Moderna vampyrer
Under 1900-talet upptäckte novellförfattare att man kunde använda vampyren i många sorters historier.
"Shambleau" (1933) av C. L. Moore handlar om en äventyrare i rymden som stöter på en liten flickvampyr i en stad på Mars.
Denna sk shambleau liknar också Medusa ur den grekiska mytologin. Historien antyder att vampyrerna är rester av en utomjordisk ras.
I "Djävulen hånas icke" (1943) av Manly Wade Wellman hamnar Dracula som krigsfånge i en koncentrationsläger.
"Drick mitt blod" (1951) av Richard Matheson handlar om en liten pojke som är besatt av Dracula. Från en djurpark befriar han en jättefladdermus han kallar "Greven". Efter det att pojken låtit Greven dricka lite av sitt blod, visar det sig att fladdermusen faktiskt är självaste... Ja, ni förstår nog vem.
|
Tanith Lee |
Tanith Lees romantiska fantasynovell "Bite me not" (1984) utspelar sig i ett medeltida kungadöme, där vampyrerna är en sorts svarta änglar som lever i höga klippor.
Kärlek mellan en sådan varelse och en människa framkallar den speciella blomma som gett historien dess namn.
Vampyrerna började också dyka upp i romaner igen. Richard Mathesons "Jag är legend" (1954) berättar om den sista mannen på jorden. Alla andra har blivit vampyrer!
"Staden som försvann" (1975) av Stephen King skildrar hur ett helt samhälle långsamt tas över av en enda, Dracula-lik vampyr.
Robert R. McCammons "They Thirst" (1981) är en vild historia med flera märkliga figurer. Här möter vi bl a en ondskefull kistmakare, och en albino-knutte. Handlingen utspelar sig delvis i Los Angeles´ kloaker, vilka är fulla av vampyrer.
Hjälten i George R. R. Martins "Feberdröm" (1982) är själv vampyr, och läkare. Vampyrismen är här en sorts sjukdom, och det pågår en intensiv jakt på ett botemedel. Gamle Dracula dammades också av för en ny publik.
Fred Saberhagen har skrivit en mycket framgångsrik serie romaner om den odödlige greven. Han dyker upp i flera tidsåldrar, och träffar bl a Sherlock Holmes.
Les Daniels har skrivit en liknande serie böcker om sin egen vampyr, den spanske Don Sebastian Villanueva.
I sex böcker berättar Chelsea Quinn Yarbro om den stilige Comte de Saint-Germain, som har hängt med ända sedan romarriket. De Saint-Germain är förvisso ingen trevlig typ, men det är ändå alltid människorna i historierna som beter sig värst.
"Gästspel av vampyr" (1980) av Suzy McKee Charnas innehåller fem kortromaner som visar vampyren som storviltjägare av människor. Charnas vampyr är av släktet Upier, som har en vass tunga istället för huggtänder.
I "Hunger" (1981) av Whitley Strieber skildras vampyrernas samhälle genom tiderna, utan att ens nämna ordet vampyr.
Det kommer hela tiden nya böcker där man vänder och vrider på vampyren. Serietidningarna har också tagit upp temat. På 70-talet kunde man läsa om den sexiga och utomjordiska Vampirella, som kom från en planet med blod i haven istället för vatten.
Tidningen "Chock" från samma tid innehöll understundom kluriga serierysare, där vampyren presenterades i alla möjliga, och omöjliga, sammanhang.
Samma förlag som gjorde "Chock" gav också ut "Vampirella", vilken handlade om en hjältinna från en planet där alla är vampyrer. När hon hamnar på jorden blir hon så klart förföljd av vampyrjägare, men far själv runt i världen i sällskap med den synnerligen oskicklige magikern Pendragon för att bekämpa övernaturlig ondska i alla former. Oavsett väder och temperatur bär Vampirella alltid samma, röda, pyttelilla baddräktslika utstyrsel.
Men det är framför allt Marvel Comics "Tomb of Dracula" (bara "Dracula" här i Sverige) som gjort mest av figuren. Deras historier är en fortsättning på Stokers bok, och utspelar sig i 70-talets "hippa" London. Nu är det van Helsings dotterdotter och Jonathan Harkers son som jagar vampyren. Dracula själv är densamme, och Marvel har verkligen gjort en kraftfull figur av honom. Försök få tag på gamla nummer av den här tidningen om ni kan. Det är vampyren i full frihet!
Under 2000-talet har Stephenie Meyers romantiska böcker om Bella Swan och vampyren Edward Cullen gjort stor succé och har slagit Harry Potter-böckerna på bästsäljarlistan i USA. Den första boken "Twilight" ("Om jag kunde drömma" på svenska) kom 2005 och har sedan följts av flera andra. Hennes böcker har också filmats med stor framgång.
Liksom "Twiligt"-serien har andra romansviter för ungdomar om det övernaturliga blivit populära. Författaren Darren Shah har skrivit inte mindre än fyra boktrilogier om en pojke med samma namn, Darren Shah, som blir medhjälpare åt en vampyr och slutligen halvvampyr själv. Första boken, "Skräckens cirkus", kom ut år 2000 och väckte stor uppmärksamhet, framför allt för att filmbolaget Warner Bros köpte rättigheterna för flera miljoner dollar. Under 2009 kom till slut den första filmen av flera planerade baserade på böckerna.
I Sverige har John Ajvide Lindqvists "Låt den rätte komma in" (2004) gjort succé. Boken handlar om den mobbade, 12-årige Oskar som blir vän med den märkliga flickan Eli. En rad blodiga mord i området där Oskar bor och andra underliga händelser får honom att förstå att Eli nog är en vampyr. En framgångsrik film gjordes 2008 efter boken.