Scrolla upp
Dra för att scrolla upp och ner
Scrolla ner

Böcker

Baba Yaga.
Häxan har varit en populär figur i folksagor i hundratals år. Ofta är den figur som kallas ”häxa” en otäck kvinnogestalt, till exempel den gamla kannibalen i ”Hans och Greta”. Det är alltså inte alltid hon håller på med trollkonster. Men i de ryska sagorna förekommer en riktig prakthäxa, Baba Yaga. Förutom att hon gärna äter människor far hon också omkring i en flygande mortel och bor i ett hus med hönsfötter, vaktat av ett staket gjort av dödskallar med brinnande ögon. Ibland är Baba Yaga en hemsk figur som är ute efter att snärja hjälten. Men lika ofta kan hon vara hjälpsam, som i sagan om ”Vasilisa den sköna”.

Under 1700 och 1800-talen blir det vanligare att häxan ersätts i sagorna av en ond fé.

I William Shakespeares pjäs ”Macbeth” möter huvudpersonen i början av handlingen tre häxor ute på heden. De förutspår att han ska bli kung, men att han också ska komma att förlora kronan. Deras spådom sätter igång ett händelseförlopp med mord, hämnd och ond bråd död, då Macbeth griper makten och sedan gör allt för att behålla den.

Häxan Tiffany möter ilskna blå pysslingar.
I fantasylitteraturen är häxorna ganska vanliga, fast inte nödvändigtvis i form av den traditionella sagohäxan. I Terry Pratchetts humoristiska böcker om Skiv-världen förekommer häxtrion Granny Weatherwax, Nanny Ogg, Magrat Garlick, senare förstärkt av Agnes Nitt. De tre häxorna är både en sorts parodi på Shakespeares gestalter i Macbeth, men anspelar också på den tredelade ”Gudinnan” som wiccanerna dyrkar. Pratchett håller också på med en bokserie för yngre läsare, där häxlärlingen Tiffany Aching knyts till de andra häxorna i Skiv-världen.

En ständigt populär bok för barn är Roald Dahls ”Häxorna”. Den berättar om hur bokens berättare, en pojke, och hans mormor avslöjar en hemlig organisation av häxor. Äventyren blir ordentligt farliga då de tar in på ett hotell där häxorna håller sin årliga storkonferens för att planera utplånandet av alla barn i världen.

En annan riktigt spännande bok är ”Fröken Smith - den elakaste häxan i världen” av Beverly Nichols. Den till synes vackra fröken Smith flyttar in som granne till Judy, som bor med sin mormor. Men snart börjar Judy misstänka att fröken Smith inte är vad hon synes vara, och hon har rätt. Den vackra damen är egentligen en gräslig häxa som omger sig med ett sällskap av lika gräsliga djur.

En av de många framgångsrika böckerna i serien om Witchworld.
Den långa romansviten ”Witch World” av André Norton handlar om en medeltida värld, där magi spelar en viktig roll. Det är bara kvinnor som har magiska krafter och de kan bara behålla magin så länge de är oskulder. Men det visar sig att en häxa kan välja att dela sin magi med en man hon älskar. Detta avslöjas då häxan Jaelithe blir tillsammans med Simon Tregarth, som kommer från vår värld. Häxornas råd ogillar detta, men tvingas till slut vänja sig vid att även män kan ha magiska krafter.

På omvänt sätt är det männen som har makten över magin i Ursula Le Guins ”Earthsea”-romaner. Men trollkarlarna måste till slut acceptera häxorna som sina jämlikar.

I Harry Potter-böckerna är häxor de kvinnor som föds med magiska krafter. Liksom alla trollkunniga i Harry Potter-världen kan de välja att använde sina krafter till ont eller gott.

Serietidningen ”W.I.T.C.H” handlar om fem tonårstjejer med magiska krafter, som fått uppdraget att beskydda jorden mot ondska. De är egentligen inga traditionella häxor utan kan liknas mer vid superhjältar som använder trollkonster.

Marvels tidning ”Witches” berättar mer bekanta historier om magi, demoner och kampen mellan ont och gott. Magikern Dr Strange rekryterar tre unga häxor för att hjälpa honom beskydda jorden. En av damerna, Satana Hellstrom, har själv övernaturligt ursprung eftersom hon är dotter till demonen Marduk Kurios. Men efter att ha hjälpt Dr Strange förvisades hon till människornas värld, där hon måste leva som en vanlig dödlig.

Filmer

Margaret Hamilton som stilbildande häxa.
Filmerna precis som sagorna har hjälpt till att forma den moderna bilden av häxan. Typiska filmhäxor är den onda drottningen i Disneys ”Snövit och de sju dvärgarna” (1937) och den elaka häxan från västern i ”Trollkarlen från Oz” (1939). Margret Hamiltons Oz-häxa kan man säga är prototypen till alla häxkostymer för Halloween.

Häxor och djävlar på blåkulla i "Häxan".
Den första bevarade filmen om häxor är också en av de bästa. ”Häxan” (1922) av dansken Benjamin Christensen är en blandning av dokumentär och drama. Den skildrar häxans historia genom århundradena och visar upp hur kyrkans inkvisitorer behandlade misstänkta häxor, samt visar sagans version, komplett med Blåkulla-färder, djävlar och trollkonster. I slutet kommer Christensen med olika förslag på vad orsaken till häxtron kan vara. Framför allt tar han upp mentala sjukdomar som kan leda till hysteri hos kvinnor.

Christensen själv dyker upp som både Djävulen och Jesus i en del av filmen som visar masshysteri i ett medeltida nunnekloster. När ”Häxan” dök upp på biograferna skrämde den slag på folk. Många tyckte att den var så hemsk och osammanhängande att de ville polisanmäla den. På senare år har ”Häxan” betraktats som ett mästerverk inom filmen.

Den goda häxan under press i
"Night of the Eagle".
”Night of the Eagle”, mer känd som ”Burn, Witch, Burn” från 1962 handlar om en universitetslektor som får veta att hans fru är en häxa. Hon berättar att det är hennes krafter som gett honom all hans framgång, men han beordrar henne att bränna alla sina häxsaker. Efter detta börjar allt gå snett för lektorn och en rivaliserande häxa dyker upp för att förgöra både honom och hans fru. Filmen bygger på romanen ”Conjuror Wife” av Fritz Lieber. Boken har filmats fler gånger under andra namn.

Den brittiska ”The Witchfinder General” (1968) är en för sin tid mycket blodig och våldsam historia som bygger på den verklige häxjägaren Matthew Hopkins onda bedrifter. Filmen skildrar också konflikterna mellan olika politiska och religiösa grupper under det engelska inbördeskriget 1645.

Vincent Price som
Matthew Hopkins.
Hopkins spelas av skräckfilmslegenden Vincent Price. I verkligheten dömdes Hopkins för häxkonst själv och avrättades, men i filmen tar ett av hans offer en blodig hämnd på honom. ”The Witchfinder General” blev både en skandal och en framgång. Den marknadsfördes i USA under namnet ”The Conqueror Worm”.

Den tyska skräckfilmen ”Hexen bis aufs Blut gequält”, mer känd som ”Mark of the Devil” (1970) kom till eftersom ”The Witchfinder General” blivit så populär. Denna film visar upp en rad hemska scener där häxor blir torterade.

För att väcka nyfikenhet och sensation marknadsfördes filmen med slogan: ”Den mest fasaväckande film som gjorts” och publiken fick med sig spypåsar in på bion. I grunden handlar filmen om en häxjägare vars assistent till slut vänder sig mot honom.

”The Devils” (1970) av Ken Russel bygger på verkliga händelser och berättar om hur prästen Urbain Grandier (Oliver Reed) utpekas som häxa av nunnorna i ett kloster. Trots att han aldrig erkänner anklagelserna, ens under tortyr, bränns han till slut på bål som häxa.

Falsk häxa i "Monty Python and the Holy Grail".
I den galna komedin ”Monty Python and the Holy Grail” (1975) ges en skarp kommentar till hur häxförföljelserna utfördes. En kvinna (Connie Booth) anklagas av byborna för att vara häxa, eftersom hon har en toppig hatt och lång krokig näsa. Det visar sig att hatten och näsan är en tratt och en morot som byborna tvingat på henne. En man ropar att han förvandlats till en vattenödla av henne, men tillägger att han, eftersom han ser ut som en människa, känt sig bättre den senaste tiden.

Julian Sands som häxmästare i "Warlock".
Skräckfilmen ”Warlock” (1989) handlar om en manlig häxa på väg att avrättas i 1600-talets Bosten. Men Djävulen skickar honom framåt i tiden för att foga samman delarna till en svartkonstbok som kan ge honom makt att tillintetgöra skapelsen. Filmens titel ”Warlock” är också en benämning på en manlig häxa eller trollkarl. Handlingen tar upp en mängd olika intressanta vidskepligheter om sägnernas häxor, saker som var betraktade som fakta under tiden för de stora häxförföljelserna. Bland annat gör häxmästaren en flygsalva av barnfett och jagas av en häxjägare med kunskaper i god trolldom.

Angelica Huston som överhäxa i filmen "Häxorna".
Den populära "Häxorna i Eastwick" (1987) berättar om tre kvinnliga vänner som försöker sig på magi och får en väldigt efterhängsen Djävul på halsen. Till slut går häxorna samman och lär den onde en ordentligt läxa. "Häxorna i Eastwick" har senare blivit både musikal och TV-serie.

1990 gjordes en framgångsrik film efter Roald Dahls populära barnbok ”Häxorna”. Men filmen ändrar på vissa saker i handlingen, till exempel slutet och Roald Dahl protesterade mot detta genom att stå utanför biograferna i England och ropa i en megafon till folk att inte gå och se filmen!

”The Craft” (1996) är en populär rysare som handlar om fyra tonårstjejer med stort magi-intresse. Men då de börjar utöva sin häxkonst förändras deras liv på olika sätt. En kärleksformel slutar i våldtäktsförsök, en kille kastas av osynliga krafter från ett fönster och en duell mellan två häxor resulterar i galenskap. De unga häxorna förråder varandra och blir istället bittra fiender. De börjar inse att de gått för långt i sin nyfikenhet och när en av tjejerna ser sig i spegeln vänder spegelbilden bort ansiktet från henne.

”The Craft” spelar på den popularitet som modern ”häxkonst” haft under senare år, men framställer den på ett negativt sätt. Fairuza Balk, som spelar en av häxorna, köpte under filmens inspelning en butik där man kan köpa ljus, rökelse, kristaller, med mera och hitta information om utövandet av Wicca och andra goda häxrörelser.

På TV har häxorna också gjort stort intryck. Mellan 1964-1972 gick den amerikanska komediserien ”Bewitched”, där den uråldriga men vackra häxan Samantha försöker vänja sig vid att leva ett vardagsliv med sin man Darrin.

Sabrina med katten Salem.
I populära ”Buffy the Vampire Slayer” är en av vampyrjägaren Buffys bästa vänner den vita häxan Willow. Men de TV-serier som gjort häxan mest populär på senare tid är ”Sabrina-tonårshäxan” och ”Charmed”. ”Sabrina” är en familjekomedi om den trollkunniga tonåringen Sabrina, som lever med sina fastrar Zelda och Hilda och deras talande katt Salem. ”Sabrina” bygger från början på en serietidning, men har sedan vuxit till att leva sitt eget liv, med böcker och en tecknad serie.

Tre av häxsystrarna i serien "Charmed".
”Charmed” följer systrarna Halliwell, Prue, Piper, Phoebe och senare Paige, som är goda häxor i den moderna världen. Tillsammans bekämpar de alla sorters ondska samtidigt som de försöker lösa sina vardagsproblem. Serien hämtar inspiration från Wicca och andra moderna häxreligioner, samtidigt som man blandar med figurer och varelser från olika mytologier.

Länkar

Svensk sida om Wicca:
http://www.wiccainfo.se/

Amerikansk sida, av tonåriga Wiccanen Morgan:
http://bookofserenity.webs.com/

Redogörelse på Wikipedia om ”Det Stora oväsendet”:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Det_stora_Ov%C3%A4sendet



Till Unga Faktas startsida

Copyright © 2000-2017 Unga Fakta AB