De vikingatida husen såg nästan likadana ut vart man än kom.
 |
1. Väggar av korsvis lagda knuttimrade stockar
2. Takbjälkar
3. Bjälkar, ej inbyggda. Användes för att hänga upp saker i.
4. Tak, remsor av björknäver.
5. Takbeläggning av torv. |
Hela huset var en enda lång hall med packat jordgolv. Det fanns en dörröppning, men inga fönster. I taket släpptes solljus in genom ett rökhål. Mitt i hallen brann en eldstad, ofta dag som natt. Då den inte var tänd måste det ha varit ganska mörkt inomhus.
 |
| Träl som mal mjöl med en malsten. Det finaste mjölet fick man när man använde lavasten från Tyskland. |
Vissa byggnader hade mindre rum som användes till arbetshörnor, förråd eller matlagning. Man brukade annars använda mindre i marken nedsänkta bodar som förråd.
 |
| Brödkakor. |
 |
| Hus från Island, som är inbyggda i kullar. Island hade inte så gott om skog, och man byggde därför husen i de material som fanns till hands. Genom att bygga så här utnyttjade man också jordvärmen, och bodde väl skyddad. |
Man sov på långa bänkar som på dagen användes som sittplatser. Ibland sov man på golvet eller i speciella hyllor i väggen. Vikingarna förvarade de flesta av sina ägodelar i kistor. I fredstid kunde vapnen hängas upp på väggarna som dekoration.
 |
| En typisk bondgård under vikingatiden. |
En gård bestod av ett långhus och några mindre bodar. Djuret togs in om kvällarna i en mindre hall, en slags ladugård.
 |
| Långhornsko. |
Man hade också en kornbod till spannmål. Säden var viktig, eftersom den användes till djurfoder om vintern och ölbryggning.
Långhornsboskap och får var de vanligaste husdjuren efter hästen.
Hästar användes för att ta sig fram överallt, och de drog också kärror under handelsresor. Vikingarna började tidigt hålla sig med hundar. De var goda jakt– och stridskamrater, och vaktade också gården.
 |
| Har du sett sådana här får? Fåret till vänster heter Manx Logthan och kunde få upp till sex horn på huvudet. Numera finns det bara på ön Man. Fåret till höger var kolsvart och vanligt på Island. Bägge fåren tappade sin ull och behövde aldrig klippas. |
I städerna var husen betydligt mindre men byggdes på liknande sätt. Varje hus hade här en liten gårdsplan med en brunn och latringrop för avfall. Gatorna täcktes med plankor för att inte bli leriga och farliga under vintern.
Det luktade antagligen inget vidare i vikingastäderna. Råttor måste ha varit ett stort problem, liksom olika sjukdomar.
Husdjur var inte vanliga i städer. På sin höjd hade man en häst, några grisar och fjäderfän.
Vikingaborgar
Vikingarna byggde inte särskilt många militära anläggningar. Det var i så fall kungar som byggde borgar för att skydda vissa områden. Den norske kungen Harald Blåtand var den som lät uppföra flest borgar.
 | 1. Pallisad av trä
2. Jordvall i två etage.
3. Vägar löpte i kryss, de ledde till fyra portar.
4. Fyra långhus lades i en fyrkant, som ytterligare ett skydd. |
|  | | Så här ser borgen ut uppifrån. Idag återstår bara jordvallen. |
|
Den egentliga borgen bestod av de långhus som låg innanför pallisaden.
De liknade de vanliga bondehusen men var kraftigare byggda.
Långhus från sidan. Den här typen av välvt tak kallades svinrygg. Det ansågs vara ett riktift fint sätt att bygga. Hela taket täcktes av träspån. Hålet i mitten släpper ut rök från eldstaden.
Kyrkorna
 |
| Den treskeppiga stavkyrkan från Bygdöy i Oslo. |
Då kristendomen gjort sitt intåg dök en ny typ av byggnader upp – kyrkorna.
De första skandinaviska kyrkorna var pampiga byggen, som uppfördes på samma sätt som vikingahusen, med upprätt stående plankor.
De kallas för stavkyrkor, och några av dem finns kvar än idag.
