Hekantonkirerna

Förutom cykloperna hade Gaia och Uranos tre andra söner tillsammans; Briareus (den starke), Cottus (den vilde) och Gyges (den storlemmade). De hade var och en 50 huvuden och 100 armar och var starkare än alla andra vidunder. Deras namn ”hekatonkirerna” kommer av de grekiska orden hekaton, ”hundra” och kheir, ”hand”. På latin var de kända som centimanerna, som också betyder ”de med hundra händer”.

Deras far Uranos blev förskräckt när han fick se sina söner och kastade ner dem i Tartarus. Där blev de kvar, vaktade av draken Campe, tills Zeus befriade dem. På så sätt ställde sig hekatonkirerna på gudarnas sida i deras krig mot titanerna. De kunde kasta hundra klippblock åt gången mot sina motståndare och var omöjliga att övermanna i brottning. När titanerna var besegrade sattes hekatonkirerna att vakta Tartarus portar.

En gång blev Zeus själv fängslad av de andra gudarna. De var trötta på hans humör och olika påhitt, och ville ha en ny kung. Därför band de honom med hundra knutar, men havsnymfen Thetis kallade på hekatonkiren Briareus, som snart hade löst upp knutarna. Vid ett annat tillfälle fick Briareus döma i en tvist mellan Poseidon och Helios, som bägge bråkade om vilka öar som tillhörde vem. Eftersom ingen kunde besegra en hekatonkir var de användbara till mycket.