Byteshandel | De första mynten | Sedlar | Handel med andra länder | Skatt | Hur man tillverkar pengar | Banker
Scrolla upp
Dra för att scrolla upp och ner
Scrolla ner

Byteshandel

Långt, långt innan vi hade sedlar och mynt så fanns det ändå ekonomi. Man bytte helt enkelt saker med varandra. Kanske en jägare kunde byta en hare mot fisk från en fiskare. Den tidigaste byteshandeln handlade troligen om sånt som man inte kunde klara sig utan i livet –mat. Men det kunde hända att jägaren började fundera på hur många fiskar hans hare var värd. Han nöjde sig knappast med en fisk. Och plötsligt uppstår ett system av värderingar.

Byteshandel var något som människan snabbt lärde sig utnyttja. Man kunde handla med varandra utan att tala varandras språk. När man väl hade bestämt hur mycket olika saker var värda kunde man handla med allt möjligt och byta redskap mot mat, skinn mot vapen och så vidare. Till slut uppstod platser där människor samlades för att handla med varandra. Det vi idag kallar marknader.

Under stenåldern var byteshandeln viktig. Man kunde sälja det man var bra på och få tillbaka något som man inte klarade av eller ville göra. En jägare kunde till exempel byta kött mot sädeskorn så att han själv kunde få mjöl till bröd och bonden fick i sin tur kött på bordet. Så småningom började man också handla med sånt som inte var livsnödvändigt men som man ändå ville ha till exempel smycken. På så sätt så fick saker som kan tyckas "onödiga" också ett bestämt värde. Vissa saker var värda mer än andra beroende på hur skicklig hantverkaren var.

Två bälten tillverkade av Wampumpärlor.
Indianpengar
Vissa folkslag behöll systemet med byteshandel längre än andra. Hos de folk som lever nära naturen och som inte har några fasta boplatser är det vanligast. Det här kunde ställa till det när bytesfolken försökte handla med människor som använde pengar. De nordamerikanska indianerna förstod till en början inte hur de skulle handla med de vita och hur de vitas pengar kunde användas.

Det närmsta indianerna hade till pengar var Wampum-pärlorna, som gjordes av musselskal. Pärlorna användes till smycken och till att dekorera kläder, och var högt skattade bland indianer över hela Nordamerika. Men för de vita som handlade med indianerna hade pärlorna inget värde alls, eftersom de vita själva inte använde dem. Detta förvånade indianerna mycket.

Slavhandel
Man kunde också handla med tjänster, det vill säga att någon åtog sig att utföra arbete i utbyte mot något man ville ha. Så småningom blev det vanligt att man istället för att arbeta för sig själv gjorde saker åt andra men fick betalt istället, alltså en lön. I många delar av världen handlade man också med människor, så kallade slavar eller trälar. Slav kunde man bli av många anledningar. Vanligast var att man hade blivit besegrad av en annan person, kanske under ett krig, men istället för att dödas blev man tvungen att lyda den personen. En slav kunde sedan säljas vidare och bytas mot något annat man behövde.

I krig var det viktigt att ta många slavar eftersom det var ett sätt att bättra på sin inkomst. Krig är ju oftast dyra historier. Hos till exempel vikingarna var trälar vanliga och en viktig handelsvara. Ända upp på 1800-talet handlade man med slavar. I USA, där slavhandeln var som störst, avskaffades 1867 den lag som tillät sådan handel. Etiopien förbjöd slavhandel 1932.




Till Unga Faktas startsida

Copyright © 2000-2018 Unga Fakta AB