Pecoraner
Pecoranerna var än mer utvecklade idisslare än kameldjuren. De flesta var bra löpare, med smala ben och tvåtåiga fötter. Som försvar utvecklade de olika typer av horn på huvudet. Några arter fick huggtänder.
Från början fanns det tre olika familjer, från vilka alla senare pecoraner utvecklades. Idag tillhör bland annat får, hjortar och nötkreatur pecoranerna.
Archaeomeryx
[arr-kä-å-ME-ryx] |
 |
 Längd: cirka 40 cm
Tid: Övre eocen
Plats: Ostasien |
Archaeomeryx var en underlig liten växtätare från asiens stäpplandskap.
Den hade längre bakben än framben, vilket tyder på att den kunde ta långa skutt. Den hade också en lång svans, något som är ovanligt hos djur med den här typen av kroppsform. Kaniner och harar, till exempel, har ju korta svansar.
Troligen åt den mycket rötter. Framtänderna var vassa och mycket kraftiga.
Synthetoceras
[synn-te-TÅSS-ä-rass] |
 |
 Mankhöjd: cirka 1,2 m
Tid: Miocen
Plats: Nordamerika |
Det här djuret såg ut som en märklig blandning av alla möjliga fyrfota växtätare.
Synthetoceras strövade omkring på Nordamerikas prärier som nutidens gnuer i Afrika. Den var en av de första idisslarna som utvecklade horn som försvarsmetod, och gjorde det rejält, dessutom.
Förutom två koliknande horn på huvudet hade den ett långt, y-format horn på nosen. Det fanns också ett par små huggtandsliknande betar i överkäken. Det verkar som om det bara var hannarna som hade horn, vilket tyder på att beväpningen mest användes i inbördes strider mellan Synthetoceras, om honor och revir.
Tragulus
[TRA-gu-luss] |
 |
 Mankhöjd: cirka 30 cm
Tid: Övre pliocen och framåt
Plats: Sydostasien |
Denna primitiva pecoran har överlevt nästan helt oförändrad fram tills idag.
Egentligen liknar Tragulus - eller dvärgmyskdjuret, som det också kallas - mer en gnagare än ett hjortdjur. Kroppen är böjd och kaninliknande, och benen korta.
Tragulus har inga horn, men har utvecklat två betliknande hörntänder i överkäken.
Den har egentligen fyra tår med hovar, men de två yttersta är så små att de inte når marken. Fötterna liknar därför vanliga klövar.
