Huvudvärk

Huvudvärk är den vanligaste sortens smärta. Både unga och gamla drabbas av det. För vissa människor är det värre än för andra och en del personer drabbas av kraftigare smärta än andra. Den vanligaste sortens huvudvärk får man utan att kroppen blivit skadad, som att slå huvudet i något. Läkarna vet fortfarande inte exakt vad som framkallar denna huvudvärk. Man vet dock att smärtnerver och blodkärl som är kopplade till hjärnan har med smärtan att göra. Ämnet Serotonin, som talar om för hjärnan när det händer saker i kroppen, verkar också vara inblandat på något sätt. Det finns olika orsaker till att man drabbas av huvudvärk. Man kan till exempel ha sovit för lite, varit stressad eller orolig, eller druckit för lite under dagen.

Det finns olika sorters huvudvärk, som kan delas in i två stora grupper.

Primära huvudvärksformer:

Migrän
Detta är den kraftigaste typen av huvudvärk. Man känner en dunkande smärta i huvudet, ibland bara i ena halvan och ibland vandrar värken från ena till andra sidan. Under ett migränanfall är man känslig för ljud och ljus, och minsta ansträngning kan öka smärtan.

Ett migränanfall kan inledas med att det verkar blixtra för ögonen. Under så kallad ögonmigrän flimrar det framför ögonen och det kan hända att synen blir sämre under en kort stund.

Smärtstillande läkemedel eller vila i ett mörkt tyst rum kan hjälpa. Det finns också de som fått hjälp mot sin migrän med akupunktur och olika avslappningstekniker.

Det är oftast kvinnor som drabbas av migrän. Det är också mycket vanligt att andra i ens familj också lider av migrän.

Spänningshuvudvärk
Till skillnad från migränen kommer inte spänningshuvudvärken som ett anfall, utan smyger sig på. Den är inte alltid kraftig utan kan vara mer tröttande och irriterande än smärtsam. Spänningshuvudvärk kan kännas ungefär som om man har en för trång hjälm på huvudet. Det trycker obehagligt över tinningarna och pannan. Tvärtemot migrän påverkas den som har spänningshuvudvärk inte av ljud och ljus. Det brukar hjälpa om man tar smärtstillande läkemedel eller vilar en stund. Spänningshuvudvärk är vanligt bland tonåringar, men även yngre barn drabbas.

Hortons huvudvärk
Denna åkomma påminner om migrän, men är en helt annan sjukdom. Den som drabbas känner en stor smärta som dyker upp snabbt och varar i allt från 15 minuter till flera timmar. Det är svårt att bota Hortons huvudvärk med vanliga smärtstillande läkemedel. Ibland får patienten extra syre eller läkemedlet sumatriptan, genom att ta en spruta. Hortons huvudvärk är inte särskilt vanlig. De flesta som drabbas är män och många av dessa är rökare. Sjukdomen brukar dyka upp i 20- 30-års ålder och kan avta efter man fyllt 65.

Gammal skämtteckning som visar ganska bra hur det känns att ha ont i huvudet!

Det finns också andra typer av ofarlig huvudvärk som räknas till de primära formerna. Ett exempel är om man blivit kall om huvudet och får lätt huvudvärk. Ett annat är om man ansträngt sig och pulsen gått upp rejält, till exempel då man sprungit eller blivit riktigt arg.

Sekundära huvudvärksformer:

Hit räknas smärta som orsakas av något som händer utanför kroppen eller en inre skada på grund av att kroppen inte funkar som den ska, till exempel:

• Smärta efter skada mot huvudet, som hjärnskakning.
• Smärta som beror på stroke, eller annan sjukdom som har med blodsystemet att göra.
• Smärta som orsakas av hjärntumör eller hjärnhinneinflammation.
• Smärta framkallad av ämnen man tagit in i kroppen, till exempel alkohol, nikotin eller koffein.
• Smärta som kommer av att man är förkyld eller har feber, en virus- eller bakterieinfektion.
• Smärta som kommer av att ämnesomsättningen påverkas, till exempel av att vara på hög höjd eller har lågt blodsocker.

Man kan faktiskt också få huvudvärk om man använder medicin mot huvudvärk för ofta, eller använder den på fel sätt.

Huvudvärk går för det mesta över av sig själv. Bästa botemedlet är lugn och ro och vila. Man kan också dricka lite extra vatten. Annars är vanliga smärtstillande läkemedel oftast nog för att lindra eller helt ta bort smärtan. Om man ofta har huvudvärk ska man prata med en läkare om sina problem.

Magont

Har man ont i magen är det ett symptom, det vill säga en signal om att något är fel i kroppen. Det finns en massa anledningar till att man får ont i magen:

• Virus och bakterier. Om du fått en infektion i kroppen och blivit förkyld eller febrig är det vanligt att magen blir orolig. Man kan till exempel drabbas av diarré. När man är förkyld äter man febernedsättande läkemedel. Dessa kan orsaka magknip om man har lite känslig mage.

• Diarré. Då man drabbas av diarré blir avföringen (bajset) väldigt lös och kommer ut plötsligt och kraftigt. Har man diarré har tarmarna blivit irriterade av bakterier eller andra mikroorganismer som tagit sig ner i magen. Har man diarré är det viktigt att dricka mycket, för en hel del vätska försvinner då ur kroppen. Det finns läkemedel som används för att få bort bakterierna i magen.

• Förstoppning. När kroppen inte kan få ut alla restprodukter i normal takt, alltså genom att bajsa, uppstår förstoppning. Då klumpar avföringen ihop sig i tarmarna och det blir svårare att få ut den. Det kan hända då man inte druckit tillräckligt eller ätit nog med fibrer. Förstoppning kan man bli av med genom att använda laxermedel. Detta är en sorts läkemedel som sätter fart på tarmarna så att avföringen kommer ut.

• Irritabel tarm. Det här är en av världens vanligaste sjukdomar. Den kallas också för IBS som står för Irritable Bowel Syndrome, vilket på svenska ungefär betyder orolig tarm. Den som har orolig tarm får ofta magknip, gaser, diarré eller förstoppning (då det går trögt att bajsa). Det finns vissa sorters mat som man tål sämre och stress kan göra magknipen värre. Det är mest kvinnor som har orolig tarm. Det finns inget direkt botemedel. Det hjälper om man tänker på vad man äter och ser till att dricka ordentligt.

• Magkatarr. Har man fått magkatarr kan man både bli illamående och få ont i magen. Magkatarren är ingen sjukdom i sig utan ett symptom, ett tecken på att något är fel i kroppen. Den kan framkallas av olika saker, ofta på grund av att man ätit för mycket av något som kroppen har svårt att bryta ner. Detta kan vara väldigt fet mat, väldigt kryddig man eller stekt och rökt mat. Har man väldigt ofta magkatarr kan det bero på att magsaften i magsäcken innehåller för mycket saltsyra. Det finns mediciner som kan hjälpa mot detta.

• Matförgiftning. Matförgiftning drabbas man av då det funnits farliga bakterier i maten. Det kan hända då maten är dåligt tillagad eller om platsen där maten lagas är smutsig. Allvarlig matförgiftning kallas botulism. Då bakterierna kommer ner i magsäcken och i tarmarna bildas ett gift som kallas botulinumtoxin. Kroppen reagerar då väldigt kraftigt. Man får kramper i magen och blir fruktansvärt illamående. Kroppen jobbar med att få ut giftet genom att kräkas och att orsaka diarré. Har man otur är giftet så kraftigt att man kan bli förlamad eller få svårt att andas. Det finns motgifter mot denna sjukdom och har man andningsbesvär får man extra syra och hjälp att andas i en så kallad respirator-maskin. Botulism är idag ovanlig i Sverige. Botulinumtoxin är ett av de farligaste gift man känner till, så det gäller att vara försiktig och tänka på hur maten tillagas eller var man äter den.

Kramp

Kramp kommer av att musklerna reagerar genom att plötsligt dra ihop sig. När det händer riktigt snabbt eller när det är riktigt kraftiga sammandragningar gör det ont. Kramp kan ha flera orsaker. Den kommer vanligast när man har överansträngt sig och det fattas något som kroppen behöver för att återhämta sig, som vätska, syre eller salt. Ibland kan man få kramp om man blivit ordentligt nedkyld. Har man svalt något giftigt kan matsmältningsorganen reagera genom att ge kramper i magen.

Man märker lätt när man fått kramp. Det gör riktigt ont i en muskel och muskeln drar ihop sig. Det kan till exempel vara svårt och smärtsamt att räta ut tårna eller benet. För att bli av med krampen ska man försöka räta ut muskeln genom att sträcka på sig och massera den del av kroppen som gör ont. För att förhindra kramp när man rör mycket på sig är det viktigt att dricka mycket vätska. Vatten är bäst. Se också till att värma upp innan om du kommer att anstränga dig ordentligt under en kort period.

Om du plötsligt får kramp i magen utan att ha gjort något ansträngande (till exempel sit-ups) är det en signal från kroppen att något allvarligt är på gång. Om krampen inte försvinner efter att du varit på toa bör du kontakta läkare.

Ryggont

Ryggont kan ha flera orsaker. Vanligast är att musklerna blivit ansträngda, inta bara genom att arbeta hårt utan också genom att man suttit i en ställning som är obekväm för kroppen. Om man sitter med rak rygg drabbas man mer sällan av ryggont än om man sitter böjd.

Den som drabbas av ryggskott har ofta gjort en plötslig kraftansträngning, till exempel genom att lyfta något tungt. Då drabbas ryggmusklerna av kramp. Förr trodde man att vila hjälpte mot ryggskott men nu har det visat sig att det är bättre att träna bort smärtan.

Har man fått diskbråck är skivorna mellan ryggkotorna skadade. Dessa skivor innehåller en vätska och fungerar som stötdämpare för ryggkotorna. Då en disk skadas rinner vätskan ut och pressar mot nerverna i ryggraden. Då nerverna blir inflammerade gör det riktigt ont. Diskbråck är vanligast i nedre delen av ryggen. Oftast läker diskbråcket av sig själv, men kan behöva lite hjälp genom sjukgymnastik. Ibland måste man operera för att laga skadan.

Benbrott

När ett ben i skelettet utsätts för mer kraft än det klarar av bryts det av eller blir det en spricka i det. Det kan hända då man ramlar och slår i en kroppsdel mot något hårt, eller när kroppsdelen plötsligt vrids för hårt i en skarp vinkel. Ett benbrott gör rysligt ont och området kring den skadade skelettdelen blir svullet. Det kan också uppstå blåmärken, eftersom blodkärlen under skinnet också blivit skadade.

En skada på skelettet kallas fraktur och lagas oftast genom att en läkare vrider de brutna skelettdelarna på plats igen. Sedan lägger man ett förband som stöttar den delen av kroppen eller lägger ett skal av gips runt. Detta ser till att skelettdelarna inte rör på sig och kan läkas ihop igen. Ibland måste man operera och då hjälper man skelettet att läka genom att fästa ihop de trasiga delarna med skruvar, spikar eller skenor av metall.

Beroende på vilka ben som blivit skadade dröjer det olika länge för en fraktur att läka. Det kan ta från två veckor upp till 40 veckor eller mer. Det är viktigt att träna upp musklerna runt skadan då den har läkts, annars kan man bli svag och stel i den delen av kroppen. Det kan hända att man behöver hjälp med detta och får då sjukgymnastik.

Stukning

Ledband/ligament.

När man stukar sig har man sträckt eller slitit av ett ledband i kroppen. Ledbanden, eller ligamenten, är trådaktig väv som håller ihop skelettets ben. Ledbanden kan gå av om man utsätter lederna för stor påfrestning.

Det är oftast idrottare som drabbas av stukningar. När ledbandet brister eller sträcks går också blodkärl sönder. Då uppstår en blödning som ökar trycket i den delen av kroppen och det gör ont. Huden svullnar och blåmärken dyker upp.

För att lindra smärtan kan man lägga något kallt mot den skadade delen. Man hjälper ledbandet att läka genom att ha ett förband om den skadade kroppsdelen och att hålla den så stilla man kan.

Muskelsträckning

En muskelsträckning kommer då en viss del av kroppen ansträngts ordentligt, till exempel då man lyft något tungt eller tränat för hårt inom idrotten. Muskelsträckning kan kännas som träningsvärk, men kommer direkt som en skarp smärta. Träningsvärken brukar komma en tid efter att man ansträngt sig. Det finns mer eller mindre allvarliga muskelsträckningar, från det att bara några fibrer i muskeln brustit till att hela muskeln gått av. Det är viktigt att vila ordentligt när detta har hänt. Beroende på hur svår skadan är kan det ta olika lång tid för den att läka. Om den läker på fel sätt kan det betyda slutet för en idrottares tävlingskarriär.

Träningsvärk

Ett-två dygn efter att man ansträngt sig mycket kan man få ont i kroppen. Detta kallas fördröjd muskelvärk, eller träningsvärk. Muskelfibrerna består av en mängd pyttesmå trådar som kallas fibriller. Det är dessa som reagerar på ansträngningen. Riktigt varför det sker vet forskarni inte än. Träningsvärk kan göra ont, men är inte farlig och brukar försvinna efter två-tre dygn.

Håll

Håll, eller mjälthugg, drabbas man av då man ätit för nära i tid till en fysisk ansträngning, till exempel när man tränar. Håll känns som en kraftig smärta på ena eller båda sidorna av magen under revbenen. Efter ett tags vila försvinner den av sig själv. Läkarna vet inte exakt vad som framkallar håll, men man tror att diafragman som är en skiljevägg mellan magen och bröstkorgen gör ont på grund av syrebrist. Om man värmer upp ordentligt och inte äter för mycket strax innan träning brukar man klara sig från håll.

Blåmärken

Ett blåmärke, som också kallas hematom, uppstår när blodkärl har brustit under huden. Blodet, som inte har någonstans att ta vägen, fyller upp vävnad i kroppen där det inte finns plats för det. Därför blir området för blåmärket svullet och ömt. Blodet under huden bildar en mörk blålila fläck. Ett blåmärke brukar försvinna efter ungefär två-tre veckor. Under denna tid kan det ändra färg till grönt eller gult.

En bula eller en fläskläpp är andra typer av blåmärken, där huden svullnar på grund av brist på utrymme vid blödning.

Mensvärk

När tjejernas menstruation börjar kommer de att känna obehag i form av mensvärk på olika sätt. För vissa känns det inte så farligt, för andra gör det jätteont. Menstruationen är en del av en flickas naturliga mognadsprocess. Hennes kropp börjar förbereda sig på att kunna få barn. Ungefär en gång i månaden stöter kroppen ut livmoderns slemhinna och då blöder det. Då detta händer drar livmodern ihop sig flera gånger och får, kan man säga, en sorts träningsvärk. Värken känns ofta ända ut i ryggen. Ibland får man ont i magen och är smärtan riktigt stark får man huvudvärk och blir illamående. Om mensverken inte är så farlig kan den behandlas med smärtstillande läkemedel som inte är receptbelagda, till exempel värktabletter du kan köpa i mataffären.

Ibland kan mensvärken vara framkallad av en inflammation i livmodern eller slidan, om blod har samlats där och inte kommer ut. Om inte mensverken avtar i den takt den brukar göra, utan finns kvar och bli värre, ska man prata med en läkare.

Tandvärk

1. Krona 2. Tandhals 3. Rot 4. Emalj 5. Dentin 6. Pilpa 7. Tandkött

Tandvärk är en av de värsta smärtorna man kan ha och det kan ha flera orsaker. Om man drabbas av karies äter bakterier som naturligt lever i munnen bort den skyddande emaljen på tänderna. När det sedan blir hål i tanden öppnas en väg in till den känsliga pulpan som innehåller nerver och blodkärl. Det är då det börjar värka.

Karies gynnas av att man äter mycket socker, som munbakterierna gör om till skadliga syror. Socker hittar man förstås mest i läsk och godis. Men man kan enkelt förhindra karies om man drar ner på sockret och håller munnen ren med noggrann tandborstning.

Ibland kan det hända att tandköttet drar sig tillbaka, till exempel för att man borstar tänderna på fel sätt. Då kommer tandhalsarna, den del av tanden som övergår i roten, fram och blir känsliga för temperaturväxlingar. Vissa har medfött känsliga tandhalsar och känner både smärta och ilningar när man äter något riktigt kallt, riktigt varmt eller riktigt syrligt. Det finns särskild tandkräm man kan använda för att råda bot på problemet.

Det kan också göra ont när visdomständerna växer ut.