Böcker
Redan under 1800-talet började man trycka spännande böcker om livet i vilda västern. Det var faktiskt ganska vanligt att man skrev fantasifulla böcker om verkliga personer medan de ännu levde.
Revolvermannen Wyatt Earp och spejaren och trappern Buffalo Bill är nog de mest kända exemplen. Earp ville mest bli lämnad ifred, men Buffalo Bill låg själv bakom många av de ihopdiktade historierna. Han framställs som en oslagbar hjälte, som kastar sig huvudstupa in i otroliga och vilda äventyr.
Bills böcker såldes över hela USA, och vände sig främst till folk som levde på landsbygden och hade indianerna i sin närhet.
 |
| Henry Longfellow |
Det dök så småningom upp en annan sorts hjälte, med till och med ännu mer fantastiska äventyr.
Frank Read är ett uppfinnargeni som använder sina fantastiska maskiner för att besegra ödemarkens vildar. Bland annat bygger han en indiansäker dilligens, som mest liknar ett bepansrat lokomotiv.
Hans son, Frank read Jr, blev till och med ännu mer populär, och fick sin egen tidning. Han byggde en sorts robot, en ångdriven prärie-man, som användes i kampen mot indianerna. Mysko, eller hur?
Den förste som skrev om indianer ur indianernas egen synvinkel var poeten Henry Longfellow (1807-1882).
Hans "Hiawathas sång" är en lång hjältedikt om en indiankrigares äventyr. Han hämtade namnet från en mohikanhövding, men berättelserna som ligger till grund för handlingen är från sagor om en hjälte och gud från chippewa-stammen.
 |
| James Fenimore Cooper |
Namnet Hiawatha har sedan levt vidare i en liten tecknad indianpojke från Disney. Han råkar också ut för olika äventyr, men kanske inte så märkliga som Longfellows figur.
James Fenimore Cooper (1789-1851) blev den förste att skriva riktiga romaner om indianer.
Hans mest berömda bok är "Den siste mohikanen", som handlar om spejaren Falköga, en vit man som vuxit upp hos mohikanerna, men tvingas arbeta som guide åt engelsmännen i deras krig mot amerikas kolonisatörer.
Det är en spännande, våldsam och mycket dramatisk historia som läsarena genast tog till sitt hjärta. Flera liknande böcker följde snart, inklusive "Pionjärerna", "Hjortdödaren" och "Skinnstrumpa". Karaktären Falköga har levt vidare i filmer, serier och tv-serier.
Vi har sedan Coopers dagar överösts med böcker om kampen mellan indianer och vita, särskilt pojkböcker och kiosklitteratur.
 |
| Gertrude Bonnin |
Det finns förstås också författare bland indianerna själva, men de uppmärksammas sällan. Indianernas egna nedteckningar av myter, legender och hjältesagor är mycket läsvärda, om än kanske lite svåra att hitta ibland.
Gertrude Bonnin (1875) var sioux-indian och skrev under pseudonymen Zikala-za ("Röda Fågeln"). Hennes berättelser är vardagshistorier om livet i reservatet, olika sorger och glädjeämnen.
Det här var första gången någon skrev dramatiska skildringar av indianernas vanliga liv, med vanliga människor som huvudfigurer. Hon var också politiskt aktiv och skrev insändare och andra texter för att försöka förbättra indianernas situation i USA.
Boktips
"Indianer och vita", Erik "Uncas" Englund, 1957
"Lyssna vite man", Lars Persson, 1973
"Indianernas När Var Hur", Erik Englund, Yvonne Svenström, 1974
"Begrav mitt hjärta vid Wounded Knee", Dee Brown, 1974
"Du är också indian, Pamela", Stig Ericsson, 1978
Indianklubbens årsböcker 1961-90
"Lilla Indianboken", Teresa Oscarsson, 1991
"Vad vet man om prärieindianerna?", Colin Taylor, 1995
"Fakta i närbild: Nordamerikas indianer", 1995
Albumen om Yakari, av Derib (seriealbum)
Albumen "Indianserien" (seriealbum)
