Lansar
Kastspjut användes aldrig i medeltidens Europa. Långa lansar var ett populärare vapen. Dessa bars av ryttare under armen och stöttes mot andra ryttare eller motståndare på marken.
Fotsoldater använde lansarna mot ryttare genom att ställa lansen på marken, sätta foten mot skaftet och luta vapnet framåt. En rad fotsoldater kunde på detta sätt bilda en mur av vassa spetsar mot ett ridande garde.
Till höger ser du lite olika typer av lansspetsar.
Tornerlansarna var gjorda i trä och ofta vackert utsirade.
Spetsarna kunde vara av trä, men också i järn.
Järnspetsarna brukade vara trubbiga, kuddliknande knoppar, som stötte ner motståndaren utan att skada honom allt för mycket. Vid vissa tillfällen, om riddarna själva ville, användes vassa spetsar.
Lans helt i trä från 1100-talet.
Trälans från 1200-talet, med handskydd av plåt.
Vackert karvad trälans från 1400-talet.
Trälans med handskydd av metall från 1500-talet.
|
Så här greppades lansen. Skaftet bakom handen lyftes in under armen.
Ett populärt stångvapen under senare delen av medeltiden var hillebarden.
Det här var en trälans som försetts med ett yxliknande huvud.
Man kunde både hugga och sticka med en hillebard. Till höger ser du två typer av hillebarder från 1400-talet.
|
