Marina reptiler
I haven simmade flera kraftfulla jägare. Ichtysaurierna ("fisködlorna") var bäst anpassade för ett liv i vatten. De rörde sig som nutidens delfiner och tumlare.
|
Mixosaurus (ca 3 m) var en tidig släkting till Ichtysaurus. Den simmade inte riktigt lika bra. |
|
Ichtysaurus (5-7 m) var urtidens bästa simmare, lika smidig som nutidens delfiner. |
De långhalsade plesiosaurerna och deras korthalsade släktingar pliosaurerna var långsammare. Vissa pliosaurer hade de största huvuden av alla djur på jorden.
|
Plesiosaurius (5 m) var en snabb jägare. Precis som nutida sälar kunde den gå upp på land. |
|
Elasmosaurus var 12 m lång. Den långa halsen användes då den jagade fisk eller flygödlor som kom nära havsytan. |
|
Pliosauren Kronosaurus (17 m) hade en jättekäft, som kunde svälja nästan lika stora byten som djuret självt. |
Tylosaurerna liknade krokodiler med fenor och var dödsfiender med plesiosaurerna. Nothosaurus och Mesosaurus var fiskätande reptiler som levde på land men jagade i vattnet.
|
Tylosaurus (8 m) var en effektiv jägare. Den hamnade ofta i bråk med djur som Plesiosaurus. |
|
Nothosaurus (3 m) levde mest på land, men jagade i havet. |
|
Mesosaurus (71 cm) var ett litet rovdjur. Den levde ungefär som Nothosaurus. |
Placodonterna var klumpiga på land, men snabba i havet. De åt framför allt musslor, och hade speciellt utvecklade tänder just för detta.
|
Placodus (2 m) höll sig nära botten där den åt skaldjur. |
Under krita dök också den jättelika sköldpaddan Archelon upp. Den levde ute på de riktigt djupa haven, men gick upp på land för att lägga sina ägg.
|
Archelon (3,7 m) är den största sköldpadda som funnits. Den levde större delen av livet i havet. |