Fantasy en kulturell genre som använder magi och andra övernaturliga företeelser som en viktig del av handlingen eller temat. Fantasy skiljer sig från de två närbesläktade genrerna science fiction och skräck främst genom känslan och temat. Det finns dock stora gråzoner mellan dessa tre genrer som tillsammans med magisk realism och folklore brukar klassas som fantastisk litteratur.
(Dessa upplysningar har jag hämtat på Wikipedia, en bra plats att lära sig många saker.)

Skönlitteratur är litteratur skriven med konstnärliga ambitioner: poesi, dramatik, prosa m.m. Motsatsen är facklitteratur.

Om du vill börja göra en längre saga är det bra om du har skrivit ned dina tankar i förväg. Gör så här:

Ta en bunt Post-it lappar (gula klisterlappar). Skriv ned de idéer som ploppar ut ur ditt huvud, en idé för varje lapp. Tänk i kapitel, händelser, människor, platser och skriv det på lapparna. Gå igenom lapparna och lägg till mer detaljer på varje lapp. Sedan sorterar du dina lappar i den ordning du vill att saker och ting ska hända. Var noga med att inte fortsätta att skriva på din berättelse förrän du har kommit på slutet och skrivit ned det på en gul lapp. Sätt upp lapparna på väggen, studera dem, flytta om dem om det behövs, stryk och lägg till.

Glöm inte berätta hur personerna ser ut. Tankar, känslor, vänner, fiender, till huvudpersonen osv. Skriv gärna korta noteringar om även detta på lapparna, eller lägg upp ett "persongalleri" där du antecknar varje person du börjar skriva om, vem den personen är, hur den ser ut m.m.

När du därefter skriver berättelsen ska du tänka på vad personerna gör under tiden som de "talar", sitter de, går de, äter de etc. Hur ser det ut runt omkring personerna? Vad tänker de på?

För det mesta har man väldigt bråttom att få ned sina idéer på papperet, det är inte fel. Om du tillhör dem som har bråttom att komma till slutet av berättelsen, brukar berättelserna inte bli så långa. Men... efter att du har skrivit klart berättelsen kan du gå in och lägga till text, t.ex. allt som jag talade om i föregående stycke.

Om du tillhör dem som har väldigt mycket fantasi kanske du inte hinner avsluta din berättelse innan det kommer en ny du vill påbörja. Det gör inget. Har du använt dig av gula lappar har du ändå hela sammanhanget klart för dig och kan fortsätta skriva din berättelse färdigt en annan gång.

När jag skriver gör jag oftast "benet" först. När väl det är klart, alltså hela historien, går jag in och lägger "kött på benet", med andra ord: tänker mer på tankar, omgivningar m.m. och lägger till det. Då blir berättelsen längre och mustigare.

Varje bok byggs upp runt en riktig historisk händelse. När jag har bestämt vilket ämne jag ska skriva om läser jag mängder av faktaböcker om det ämnet, t.ex. Snapphanar. Under tiden jag läser, dyker idéerna om vad boken ska handla om upp. Då skriver jag ned det på Post-it-lappar. När jag sedan läst klart all fakta har jag mängder av gula lappar med idéer på kapitel, händelser, ord som ska till ordlistan etc. Då sätter jag mig och skriver.

För att berättelsen ska hålla sig så nära fakta och sanning som möjligt försöker jag väva in riktiga historiska personer i böckerna. Ofta nämner jag då de personerna i ordlistan för att läsaren ska förstå att de personerna faktiskt har funnits på riktigt.

Hoppas att detta gav dig svar på din fråga. Om du går in på min hemsida www.kimselius.se hittar du fler tips under länken "Författartips". På hemsidan kan du även läsa mer om mig och mina böcker, till exempel smakprov ur varje bok: "Tillbaka till Pompeji", "Jag är ingen häxa", "Faraos förbannelse", "Den gömda Inkastaden", "Vikingaträl", "Svarta Döden", "Snapphanar", "Giljotinen" och de nya böckerna "Riddarsvärdet" och "Det glömda kriget 1808-1809", samt "Snapphaneresan" som kommer ut 1 februari 2009. Dessutom kan du lyssna på ett kapitel ur "Tillbaka till Pompeji", "Giljotinen" och "Snapphanar", som jag har läst in.

Det spelar ingen roll att du är 13 och vill skriva för 6-8-åringar: Skriv från hjärtat, om det du vill berätta, då blir det en bra berättelse. När du väl skrivit berättelsen ska du titta igenom den och se om du har använt för svåra ord. Hoppas att allt detta var till hjälp för dig.

Lycka till med ditt skrivande.

kramisar från Kim





varför ville du bli författare?
Och är det kul och vardör?

/ Gabriel, 12 år från Gusum

Hej Gabriel

Eftersom jag har mycket fantasi och älskar ord och berättelser bestämde jag mig som åttaåring för att bli författare.

Jag älskar att vara författare, att få försvinna bort i fantasin och leva i en alldeles egen värld.

Jag skriver historiska äventyrsböcker, så det kan bli mycket spännande och otäckt ibland när jag sitter och skriver.

De här böckerna har jag skrivit hittills: Tillbaka till Pompeji, Jag är ingen häxa, Faraos förbannelse, Den gömda Inkastaden, Vikingaträl, Svarta Döden, Snapphanar, Giljotinen, Riddarsvärdet, Det glömda kriget 1808-1809, Snapphaneresan. Om du vill veta mer om mig och mina böcker kan du gå in på www.kimselius.se

Kramisar från Kim


hej har du någon bok om föda barn //olivia

/ olivia, 11 år från stockholm

Hej Olivia

Du kan gå in på länken http://www.9manader.nu/gravid/forloss och läsa om allt om förlossning och om att föda barn.

Kramisar från KIm


jag undrar hur du skriver brätelser

/ jakob, 8 år från varberg sverige sweden

Hej Jakob

När jag skriver gör jag oftast "benet" först. När väl det är klart, alltså hela historien, går jag in och lägger "kött på benet", med andra ord: tänker mer på tankar, omgivningar m.m. och lägger till det. Då blir berättelsen längre och mustigare.

Varje bok byggs upp runt en riktig historisk händelse. När jag har bestämt vilket ämne jag ska skriva om läser jag mängder av faktaböcker om det ämnet, t.ex. Snapphanar. Under tiden jag läser, dyker idéerna om vad boken ska handla om upp. Då skriver jag ned det på Post-it-lappar. När jag sedan läst klart all fakta har jag mängder av gula lappar med idéer på kapitel, händelser, ord som ska till ordlistan etc. Då sätter jag mig och skriver.

För att berättelsen ska hålla sig så nära fakta och sanning som möjligt försöker jag väva in riktiga historiska personer i böckerna. Ofta nämner jag då de personerna i ordlistan för att läsaren ska förstå att de personerna faktiskt har funnits på riktigt.

Det är roligt att vara författare och få leva i fantasivärldar ibland. Men det är också mycket arbete. Speciellt om man skriver historiska äventyrsböcker som jag gör. Det innebär att jag måste läsa mängder av faktaböcker inför varje bok jag ska skriva. Dessutom reser jag till de platser jag skriver om. DET är roligt. Speciellt när jag var i Egypten. Den resan präglade min "Faraos förbannelse" väldigt mycket eftersom hela första kapitlet blev till djupt nere i den grav som jag skriver om i det kapitlet.

Läs gärna någon av mina böcker för att se hur jag lägger upp böckerna. T.ex. min senaste bok "Det glömda kriget 1808-1809" som är den bästa bok jag skrivit!


På www.kimselius.se kan du läsa mer om mig och mina böcker, till exempel smakprov ur varje bok: "Tillbaka till Pompeji", "Jag är ingen häxa", "Faraos förbannelse", "Den gömda Inkastaden", "Vikingaträl", "Svarta Döden", "Snapphanar", "Giljotinen" och de nya böckerna "Riddarsvärdet" och "Det glömda kriget 1808-1809" samt "Snapphaneresan om kommer ut i februari 2009. Dessutom kan du lyssna på ett kapitel ur "Tillbaka till Pompeji", "Giljotinen" och "Snapphanar", som jag har läst in.

Kramisar från Kim












Vilka tre bästa författare är bäst på att skriva skräck-historier?

/ Annie Kempf, 10 år från Skurup

Hej Annie

Vilka som är bäst på skräckhistorier... Det beror nog på vad man tycker om som läsare. Jag tycker väldigt mycket om Roald Dahls och Robert Cormiers böcker. De är läskiga!

Kramisar från Kim


Jag har fantasi,hjärna och fin handstil.
Räcker det för att kunna bli författare?

/ Annie Kempf, 10 år från Skurup

Hej Annie

Det räcker gott med fantasi och skrivglädje för att man ska bli författare. Någon fin handstil behöver du inte ha, eftersom författare numera skriver på datorer.

Lycka till med ditt skrivande!

Kramisar från Kim


hej!
jag skriver väldigt mycket och kommer få bra betyg i svenska, men jag har börjat läsa mer på sistone i studiesyfte mycket skönlituratur men har märkt att det är många författare som inte beskriver hur personer ser ut, är inte det viktigt?

/ astrid

Hej Astrid

Anledningen till att ni ska skriva hur gamla ni är, beror på att jag behöver ha åldern för att veta hur svårt/lätt jag ska uttala mig i frågan...

Vissa författare beskriver personerna mycket noga, andra har valt att inte beskriva personerna in i detalj och lämnar det åt läsarens fantasi.

Ibland kan personbeskrivningarna gå till överdrift, vilket gör att man som läsare hoppar över den biten för att komma vidare i texten. Har man fallenhet för att beskriva personerna på ett lättläst sätt, utan att flödet i texten stannar upp, då tycker jag att du ska skriva personskildringar.

Om det är viktigt eller ej med personskildringar är något som läsaren bara kan svara på. Vad anser du själv som läsare?

Kramisar från Kim


Hej Kim!

Jag har också tänkt på att bli författare. Har nio i modersmål och fått stipendium (stavning?) för att jag skriver mycket. En del säger att jag har ett bra ordförråd (och då menar jag bara svenskan!) Nåja, jag håller på med en del noveller som jag sedan tänkte göra till en enda bok. Alltså novellbok. Ja, jag undrade om det finns något bolag eller nåt som en ungdom i min ålder kan skicka in till? Och kanske sedan bli publicerad? Och har du tips till böcker o.s.v.?

/ Emilia, 12 år från Finland - Borgå

Hej Emilia

Din svenska är mycket bra.

Vad roligt att få en fråga ifrån Finland. (Jag åker till Finland på söndag för att föreläsa, till Helsingfors.)

För att få kontakt med ett förlag tycker jag du ska göra så här: gå till en bokhandel och se ut böcker som tilltalar dig. Se efter vilket förlag som har gett ut boken/böckerna. Det står längst fram i boken. Där brukar stå fullständig adress, telefon, e-mail m.m. Du kan även gå in på www.googles.se och söka på "Bokförlag". Där hittar du allt du behöver.

Skriv din berättelse med dubbelt radavstånd, numrera sidorna. Skicka som papperskopior och bifoga namn, adress och telefon. Jag brukar skriva allt det högst upp på sidorna. Det finns något som heter "Huvud/Sidfot" i Wordprogrammet. Där lägger man in all den texten på första sidan så kommer det automatiskt på alla sidorna.

När förlaget/förlagen (för jag tycker du kan skicka till flera förlag samtidigt) fått ditt manus är det först en redaktör som läser det. Om den personen tycker om det du har skrivit går manus vidare till flera personer som tycker till. Om de tycker om din berättelse kontaktar de dig och ber att få publicera/ge ut din berättelse. Om de skickar tillbaka ditt manus behöver det inte betyda att det är dåligt. Det kanske inte passar deras förlag, de kanske inte har råd att ge ut fler debutanter det året, det är inte rätt person som har läst det från början osv. Får du tillbaka ditt manus ska du alltså inte ge upp, sätt dig ner och läs igenom det igen, se om du kan förbättra det och skicka det till något annat förlag. Tänk på att förlagen får runt 3.000 obeställda manus PER ÅR! Av dem väljer de kanske ut 10-20 manus som de gör böcker av.

Om du får ditt manus antaget börjar en annan process: Manus godkännes, därefter korrigeras manus, stavfel rättas, grammatiska fel m.m. Redaktören kan också komma med vissa kommentarer om att något inte stämmer i ett kapitel eller att man har tappat "röda tråden" på något ställe.

När manus är klart, levererar författaren oftast det på diskett/Cd/mail till förlaget. Där gör man sidor helt klara: sidnumrering, kapitelindelning osv.

Redan när förlaget godkänt manus har de beställt ett omslag. Det är oftast färdigt före boken eftersom det är omslaget man annonserar med, och annonserna går iväg i god tid före det boken kommer ut. Förlagen har oftast speciella illustratörer som gör omslagen åt dem.

Sedan skickas manuset till tryckeriet, nu i färdigt "ombrutet" format, det innebär att alla sidorna ser ut precis så som de ska göra i boken. De trycker boken. De har stora maskiner som kan trycka 3.000 böcker på en timma. Därefter går det iväg till bokbinderiet som sätter ihop omslaget med innehållet: sidorna.

Därefter skickas böckerna, nu i tusentals exemplar, till antingen förlaget, eller ett centralt distributionsföretag. Därifrån beställer bokhandlarna sina böcker och de skickas ut i butiken så att du och alla andra kan köpa böckerna.

Du som författare får royalty på försäljningen. Det innebär att du får en viss summa per bok som säljs, summan varierar från förlag till förlag därför kan jag inte säga hur mycket det rör sig om. Dessutom brukar författaren få ett visst antal gratisexemplar av sin bok, också olika beroende på förlag, det kan röra sig om cirka 10 exemplar, alltså inga stora mängder.

Du kan trycka dina böcker på Print-On-Demand. Då betalar du allt själv, men du behöver bara trycka upp så många böcker du vill ha, t.ex. 1 bok. Priset varierar mellan de olika tryckerierna. Det blir dyrare än att trycka upp 3.000 böcker, men ett mycket billigare alternativ om man inte vill ha så många böcker. Gå in på nätet och titta på t.ex. www.books-on-demand.com, www.instantbook.se www.b4press.com, www.gml.se och många, många fler. Kanske har du något Print-On-Demand tryckeri i din närhet?

Du kan också lägga ut din bok som Digitalbok. Då går du in på www.digitalboken.se Genom Digitalboken får man möjlighet att bli läst och upptäckt av förläggare och allmänhet. Digitalboken är en mötesplats för de som har författardrömmar, men även för redan etablerade författare, förläggare och läsare. Digitalboken har skapats som ett forum för talanger, som kanske aldrig skulle bli publicerade på annat sätt. Det är helt gratis för författare och skribenter att ladda upp sina böcker och texter till Digitalboken.

Uppladdade böcker på Digitalboken kan läsas direkt av vem som helst, som PDF-fil. De som vill kan få sin bok tryckt i allt från några få exemplar till större upplagor, via Digitalbokens Print-On-Demand tjänst. Digitalboken erbjuder också en lektörstjänst där författaren kan få professionell granskning av sin text.

Digitalboken kan också hjälpa till med bokomslag, bilder och framtagning av tryckfärdigt material.

Menar du tips om böcker att läsa? Har du läst någon av mina historiska äventyrsböcker. Där lär du dig mycket:

"Tillbaka till Pompeji", 1:a boken: Handlar om Ramona, som plötsligt förflyttats i tiden och möter Theo i staden Pompeji. Hon vet att hela staden kommer att förintas av ett vulkanutbrott och döda alla invånarna, även henne om hon inte kan ta sig därifrån i tid. Men hon vet inte när det kommer att hända, om 100 år, om 10 år eller om 10 minuter...

"Jag är ingen häxa", 2:a boken: Här färdas Ramona och Theo i tiden till häxförföljelsens tid. De räddar en flicka från att bli levande bränd på bål och flyr. Men de kommer inte långt innan de själva blir tillfångatagna anklagade för häxeri...

"Faraos förbannelse", 3:e boken: Den berättelsen börjar långt nere i en faraos grav i Egypten. Ramona lägger händerna över gamla skrivtecken på gravens vägg, uttalar en ramsa och plötsligt blir allt svart runt Ramona. Theo ropar på Ramona och får inget svar, han vänder sig om och ser att Ramona är spårlöst borta. Han har ingen aning om vart hon har tagit vägen... Ramona upptäcker ett fladdrande ljus som närmar sig henne i mörkret...

"Den gömda Inkastaden", 4:e boken: Här är Theo och Ramona ute i djungeln när tidsförflyttningen sker. De har kommit ifrån sin turistgrupp och plötsligt hör de ljudet av röster. Ramona tror att det är turistgruppen och rusar ut ur djungeln följd av Theo. Plötsligt står de framför en grupp Inkaindianer som hastigt höjer spjuten mot dem...

"Vikingaträl", 5:e boken: Theo och Ramona blir tillfångatagna av vikingar efter att ha fallit i vattnet och blivit förflyttade i tiden. De förs upp till en slavmarknad för att säljas. Efter ett rymningsförsök av Theo skiljs de båda åt och går olika hemska öden till mötes...

"Svarta Döden", 6:e boken: Här förflyttas Theo och Ramona till Florens 1348 och pestens tid. Där möter de Minette som bär på en stor hemlighet. När hon avslöjar den för Theo och Ramona inser de att de måste fly, men då flyr rakt i armarna på Svarta Döden.

"Snapphanar", 7:e boken: Ramona hittar ett gammalt dokument som för henne på en virvlande färd genom tiden, till Snapphanarna år 1676. Ramona förlorar minnet efter en olycka. Theo lyckas följa efter Ramona i tiden men hamnar på motståndarsidan. Till slut möts de tidigare vännerna i en kamp på liv och död.

"Giljotinen", 8:e boken: År 1793, franska folket gör uppror och avrättar sin kung med giljotinen. Ödet för giljotinen i Theo och Ramonas väg, vilket medför hemska konsekvenser. "Jag ska bara känna", viskade Ramona och vidrörde handtaget på giljotinen. Theo skrek till. Han grep tag i Ramona, vilket fick henne att rycka till och frigöra spaken. Giljotinbladet föll med ett svischande, ödesmättat ljud. Med en duns föll huvudet i korgen. Ramona stupade till marken...

"Riddarsvärdet", 9:e boken: Med fasansfull insikt inser Theo och Ramona att de inte kommit tillbaka till sin egen tid. De håller i ett riddarsvärd! Vid ljudet av röster släpper Ramona taget och gömmer sig. Theo står som förstenad och stirrar på svärdet. Theo har förstått att svärdet är deras enda biljett hem. Han måste hålla fast vid det, till vilket pris som helst. Hans beslut för dem åt skilda håll, till Mont-St-Michel och Château de Pirou i Normandie under 1300-talets riddartid. Planer smids om ond, bråd dö, som även inkluderar Theo och Ramona.

"Det glömda kriget - 1808-1809", 10:e boken: "Vad har jag nu ställt till med?" utbrast Ramona. Hon förstod genast att en ny tidsförflyttning var på gång. Hon ville gripa tag i Theo så att även han följde med. Men det var för sent... När Theo och Robert upptäcker att Ramona försvunnit, vet de inte vart hon har tagit vägen. De tror att hon har färdats till kriget 1808-1809, då Sverige förlorade Finland till Ryssland. Därför läser de allt om det kriget. Varje gång Theo tar en ny mapp får det oanade följder. Ramona kämpar för sitt liv i det finska kriget, där kulorna viner runt henne, folk sprängs i bitar och döden ständigt lurar bakom nästa vägkrök. Ska Theo och Robert hinna rädda Ramona innan det är för sent?

"Snapphaneresan" , 11:e boken: Följ med Theo och Ramona på en spännande resa i Snapphaneland. Berättelsen börjar på Sporrakulla gård, där de hittar ett kopparmynt ifrån Loshultskuppen. Genom kopparmyntet färdas de genom tiden till snapphanefejden 1678. Theo och Ramona ger sig på jakt efter skatten. Färden för dem genom hela Snapphaneriket. Många faror möter dem på vägen. Att hitta skatten är inte så lätt som de först trodde.

Du kan gå in på hemsidan www.kimselius.se och läsa smakprov ur mina böcker. I Sverige har de flesta bibliotek mina böcker, jag vet inte hur det är i Borgå, men du kan fråga efter dem. Några av mina böcker är också översatta till finska, "Tillbaka till Pompeji" och "Faraos förbannelse". Men din svenska är så utmärkt att du ska läsa dem på svenska.

Andra böcker som jag tycker mycket om är Cornelia Funckes böcker: "Bläckhjärta", "Bläckmagi" och "Bläckdöd".

Jag önskar dig lycka till i ditt skrivande. Håll drömmen levande. Jag bestämde mig för att bli författare när jag var åtta år. Nu har jag slagit igenom stort, kommit ut med flera böcker, översatts till många språk och fått smeknamnet "Blekinges Astrid Lindgren". Vill du veta mer om mig kan du gå in på min hemsida www.kimselius.se. Där hittar du också skrivtips.

Hör av dig den dag du får ditt manus godkänt.

Kramisar från Kim




Föregående sida1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 66 67 68 69 70 71 72 73 74 75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 100 101 102 103 104 105 106 107 108 109 110 111 112 113 114 115 116 117 118 119 120 121 122 123 124 125 126 127 128 129 130 131 132 133 134 135 136 137 138 139 140 141 142 Vidare till fler svar
















Det är vi som satsar på Unga Fakta! Copyright © 2000-2017 Unga Fakta AB