Sven Tveskägg
Scrolla upp
Dra för att scrolla upp och ner
Scrolla ner

960-1014

Tveskägg var son till Harald Blåtand, som var kung över Danmark och Norge. Liksom sin far var han kristen, men i övrigt var de inte särskilt lika varandra.

Blåtand hade låtit mörda sin fosterson Harald Gråfäll, något som Tveskägg starkt ogillade. Men det bråkades om mycket annat också. Till slut drabbade far och son samman i ett slag. Blåskägg sårades svårt och dog strax därefter. Tveskägg blev då kung över Danmark.

På den här tiden hade Skåne sin egen kung, som lydde under Danmarks härskare. Tveskägg ville inte ha någon konkurrens, så han avsatte skånekungen Strutharald och lät honom bli jarl istället.

Men kungens son, Sigvalde, var jarl av Blåskäggs gamla soldatförläggning Jomsborg. Han hade de fruktade kämparna jomsvikingarna på sin sida, och med deras hjälp tog han Tveskägg till fånga. Det sägs att Danmarks alla kvinnor fick skänka sina smycken till Sigvalde för att Tveskägg skulle bli fri. Som ett tecken på att inget ont blod fanns dem emellan gifte sig Tveskägg med Sigvaldes svärsyster Gunnhild.

Tillsammans med Norges kung Olav Tryggvesson gav sig Tveskägg år 994 ut på ett plundringståg till England. Medan han var borta tog svearnas kung, Erik Segersäll, makten i Danmark, men han avled bara ett år senare.

När Tveskägg kom hem fick han emellertid slåss mot Segersälls son Olof Skötkonung, och flera hårda strider utspelade sig vid Hedeby. Till slut möttes de två för fredsförhandlingar, och man kom överens om att lägga ner vapnen. Tveskägg sparkade ut Gunnhild och gifte sig istället med Skötkonungs mor Sigrid Storråda.

Tillsammans med sin nye fosterson och kämpen Eirik Jarl anföll nu Tveskägg sin gamle kamrat kung Olav Tryggvesson av Norge. Tryggvesson hade varit i Polen för att hämta hemgiften, pengar, från sin hustrus familj då han anfölls av de förenade svenska och danska styrkorna. Eftersom han var illa förberedd, föll striderna snart utanför hans kontroll, och till slut stupade han själv.

Nu var Tveskägg även kung över södra Norge. Han lät Eirik Jarl styra landet åt honom, medan han själv for till England år 1002 för att röva mark. År 1013 erövrade han i stort sett hela England, men dog följande år av vad som verkar vara naturliga orsaker.


Harald Blåtand

Harald Hårfagre

Ottar Vendelkråka

Sven Tveskägg

Egil Skallagrimsson

Vagn Åkason


Till Unga Faktas startsida

Copyright © 2000-2024 Unga Fakta AB