Du, och bara du

Skriven av Sandra, 9 år från Sweden.

Jag gick till skolan, det var mörkt och trist, helt plötsligt så blev allt varmt och underbart. Det var Jimmy som kom. -Hallå Andea kan vi gå tillsammans till skolan? -Javisst sa Andrea. Men i vanliga fallet ville hon inte det, det var för pinsamt plus att hon inte visste vad hon skulle säga, -Eee du spelar ju fotboll klämmer hon ur sig tillslut. -Det stämmer, men jag vill sluta säger Jimmy, .Va, men du älskar ju fotbolls sa Andrea, det har du alltid gort. -Pappa vill inte att jag ska springa efter en boll hela dagarna sa Jimmy. -Men.... Det är inget att prata om. Jaha men........... Tyst!!!!!! Kan du inte fatta, pappa är inte som andra pappor. Jim eller rättare sagt Jimmy sprang iväg hem igen. Inte som andra pappor mumlade Andrea när Pål och Conny kom.
Sen kom alla andra barnen gående till skolan. I skolan var det grott och trist, den enda färgen var smylisen uppe på väggen, osanför svartatavlan. Men Andrea bara fortsatte tänka på Jimmy, kanske hans pappa inte är snäll, han kanske slår Jimmy?! Va, det kan inte vara sant. Jimmys pappa Karli är ju jätte snäll, inte skulle han...... Andrea tappar andan. Karli hade ju varit sjuk, eller helt död, nästan. Han kanske blev dumm efter det. Han kanske kommer dö. Han kanske.............. Det blev för mycket.. Efter skolan vara Andrea bara tung som en sten efter alla tankar som bildat sig i hjärnan. -Hallå, Andrea hördes en svag och lugn röst ifrån buskarna, det var Jim. .Var tog du vägen? -Jag måste sega en sak till dig Andrea, det ör viktigt.

Andrea fälde efter Jim lydigt in i skogen, vad är det undrande Andrea?
Min pappa har dött. -Va!!!!!!! Andrea tappade andan, men..... Säg inget sa Jimmy och gick iväg. -Varför berättar du detta för mig? undrande Andrea. Jag gillar dig, jag tror på att du är en sondära snäll tjej. Som man kan lita på. -Eeee Gillar du mig sa Andrea.-Ee Kaske eller.......... ja det gör jag, jag gillar dig. -Vill du bli ihop? -Okej sa Andrea och blunda. Vet du vad man gör när man är ihop sa Jim. Man kramas, och så helt plötssligt, asså bara sodär var Jims i Andreas famn. Sedan när de nästan kramats klart så pussade Jim Andrea på munnen, inte på kinden utan munnen. Den första kyssen.

Nästa dag så var Andrea hemma hoss Jim, eller nästan i alla fall, dom hade varit på bio. Dom hade varit på en komedi om hette You and Me. Påvg hem hände nott hämskt, Andrea ramlade och...................Jim hjälpte henne inte att blåsa på såren, han bara gick och sa, kom sen jag går i förväg. Och så bara gick han, helt plötsligt.

Andrea var kvar på marken, hon grinade. Inte för att såren hjorde ont utan för Jim. Hur kunde han, bara lämna henne. Nästa dag så var Andrea hoss Jim. Varför sprang du iväg sa Andrea och kollade ledset på Jimmy. För att........... Vadå för att sa Andrea. Eee orka, du förstår ändå inte nonting.



Nu hade det gått två månader, Andrea var ihop med Jim och allt hade blivit ett hot. Abdrea fattar inte att hon inte gjort slut efter allt dumt Jim har gjort och sagt. På eftermiddagen så gorde Andrea slut. Nej.. varför.. För att du är dum mot mig.-Men ofta sa Jim och gjorde en sur grimas. Det är bara du, sa Andrea sedan. -va Bara jag, men gud Andrea du är heöt puckad, socklart att vi ska vara ihop. NEJ!! VATTAR DU INTE ETT ÄNDA DUGG DIN JÄVEL, JAG SKA GÖRA SLUT OCH DU KAN INTE HINDRA MIG!!!!!!!!!!!! -Jaha om vi ska ara arga på varandra så. -Jim tog ett andetag och sedan började prata. -Vad har jag gort, vad har jag sagt, mer ickakt. Vänta lite.. INGET!!!! Det är du och bara du, det har alltid varit du sa Andrea och gick iväg.