Anne Rice
Vampyren som romanfigur fick en riktig nytändning 1976, då boken "En vampyrs bekännelse" kom ut.
Författaren Anne Rice (1941-) hade förlorat sin dotter i leukemi, och började spontant skriva ner idéer om att överleva döden. Vampyrtemat föll sig naturligt.
I Rices böcker är vampyren verkligen huvudpersonen. "En vampyrs bekännelse" handlar om hur den odöde Louise berättar sin livs historia för en journalist.
Från början en ung plantageägare i New Orleans blir han 1791 biten av vampyren Lestat. Några nätter senare har Louise själv blivit vampyr, och Lestat tar honom under sitt beskydd.
Vampyrlivet är ingen trevlig tillvaro. Lestat verkar njuta av att ta människoliv, men Louise tycker allt är motbjudande. De får en ny följeslagare i den unga Claudia; ett döende barn som Louise "räddar" genom att göra henne till vampyr. Tillsammans mördar de den hänsynslöse Lestat. Senare reser de jorden runt för att hitta andra vampyrer. Det verkar inte vara så gott om dem. Transsylvanien till exempel är helt tomt på dem.
I Paris hittar de en teater som drivs av vampyrer. Den uråldrige Armand berättar för den frågvise Louise vad han vet om dödens hemligheter, Gud och Djävulen. Nämligen ingenting.
Vampyrer är inte klokare än människor i de här frågorna. Parisvampyrerna får veta att nykomlingarna dödat en annan vampyr. Det finns inget värre brott i deras ögon! Louise skonas tack vare Armand, men Claudia utsätts för solljus och dör. Louise hämnas genom att förstöra hela vampyrteatern.
 |
| Tjusigt bokomslag till engelsk utgåva av "Nattens furste". |
Långt senare, i nutiden, återvänder Louise till New Orleans. Där, i ett förfallet kråkslott träffar han Lestat igen. Han har äntligen repat sig efter det 200 år gamla mordförsöket, men han är en spillra av sitt forna jag. Louise lämnar honom utan att se sig om.
Boken blev en enorm framgång. Rices vampyrer är inga monster. De har alla de för –och nackdelar som vilken människa som helst. De har ingen förmåga att förvandla sig på något sätt.
Inte heller ryggar de för några kors eller vitlökar. Eld kan däremot förgöra dem. De väljer dessutom om de vill vara goda eller onda, precis som du eller jag.
De har dock vissa övernaturliga gåvor. De är otroligt snabba och starka. Varje vampyr har också en egen, speciell talang. De ser dessutom alltid vackra och fräscha ut.
1985 kom uppföljaren "Nattens furste". Här får vampyren Lestat chansen att berätta sin historia. Enligt honom har Louise svartmålat honom i den första boken. Lestat är dessutom en respekterad kändis, och framgångsrik rockstjärna. Han går tillbaka i tiden, precis som Louise gjorde, och berättar om alla sina äventyr. Bland annat träffar han ett par ur-vampyrer i Egypten.
De här två böckerna var början på en serie romaner som gemensamt går under namnet "Vampyrkrönikan". För närvarande innehåller serien åtta böcker. Några av dem har också blivit serietidningar. 1995 gjordes en framgångsrik film på "En vampyrs bekännelse".
