De första riddarna
Det finns många hjältesagor om krigarna kring Karl den Store. Många av dem handlar om det verkliga krig som frankerna förde mot muslimerna.
Dessa var arabfolk som ville nå längre in i Europa och ta över vissa rika länder, som till exempel Spanien. Den mest berömde av alla dessa hjältar är Roland (Orlando på italienska). Han har troligen funnits i verkligheten, och måste ha varit en riktig kämpe. I sagan har Roland gjorts till en nästan oövervinnelig krigare, som med sitt svärd Durendal besegrar alla prövningar.
"Rolandssången" är ett diktverk som kommit till under 1100-talet, och handlar om Rolands död. I ett bergspass i Pyrenéerna överfalls eftertruppen i Karl den Stores armé av muslimska krigare.
Roland leder kampen mot saracenerna, och vägrar blåsa i sitt stora horn, Olifant, för att kalla på hjälp. Han vill inte utsätta kejsaren för fara.
Till slut finns bara Roland och den krigande biskopen Turpin kvar. Alla andra har stupat. När så även biskopen faller stöter Roland i hornet. Han är redan träffad av så många pilar och spjut att han ser ut som en nåldyna. Men så får han ett hugg i huvudet, så att hjärnan rinner ut. Genast blir han trött och lägger sig ner för att dö, men först krossar han sitt svärd mot en klippa. Ingen ska få svinga Durendal efter honom.
Så dör han och ängeln Gabriel kommer för att hämta honom. Kejsar Karl begråter sin gode vän, och kallar honom den störste riddaren av alla.
Så gick det nog inte riktigt till när den riktige Roland stupade. Under århundradenas gång har Roland blivit en sorts superhjälte och den förste sagoriddaren.
