|
Panelen svarar
 Här är de frågor som har besvarats inom ämnet författare. Är du intresserad av något speciellt så kan du spara tid genom att söka efter det.
Här kan du ställa en egen fråga till Kim M. Kimselius om författare!
Vilket bokförlag tycker du man ska skicka till???
/ Felicia, 10 år från Uppsala
Hej Felicia
Det bästa sättet att få kontakt med ett bokförlag är att gå till en bokhandel och se ut böcker som tilltalar dig. Se efter vilket förlag som har gett ut boken/böckerna. Det står längst fram i boken. Där brukar stå fullständig adress, telefon, e-mail m.m. Du kan även gå in på www.googles.se och söka på "Bokförlag". Där hittar du allt du behöver.
Skriv din berättelse med dubbelt radavstånd, numrera sidorna. Skicka som papperskopior och bifoga namn, adress och telefon. Jag brukar skriva allt det högst upp på sidorna. Det finns något som heter "Huvud/Sidfot" i Wordprogrammet. Där lägger man in all den texten på första sidan så kommer det automatiskt på alla sidorna.
När förlaget/förlagen (för jag tycker du kan skicka till flera förlag samtidigt) fått ditt manus är det först en redaktör som läser det. Om den personen tycker om det du har skrivit går manus vidare till flera personer som tycker till. Om de tycker om din berättelse kontaktar de dig och ber att få publicera/ge ut din berättelse. Om de skickar tillbaka ditt manus behöver det inte betyda att det är dåligt. Det kanske inte passar deras förlag, de kanske inte har råd att ge ut fler debutanter det året, det är inte rätt person som har läst det från början osv. Får du tillbaka ditt manus ska du alltså inte ge upp, sätt dig ner och läs igenom det igen, se om du kan förbättra det och skicka det till något annat förlag. Tänk på att förlagen får runt 3.000 obeställda manus PER ÅR! Av dem väljer de kanske ut 10-20 manus som de gör böcker av.
Om du får ditt manus antaget börjar en annan process: Manus godkännes, därefter korrigeras manus, stavfel rättas, grammatiska fel m.m. Redaktören kan också komma med vissa kommentarer om att något inte stämmer i ett kapitel eller att man har tappat "röda tråden" på något ställe.
När manus är klart, levererar författaren oftast det på diskett/Cd/mail till förlaget. Där gör man sidor helt klara: sidnumrering, kapitelindelning osv.
Redan när förlaget godkänt manus har de beställt ett omslag. Det är oftast färdigt före boken eftersom det är omslaget man annonserar med, och annonserna går iväg i god tid före det boken kommer ut. Förlagen har oftast speciella illustratörer som gör omslagen åt dem.
Sedan skickas manuset till tryckeriet, nu i färdigt "ombrutet" format, det innebär att alla sidorna ser ut precis så som de ska göra i boken. De trycker boken. De har stora maskiner som kan trycka 3.000 böcker på en timma. Därefter går det iväg till bokbinderiet som sätter ihop omslaget med innehållet: sidorna.
Därefter skickas böckerna, nu i tusentals exemplar, till antingen förlaget, eller ett centralt distributionsföretag. Därifrån beställer bokhandlarna sina böcker och de skickas ut i butiken så att du och alla andra kan köpa böckerna.
Du som författare får royalty på försäljningen. Det innebär att du får en viss summa per bok som säljs, summan varierar från förlag till förlag därför kan jag inte säga hur mycket det rör sig om. Dessutom brukar författaren få ett visst antal gratisexemplar av sin bok, också olika beroende på förlag, det kan röra sig om cirka 10 exemplar, alltså inga stora mängder.
Du kan trycka dina böcker på Print-On-Demand. Då betalar du allt själv, men du behöver bara trycka upp så många böcker du vill ha, t.ex. 1 bok. Priset varierar mellan de olika tryckerierna. Det blir dyrare än att trycka upp 3.000 böcker, men ett mycket billigare alternativ om man inte vill ha så många böcker. Gå in på nätet och titta på t.ex. www.books-on-demand.com, www.instantbook.se www.b4press.com, www.gml.se och många, många fler. Kanske har du något Print-On-Demand tryckeri i din närhet?
Du kan också lägga ut din bok som Digitalbok. Då går du in på www.digitalboken.se genom Digitalboken får man möjlighet att bli läst och upptäckt av förläggare och allmänhet. Digitalboken är en mötesplats för de som har författardrömmar, men även för redan etablerade författare, förläggare och läsare. Digitalboken har skapats som ett forum för talanger, som kanske aldrig skulle bli publicerade på annat sätt. Det är helt gratis för författare och skribenter att ladda upp sina böcker och texter till Digitalboken.
Uppladdade böcker på Digitalboken kan läsas direkt av vem som helst, som PDF-fil. De som vill kan få sin bok tryckt i allt från några få exemplar till större upplagor, via Digitalbokens Print-On-Demand tjänst. Digitalboken erbjuder också en lektörstjänst där författaren kan få professionell granskning av sin text.
Digitalboken kan också hjälpa till med bokomslag, bilder och framtagning av tryckfärdigt material.
Jag önskar dig lycka till i ditt skrivande. Håll drömmen levande. Jag bestämde mig för att bli författare när jag var åtta år. Nu har jag slagit igenom stort, kommit ut med flera böcker, översatts till många språk och fått smeknamnet "Blekinges Astrid Lindgren". Vill du veta mer om mig kan du gå in på min hemsida www.kimselius.se. Där hittar du också fler tips.
Hör av dig den dag du får ditt manus godkänt.
Kramisar från Kim
|
Frågor:
1. Hur skriver man en bra saga??
2. Hur ska man göra för att få boken så spännande som möjligt?
3. Hur börjar man en bok?
/ Elaine, 10 år
Hej Elaine
Svaren är ungefär detsamma för alla dina tre frågor, så jag har valt att inte dela upp svaren i 1. 2. och 3. utan besvara dina frågor gemensamt:
Om du vill börja göra en längre bok är det bra om du har skrivit ned dina tankar i förväg. Gör så här:
Ta en bunt Post-it lappar (gula klisterlappar). Skriv ned de idéer som ploppar ut ur ditt huvud, en idé för varje lapp. Tänk i kapitel, händelser, människor, platser och skriv det på lapparna. Gå igenom lapparna och lägg till mer detaljer på varje lapp. Sedan sorterar du dina lappar i den ordning du vill att saker och ting ska hända. Var noga med att inte fortsätta att skriva på din berättelse förrän du har kommit på slutet och skrivit ned det på en gul lapp. Sätt upp lapparna på väggen, studera dem, flytta om dem om det behövs, stryk och lägg till.
Glöm inte berätta hur personerna ser ut. Tankar, känslor, vänner, fiender, till huvudpersonen osv. Skriv gärna korta noteringar om även detta på lapparna, eller lägg upp ett "persongalleri" där du antecknar varje person du börjar skriva om, vem den personen är, hur den ser ut m.m.
När du därefter skriver berättelsen ska du tänka på vad personerna gör under tiden som de "talar", sitter de, går de, äter de etc. Hur ser det ut runt omkring personerna? Vad tänker de på?
För det mesta har man väldigt bråttom att få ned sina idéer på papperet, det är inte fel. Om du tillhör dem som har bråttom att komma till slutet av berättelsen, brukar berättelserna inte bli så långa. Men... efter att du har skrivit klart berättelsen kan du gå in och lägga till text, t.ex. allt som jag talade om i föregående stycke.
Om du tillhör dem som har väldigt mycket fantasi kanske du inte hinner avsluta din berättelse innan det kommer en ny du vill påbörja. Det gör inget. Har du använt dig av gula lappar har du ändå hela sammanhanget klart för dig och kan fortsätta skriva din berättelse färdigt en annan gång.
När jag skriver gör jag oftast "benet" först. När väl det är klart, alltså hela historien, går jag in och lägger "kött på benet", med andra ord: tänker mer på tankar, omgivningar m.m. och lägger till det. Då blir berättelsen längre och mustigare.
Varje bok byggs upp runt en riktig historisk händelse. När jag har bestämt vilket ämne jag ska skriva om läser jag mängder av faktaböcker om det ämnet, t.ex. Kina. Under tiden jag läser, dyker idéerna om vad boken ska handla om upp. Då skriver jag ned det på Post-it-lappar. När jag sedan läst klart all fakta har jag mängder av gula lappar med idéer på kapitel, händelser, ord som ska till faktadelen i slutet av boken. Då sätter jag mig och skriver.
För att berättelsen ska hålla sig så nära fakta och sanning som möjligt försöker jag väva in riktiga historiska personer i böckerna. Ofta berättar jag mer om de personerna i faktadelen för att läsaren ska förstå att de personerna har funnits på riktigt.
Börja första meningen med att något spännande händer. Då har du fångat läsaren. Försök börja spännande och hålla spänningen vid liv genom hela berättelsen. Det gör man lätt genom att låta huvudpersonen råka ut för något, ana att något kommer att hända, att någon säger något som gör att man vill fortsätta läsa etc.
Mina böcker börjar så här:
"Mina damer och herrar, vi landar strax i Rom och vill därför be er att spänna fast era säkerhetsbälten." (Tillbaka till Pompeji)
"Nej, inte nu igen!" ropade Ramona förskräckt. (Jag är ingen häxa)
"Titta här, Theo!" ropade Ramona upphetsat och viftade intensivt med armarna för att fånga Theos uppmärksamhet. (Faraos förbannelse)
"Jag är rädd", sa Ramona och strök med darrande hand undan svettdropparna som envisades med att rinna ned i ögonen. (Den gömda Inkastaden)
"Ovädret var över Theo och Ramona innan de hann reagera." (Vikingaträl)
"Han drog yllefilten över axlarna och rös av kyla, trots att svetten flödade ymnigt från hans kropp." (Svarta Döden)
"När Ramona öppnade sina himmelsblå ögon denna försommardag, hade hon inte en aning om vad sommarlovet skulle föra med sig." (Snapphanar!)
"Vakna, Ramona! VAKNA!" (Giljotinen)
"Förbryllat stirrade Ramona och Theo på varandra." (Riddarsvärdet)
"Vad har jag nu ställt till med?" utbrast Ramona, när hon kände den välbekanta yrseln inför en tidsförflyttning gripa tag i henne. (Det glömda kriget 1808-1809)
Regnet piskade mot spåntaket på det gamla 1600-talshuset, Sporrakulla gård. (Snapphaneresan)
Skriv det DU vill läsa! För att göra en bra berättelse bör du skriva direkt från hjärtat, och gärna ta del av de erfarenheter du bär inom dig. Tänk på att inte skriva för att någon annan ska läsa berättelsen, utan skriv för att DU ska bli nöjd med berättelsen. Använd ditt eget "språk" och försök inte härma någon annan författare, då blir din berättelse bra. För att förlagen ska bli intresserade av din berättelse bör du ha något nytt att berätta, något som väcker deras intresse. Glöm inte att berättelsen måste fånga läsaren redan i första meningen.
Eftersom mina böcker är kända för att fängsla läsarna från första början till sista raden kanske du kan läsa någon av dem så förstår du vad jag menar: Tillbaka till Pompeji, Jag är ingen häxa, Faraos förbannelse, Den gömda Inkastaden, Vikingaträl, Svarta Döden, Snapphanar, Giljotinen, Riddarsvärdet, Det glömda kriget 1808-1809 och "Snapphaneresan". Prova någon av dem så ser du hur jag har skrivit för att hålla spänningen vid liv hela boken igenom För att läsa smakprov ur böckerna kan du gå in på min hemsida www.kimselius.se
Jag önskar dig lycka till med ditt skrivande och hoppas att du också når dina drömmars mål och att du kontaktar mig den dag du får din bok antagen. Om du går in på min hemsida www.kimselius.se under "Författartips" hittar du mer tips och där kan du även läsa om personer i din ålder som har lyckats få sina böcker utgivna.
Kramisar från Kim
|
Hej. Jag är en 11årig tjej som får jätte mycket beröm. För att jag skriver så bra berättelser. Jag har skrivit två böker som heter: Dödens natt och röda ögon (del 1) Sms från döden (del 2). Alla i klassen tycker att jag skriver jätte bra böker. Döden natt och röda ögon handlar om 17åriga David som råkar döda sin bror Axel som är 14år. I Sms från döden är del 2. det handlar om Axel som sms:ar från döden. Det jag undrar är tror ni/du att jag kommer bli stor? Eller tror du/nu att jag inte kommer någon vart?
P.S. Jag skriver hela tiden. D.S
/ Michelle, 11 år från sverige
Hej Michelle
Om du tror på dig själv och vågar skriva från hjärtat så har du alla förutsättningar för att bli författare. Varför inte ta och skicka in dina berättelser till förlag, eller är de inte tillräckligt långa? Om det är kortare berättelser kan du skicka in dem till Unga berättare här på Unga Fakta.
Om du vill skicka till förlag gör du så här:
Det bästa sättet att få kontakt med ett bokförlag är att gå till en bokhandel och se ut böcker som tilltalar dig. Se efter vilket förlag som har gett ut boken/böckerna. Det står längst fram i boken. Där brukar stå fullständig adress, telefon, e-mail m.m. Du kan även gå in på www.googles.se och söka på "Bokförlag". Där hittar du allt du behöver.
Skriv din berättelse med dubbelt radavstånd, numrera sidorna. Skicka som papperskopior och bifoga namn, adress och telefon. Jag brukar skriva allt det högst upp på sidorna. Det finns något som heter "Huvud/Sidfot" i Wordprogrammet. Där lägger man in all den texten på första sidan så kommer det automatiskt på alla sidorna.
När förlaget/förlagen (för jag tycker du kan skicka till flera förlag samtidigt) fått ditt manus är det först en redaktör som läser det. Om den personen tycker om det du har skrivit går manus vidare till flera personer som tycker till. Om de tycker om din berättelse kontaktar de dig och ber att få publicera/ge ut din berättelse. Om de skickar tillbaka ditt manus behöver det inte betyda att det är dåligt. Det kanske inte passar deras förlag, de kanske inte har råd att ge ut fler debutanter det året, det är inte rätt person som har läst det från början osv. Får du tillbaka ditt manus ska du alltså inte ge upp, sätt dig ner och läs igenom det igen, se om du kan förbättra det och skicka det till något annat förlag. Tänk på att förlagen får runt 3.000 obeställda manus PER ÅR! Av dem väljer de kanske ut 10-20 manus som de gör böcker av.
Om du får ditt manus antaget börjar en annan process: Manus godkännes, därefter korrigeras manus, stavfel rättas, grammatiska fel m.m. Redaktören kan också komma med vissa kommentarer om att något inte stämmer i ett kapitel eller att man har tappat "röda tråden" på något ställe.
När manus är klart, levererar författaren oftast det på diskett/Cd/mail till förlaget. Där gör man sidor helt klara: sidnumrering, kapitelindelning osv.
Redan när förlaget godkänt manus har de beställt ett omslag. Det är oftast färdigt före boken eftersom det är omslaget man annonserar med, och annonserna går iväg i god tid före det boken kommer ut. Förlagen har oftast speciella illustratörer som gör omslagen åt dem.
Sedan skickas manuset till tryckeriet, nu i färdigt "ombrutet" format, det innebär att alla sidorna ser ut precis så som de ska göra i boken. De trycker boken. De har stora maskiner som kan trycka 3.000 böcker på en timma. Därefter går det iväg till bokbinderiet som sätter ihop omslaget med innehållet: sidorna.
Därefter skickas böckerna, nu i tusentals exemplar, till antingen förlaget, eller ett centralt distributionsföretag. Därifrån beställer bokhandlarna sina böcker och de skickas ut i butiken så att du och alla andra kan köpa böckerna.
Du som författare får royalty på försäljningen. Det innebär att du får en viss summa per bok som säljs, summan varierar från förlag till förlag därför kan jag inte säga hur mycket det rör sig om. Dessutom brukar författaren få ett visst antal gratisexemplar av sin bok, också olika beroende på förlag, det kan röra sig om cirka 10 exemplar, alltså inga stora mängder.
Du kan trycka dina böcker på Print-On-Demand. Då betalar du allt själv, men du behöver bara trycka upp så många böcker du vill ha, t.ex. 1 bok. Priset varierar mellan de olika tryckerierna. Det blir dyrare än att trycka upp 3.000 böcker, men ett mycket billigare alternativ om man inte vill ha så många böcker. Gå in på nätet och titta på t.ex. www.books-on-demand.com, www.instantbook.se www.b4press.com, www.gml.se och många, många fler. Kanske har du något Print-On-Demand tryckeri i din närhet?
Du kan också lägga ut din bok som Digitalbok. Då går du in på www.digitalboken.se genom Digitalboken får man möjlighet att bli läst och upptäckt av förläggare och allmänhet. Digitalboken är en mötesplats för de som har författardrömmar, men även för redan etablerade författare, förläggare och läsare. Digitalboken har skapats som ett forum för talanger, som kanske aldrig skulle bli publicerade på annat sätt. Det är helt gratis för författare och skribenter att ladda upp sina böcker och texter till Digitalboken.
Uppladdade böcker på Digitalboken kan läsas direkt av vem som helst, som PDF-fil. De som vill kan få sin bok tryckt i allt från några få exemplar till större upplagor, via Digitalbokens Print-On-Demand tjänst. Digitalboken erbjuder också en lektörstjänst där författaren kan få professionell granskning av sin text.
Digitalboken kan också hjälpa till med bokomslag, bilder och framtagning av tryckfärdigt material.
Jag önskar dig lycka till i ditt skrivande. Håll drömmen levande. Jag bestämde mig för att bli författare när jag var åtta år. Nu har jag slagit igenom stort, kommit ut med flera böcker, översatts till många språk och fått smeknamnet "Blekinges Astrid Lindgren". Vill du veta mer om mig kan du gå in på min hemsida www.kimselius.se. Där hittar du också fler tips.
Hör av dig den dag du får ditt manus godkänt.
Kramisar från Kim
|
jag har också läst Jag är ingen häxa den var bra
/ emilia, 9 år från lerum
Hej Emilia
Vad roligt att du tyckte om "Jag är ingen häxa" också. Har du läst "Snapphanar" och "Snapphaneresan"? Där får du läsa mer om de personer du läste om i "Jag är ingen häxa".
Kramisar från Kim |
ja den läste jag och min gamla klass
/ emilia, 9 år från lerum
Hej Emilia
Åh, vad roligt att det var min bok "Tillbaka till Pompeji" som du har läst. Har du fortsatt att läsa resten av böckerna i serien om Theo och Ramona. Alla är minst lika spännande som "Tillbaka till Pompeji".
Jag har skrivit totalt 11 böcker:
"Tillbaka till Pompeji", 1:a boken: Handlar om Ramona, som plötsligt förflyttats i tiden och möter Theo i staden Pompeji. Hon vet att hela staden kommer att förintas av ett vulkanutbrott och döda alla invånarna, även henne om hon inte kan ta sig därifrån i tid. Men hon vet inte när det kommer att hända, om 100 år, om 10 år eller om 10 minuter... (Som du redan har läst!)
"Jag är ingen häxa", 2:a boken: Här färdas Ramona och Theo i tiden till häxförföljelsens tid. De räddar en flicka från att bli levande bränd på bål och flyr. Men de kommer inte långt innan de själva blir tillfångatagna anklagade för häxeri...
"Faraos förbannelse", 3:e boken: Den berättelsen börjar långt nere i en faraos grav i Egypten. Ramona lägger händerna över gamla skrivtecken på gravens vägg, uttalar en ramsa och plötsligt blir allt svart runt Ramona. Theo ropar på Ramona och får inget svar, han vänder sig om och ser att Ramona är spårlöst borta. Han har ingen aning om vart hon har tagit vägen... Ramona upptäcker ett fladdrande ljus som närmar sig henne i mörkret...
"Den gömda Inkastaden", 4:e boken: Här är Theo och Ramona ute i djungeln när tidsförflyttningen sker. De har kommit ifrån sin turistgrupp och plötsligt hör de ljudet av röster. Ramona tror att det är turistgruppen och rusar ut ur djungeln följd av Theo. Plötsligt står de framför en grupp Inkaindianer som hastigt höjer spjuten mot dem...
"Vikingaträl", 5:e boken: Theo och Ramona blir tillfångatagna av vikingar efter att ha fallit i vattnet och blivit förflyttade i tiden. De förs upp till en slavmarknad för att säljas. Efter ett rymningsförsök av Theo skiljs de båda åt och går olika hemska öden till mötes...
"Svarta Döden", 6:e boken: Här förflyttas Theo och Ramona till Florens 1348 och pestens tid. Där möter de Minette som bär på en stor hemlighet. När hon avslöjar den för Theo och Ramona inser de att de måste fly, men då flyr rakt i armarna på Svarta Döden.
"Snapphanar", 7:e boken: Ramona hittar ett gammalt dokument som för henne på en virvlande färd genom tiden, till Snapphanarna år 1676. Ramona förlorar minnet efter en olycka. Theo lyckas följa efter Ramona i tiden men hamnar på motståndarsidan. Till slut möts de tidigare vännerna i en kamp på liv och död.
"Giljotinen", 8:e boken: År 1793, franska folket gör uppror och avrättar sin kung med giljotinen. Ödet för giljotinen i Theo och Ramonas väg, vilket medför hemska konsekvenser. "Jag ska bara känna", viskade Ramona och vidrörde handtaget på giljotinen. Theo skrek till. Han grep tag i Ramona, vilket fick henne att rycka till och frigöra spaken. Giljotinbladet föll med ett svischande, ödesmättat ljud. Med en duns föll huvudet i korgen. Ramona stupade till marken...
"Riddarsvärdet", 9:e boken: Med fasansfull insikt inser Theo och Ramona att de inte kommit tillbaka till sin egen tid. De håller i ett riddarsvärd! Vid ljudet av röster släpper Ramona taget och gömmer sig. Theo står som förstenad och stirrar på svärdet. Theo har förstått att svärdet är deras enda biljett hem. Han måste hålla fast vid det, till vilket pris som helst. Hans beslut för dem åt skilda håll, till Mont-St-Michel och Château de Pirou i Normandie under 1300-talets riddartid. Planer smids om ond, bråd dö, som även inkluderar Theo och Ramona.
"Det glömda kriget - 1808-1809", 10:e boken: "Vad har jag nu ställt till med?" utbrast Ramona. Hon förstod genast att en ny tidsförflyttning var på gång. Hon ville gripa tag i Theo så att även han följde med. Men det var för sent... När Theo och Robert upptäcker att Ramona försvunnit, vet de inte vart hon har tagit vägen. De tror att hon har färdats till kriget 1808-1809, då Sverige förlorade Finland till Ryssland. Därför läser de allt om det kriget. Varje gång Theo tar en ny mapp får det oanade följder. Ramona kämpar för sitt liv i det finska kriget, där kulorna viner runt henne, folk sprängs i bitar och döden ständigt lurar bakom nästa vägkrök. Ska Theo och Robert hinna rädda Ramona innan det är för sent?
"Snapphaneresan" , 11:e boken: Följ med Theo och Ramona på en spännande resa i Snapphaneland. Berättelsen börjar på Sporrakulla gård, där de hittar ett kopparmynt ifrån Loshultskuppen. genom kopparmyntet färdas de genom tiden till snapphanefejden 1678. Theo och Ramona ger sig på jakt efter skatten. Färden för dem genom hela Snapphaneriket. Många faror möter dem på vägen. Att hitta skatten är inte så lätt som de först trodde.
”Kinesiska Draken” Detta är ännu en spännande berättelse om Theo och Ramona. Denna gång far de genom tiden till det historiska Kina och får uppleva många av de saker vi idag kan resa runt och studera i nutidens Kina. Som vanligt kastas de mellan olika händelser, skrämmande och livsfarliga, men samtidigt oerhört fängslande. Kommer ut i augusti 2009.
Böckerna är Historiska Äventyrsböcker, skrivna runt en riktig historisk händelse, med riktiga historiska personer och en faktadel i slutet av boken. Många skriver till mig och tackar mig för att de har fått högsta betyg i skolan efter att ha läst någon av mina historiska äventyrsböcker och därefter fått prov i skolan på ämnet. De säger att det känns som om de hade varit där och därför kom ihåg allt de hade läst. De säger också att mina böcker ger spänning för stunden och lärdom för livet. Att böckerna är så spännande att det inte går att sluta läsa dem, förrän dem är slut!
Hör av dig och berätta om du läser någon av böckerna och vad du isåfall tyckte om den/dem?
Kramisar från Kim
|
jag är också en författare,,fast bara skrivigt tre böcker om mitt liv,, och jag undrar,,,, hur tänker du när du ska börja skriva,,och vad har du för fantasi????????????????
/ Linda, 10 år från stockholm,sverige
Hej Linda
Så här tycker jag att man ska börja en bra bok:
Börja första meningen med att något spännande händer. Då har du fångat läsaren. Försök börja spännande och hålla spänningen vid liv genom hela berättelsen. Det gör man lätt genom att låta huvudpersonen råka ut för något, ana att något kommer att hända, att någon säger något som gör att man vill fortsätta läsa etc.
Skriv det DU vill läsa! För att göra en bra berättelse bör du skriva direkt från hjärtat, och gärna ta del av de erfarenheter du bär inom dig. Tänk på att inte skriva för att någon annan ska läsa berättelsen, utan skriv för att DU ska bli nöjd med berättelsen. Använd ditt eget "språk" och försök inte härma någon annan författare, då blir din berättelse bra. För att förlagen ska bli intresserade av din berättelse bör du ha något nytt att berätta, något som väcker deras intresse. Glöm inte att berättelsen måste fånga läsaren redan i första meningen.
Eftersom mina böcker är kända för att fängsla läsarna från första början till sista raden kanske du kan läsa någon av dem så förstår du vad jag menar: Tillbaka till Pompeji, Jag är ingen häxa, Faraos förbannelse, Den gömda Inkastaden, Vikingaträl, Svarta Döden, Snapphanar, Giljotinen, Riddarsvärdet, Det glömda kriget 1808-1809 och Snapphaneresan. Prova någon av dem så ser du hur jag har skrivit för att hålla spänningen vid liv hela boken igenom För att läsa smakprov ur böckerna kan du gå in på min hemsida www.kimselius.se
Jag önskar dig lycka till med ditt skrivande och hoppas att du också når dina drömmars mål och att du kontaktar mig den dag du får din bok antagen. Om du går in på min hemsida www.kimselius.se under "Författartips" hittar du mer tips och där kan du även läsa om personer i din ålder som har lyckats få sina böcker utgivna.
Om du läser mina böcker får du också reda på vad jag har för typ av fantasi...
Lycka till!
Kramisar från Kim
|
Hej!
Jo, jag undrar bara lite... Har du något tips för unga som vill bli författare? Något som du hade velat veta då?
Hejdå :D
/ Hanna, 14 år från Sverige
Hej Hanna
Jo, jag har massor av tips för den som drömmer om att bli författare. Här är några:
Gör så här:
Ta en bunt Post-it lappar (gula klisterlappar). Skriv ned de idéer som ploppar ut ur ditt huvud, en idé för varje lapp. Tänk i kapitel, händelser, människor, platser och skriv det på lapparna. Gå igenom lapparna och lägg till mer detaljer på varje lapp. Sedan sorterar du dina lappar i den ordning du vill att saker och ting ska hända. Var noga med att inte fortsätta att skriva på din berättelse förrän du har kommit på slutet och skrivit ned det på en gul lapp. Sätt upp lapparna på väggen, studera dem, flytta om dem om det behövs, stryk och lägg till.
Glöm inte berätta hur personerna ser ut. Tankar, känslor, vänner, fiender, till huvudpersonen osv. Skriv gärna korta noteringar om även detta på lapparna, eller lägg upp ett "persongalleri" där du antecknar varje person du börjar skriva om, vem den personen är, hur den ser ut m.m.
När du därefter skriver berättelsen ska du tänka på vad personerna gör under tiden som de "talar", sitter de, går de, äter de etc. Hur ser det ut runt omkring personerna? Vad tänker de på?
För det mesta har man väldigt bråttom att få ned sina idéer på papperet, det är inte fel. Om du tillhör dem som har bråttom att komma till slutet av berättelsen, brukar berättelserna inte bli så långa. Men... efter att du har skrivit klart berättelsen kan du gå in och lägga till text, t.ex. allt som jag talade om i föregående stycke.
Om du tillhör dem som har väldigt mycket fantasi kanske du inte hinner avsluta din berättelse innan det kommer en ny du vill påbörja. Det gör inget. Har du använt dig av gula lappar har du ändå hela sammanhanget klart för dig och kan fortsätta skriva din berättelse färdigt en annan gång.
När jag skriver gör jag oftast "benet" först. När väl det är klart, alltså hela historien, går jag in och lägger "kött på benet", med andra ord: tänker mer på tankar, omgivningar m.m. och lägger till det. Då blir berättelsen längre och mustigare.
Varje bok byggs upp runt en riktig historisk händelse. När jag har bestämt vilket ämne jag ska skriva om läser jag mängder av faktaböcker om det ämnet, t.ex. Kina. Under tiden jag läser, dyker idéerna om vad boken ska handla om upp. Då skriver jag ned det på Post-it-lappar. När jag sedan läst klart all fakta har jag mängder av gula lappar med idéer på kapitel, händelser, ord som ska till faktadelen i slutet av boken. Då sätter jag mig och skriver.
För att berättelsen ska hålla sig så nära fakta och sanning som möjligt försöker jag väva in riktiga historiska personer i böckerna. Ofta berättar jag mer om de personerna i faktadelen för att läsaren ska förstå att de personerna har funnits på riktigt.
Läs gärna någon av mina böcker för att se hur jag lägger upp böckerna. Till exempel min senaste bok "Snapphaneresan!"
Hoppas att detta gav dig svar på din fråga. Om du går in på min hemsida www.kimselius.se hittar du fler tips under länken "Författartips".
På hemsidan kan du även läsa mer om mig och mina böcker, till exempel utdrag ur varje bok:
"Tillbaka till Pompeji", "Jag är ingen häxa", "Faraos förbannelse", "Den gömda Inkastaden", "Vikingaträl", "Svarta Döden", "Snapphanar", "Giljotinen", "Riddarsvärdet" och "Det glömda kriget 1808-1809", samt ”Snapphaneresan” som precis har kommit ut. Dessutom kan du lyssna på ett kapitel ur "Tillbaka till Pompeji", "Giljotinen" och "Snapphanar", som jag har läst in.
Lycka till med ditt skrivande.
Kramisar från Kim
|
Jahop, då ligger det till som följande. För en tid sedan så la jag mitt skrivande på hyllan. Men nu får jag skrivarlust igen. Dock handlar det om en kärleksroman och inte Fantasy/äventyr jag fäst mig vid under hela min tid som "nybörjareförfattare". Jag fick lära att fantasy/äventyr är ett enormt komplext ämnesområde. Speciellt den bok jag påbörjar. Jag har kommit upp i ca. 80 sidor men det är bara början på berättelsen. Jag har därmed gjort beslutet att tänka igenom boken ännu en gån och sammla ihop fragmenten som spritt sig i alla håll.
Det mest irriterande är: Man har denna skrivarlustkänsla men man känner sig ändå insprationslös. Har du råkat ut för det? Kan det bero på att man är stressad eller sover för lite.
Jag vill starta igång med en kärleksroman, men jag har så många andra böcker på hyllan, och det känns som om att jag sviker min nuvarande bok igenom att påbörja en ny. Är denna känsla vanlig?
Tack för svar!
/ Robin, 16 år från Västerås
Hej Robin
Den känsla du har beror säkert på att du har så många idéer i huvudet och har svårt att sätta dig ned och koncentrera dig på en. Om du har skrivlust, men ändå saknar inspiration tycker jag att du ska sätta dig ned och skriva ned de idéer som snurrar runt i huvudet. Då brukar det bli lättare att komma igång igen.
Nej, du sviker inte din förra bok genom att skriva en ny. När jag var i din ålder gjorde jag precis samma sak, en del ligger fortfarande oavslutade i byrålådorna, andra har jag till slut skrivit färdigt.
Det som är viktigt just nu är att du inte slutar att skriva, oavsett vilken bok du håller på med. Håll skrivglöden levande och låt orden flöda. Till slut kan du väva samman de berättelser du verkligen brinner för. Fortsätt skriv!
Lycka till!
Kramisar från Kim |
Hej Kim!
Jag undrar vilka böcker som är bra för en 12 åring. Nu så läser jag "Om jag kunde drömma" (Twilight) den är jätte bra. Jag skulle bli jätteglad om du svarade.
/ J.D, 12 år från Stockholm
Hej J.D.
Åh, det finns massor av spännande böcker att läsa för en tolvåring. Du vet väl att det finns fler böcker som forsättning på "Om jag kunde drömma": "När jag hör din röst" och "Ljudet av ditt hjärta".
Du kan läsa böcker av Mårten Sandén "En plats de kallar Lyckan" och Katarina von Bredow "Räcker det om jag älskar dig", "Som jag vill" och många fler.
Tror nog att du även skulle tycka om mina böcker: Jag har skrivit 11 böcker:
"Tillbaka till Pompeji", 1:a boken: Handlar om Ramona, som plötsligt förflyttats i tiden och möter Theo i staden Pompeji. Hon vet att hela staden kommer att förintas av ett vulkanutbrott och döda alla invånarna, även henne om hon inte kan ta sig därifrån i tid. Men hon vet inte när det kommer att hända, om 100 år, om 10 år eller om 10 minuter...
"Jag är ingen häxa", 2:a boken: Här färdas Ramona och Theo i tiden till häxförföljelsens tid. De räddar en flicka från att bli levande bränd på bål och flyr. Men de kommer inte långt innan de själva blir tillfångatagna anklagade för häxeri...
"Faraos förbannelse", 3:e boken: Den berättelsen börjar långt nere i en faraos grav i Egypten. Ramona lägger händerna över gamla skrivtecken på gravens vägg, uttalar en ramsa och plötsligt blir allt svart runt Ramona. Theo ropar på Ramona och får inget svar, han vänder sig om och ser att Ramona är spårlöst borta. Han har ingen aning om vart hon har tagit vägen... Ramona upptäcker ett fladdrande ljus som närmar sig henne i mörkret...
"Den gömda Inkastaden", 4:e boken: Här är Theo och Ramona ute i djungeln när tidsförflyttningen sker. De har kommit ifrån sin turistgrupp och plötsligt hör de ljudet av röster. Ramona tror att det är turistgruppen och rusar ut ur djungeln följd av Theo. Plötsligt står de framför en grupp Inkaindianer som hastigt höjer spjuten mot dem...
"Vikingaträl", 5:e boken: Theo och Ramona blir tillfångatagna av vikingar efter att ha fallit i vattnet och blivit förflyttade i tiden. De förs upp till en slavmarknad för att säljas. Efter ett rymningsförsök av Theo skiljs de båda åt och går olika hemska öden till mötes...
"Svarta Döden", 6:e boken: Här förflyttas Theo och Ramona till Florens 1348 och pestens tid. Där möter de Minette som bär på en stor hemlighet. När hon avslöjar den för Theo och Ramona inser de att de måste fly, men då flyr rakt i armarna på Svarta Döden.
"Snapphanar", 7:e boken: Ramona hittar ett gammalt dokument som för henne på en virvlande färd genom tiden, till Snapphanarna år 1676. Ramona förlorar minnet efter en olycka. Theo lyckas följa efter Ramona i tiden men hamnar på motståndarsidan. Till slut möts de tidigare vännerna i en kamp på liv och död.
"Giljotinen", 8:e boken: År 1793, franska folket gör uppror och avrättar sin kung med giljotinen. Ödet för giljotinen i Theo och Ramonas väg, vilket medför hemska konsekvenser. "Jag ska bara känna", viskade Ramona och vidrörde handtaget på giljotinen. Theo skrek till. Han grep tag i Ramona, vilket fick henne att rycka till och frigöra spaken. Giljotinbladet föll med ett svischande, ödesmättat ljud. Med en duns föll huvudet i korgen. Ramona stupade till marken...
"Riddarsvärdet", 9:e boken: Med fasansfull insikt inser Theo och Ramona att de inte kommit tillbaka till sin egen tid. De håller i ett riddarsvärd! Vid ljudet av röster släpper Ramona taget och gömmer sig. Theo står som förstenad och stirrar på svärdet. Theo har förstått att svärdet är deras enda biljett hem. Han måste hålla fast vid det, till vilket pris som helst. Hans beslut för dem åt skilda håll, till Mont-St-Michel och Château de Pirou i Normandie under 1300-talets riddartid. Planer smids om ond, bråd dö, som även inkluderar Theo och Ramona.
"Det glömda kriget - 1808-1809", 10:e boken: "Vad har jag nu ställt till med?" utbrast Ramona. Hon förstod genast att en ny tidsförflyttning var på gång. Hon ville gripa tag i Theo så att även han följde med. Men det var för sent... När Theo och Robert upptäcker att Ramona försvunnit, vet de inte vart hon har tagit vägen. De tror att hon har färdats till kriget 1808-1809, då Sverige förlorade Finland till Ryssland. Därför läser de allt om det kriget. Varje gång Theo tar en ny mapp får det oanade följder. Ramona kämpar för sitt liv i det finska kriget, där kulorna viner runt henne, folk sprängs i bitar och döden ständigt lurar bakom nästa vägkrök. Ska Theo och Robert hinna rädda Ramona innan det är för sent?
"Snapphaneresan" , 11:e boken: Följ med Theo och Ramona på en spännande resa i Snapphaneland. Berättelsen börjar på Sporrakulla gård, där de hittar ett kopparmynt ifrån Loshultskuppen. genom kopparmyntet färdas de genom tiden till snapphanefejden 1678. Theo och Ramona ger sig på jakt efter skatten. Färden för dem genom hela Snapphaneriket. Många faror möter dem på vägen. Att hitta skatten är inte så lätt som de först trodde.
”Kinesiska Draken” Detta är ännu en spännande berättelse om Theo och Ramona. Denna gång far de genom tiden till det historiska Kina och får uppleva många av de saker vi idag kan resa runt och studera i nutidens Kina. Som vanligt kastas de mellan olika händelser, skrämmande och livsfarliga, men samtidigt oerhört fängslande. Kommer ut i augusti 2009.
Böckerna är Historiska Äventyrsböcker, skrivna runt en riktig historisk händelse, med riktiga historiska personer och en faktadel i slutet av boken. Många skriver till mig och tackar mig för att de har fått högsta betyg i skolan efter att ha läst någon av mina historiska äventyrsböcker och därefter fått prov i skolan på ämnet. De säger att det känns som om de hade varit där och därför kom ihåg allt de hade läst. De säger också att mina böcker ger spänning för stunden och lärdom för livet. Att böckerna är så spännande att det inte går att sluta läsa dem, förrän dem är slut!
Hör av dig och berätta om du läser någon av böckerna och vad du isåfall tyckte om den/dem?
Kramisar från Kim
|
hej!!det är mithra igen!tack för att du skickade till mig vad det heter om det är flera sockervadd,,,jag och min kompis har undrat om vad det heter på lektionen i svenska!!men vad står etc. för???
/ Mithra, 11 år från Linköping
Hej Mithra
Förkortningen etc står för etcetera, vilket betyder "och så vidare".
Mycket roligt att ni frågar, på så sätt lär ni er mer och mer ord, då får ni ett rikt språk.
Hör gärna av er igen!
Kramisar från Kim |
hej igen har läst om pompei
min gamla fröken i hässleholm pia börjesson vi har jobbat om pompei
/ emilia, 9 år från lerum
Hej Emilia
Har du läst min bok "Tillbaka till Pompeji"? Hoppas att du tyckte om den. Man lär sig mycket av boken. "Jag är ingen häxa" är nästa bok i serien om Theo och Ramona. Där lär du dig mycket om häxförföljelsen.
Kramisar från Kim |
vilken är din favo bok
/ emilia, 9 år från lerum
Hej Emilia
Av mina egna böcker har jag två favoriter: "Det glömda kriget 1808-1809" och "Giljotinen". Båda böckerna är otroligt otäcka och jag rekommenderar dig att börja läsa "Tillbaka till Pompeji" om du vill läsa någon av mina böcker.
Av andra ungdomsböcker tycker jag att "Den hemlighetsfulla trädgården" av Frances Burnett Hodges är bra och jag läser den fortfarande med mycket nöje.
Om du vill se vad jag skriver för sorts böcker kan du gå in på www.kimselius.se. Där kan du läsa smakprov ur böckerna och se omslagen på böckerna. Du kan även lyssna när jag läser ur några av böckerna.
Ha det bra!
Kramisar från Kim |
hej hur ska man göra så en bärettelse blir bra mina blir aldrig bra
hjälp mig Hanna
/ hanna wanke, 9 år från sandviken
Hej Hanna
Börja första meningen med att något spännande händer. Då har du fångat läsaren. Försök hålla spänningen genom hela berättelsen, börja spännande och håll spänningen vid liv genom hela berättelsen. Det gör man lätt genom att låta huvudpersonen råka ut för något, ana att något kommer att hända, att någon säger något som gör att man vill fortsätta läsa etc.
Skriv det DU vill läsa! För att göra en bra berättelse bör du skriva direkt från hjärtat, och gärna ta del av de erfarenheter du bär inom dig. Tänk på att inte skriva för att någon annan ska läsa berättelsen, utan skriv för att DU ska bli nöjd med berättelsen. Använd ditt eget "språk" och försök inte härma någon annan författare, då blir din berättelse bra. För att förlagen ska bli intresserade av din berättelse bör du ha något nytt att berätta, något som väcker deras intresse. Glöm inte att berättelsen måste fånga läsaren redan i första meningen.
Eftersom mina böcker är kända för att fängsla läsarna från första början till sista raden kanske du kan börja med att läsa någon av dem: Tillbaka till Pompeji, Jag är ingen häxa, Faraos förbannelse, Den gömda Inkastaden, Vikingaträl, Svarta Döden, Snapphanar och Giljotinen. Prova någon av dem så ser du hur jag har skrivit för att hålla spänningen vid liv hela boken igenom För att läsa smakprov ur böckerna kan du gå in på min hemsida www.kimselius.se
Jag önskar dig lycka till med ditt skrivande .
Kramisar från Kim
|
Hej Jag går på en särskola där behandlar lärarna oss illa för dom har bara massa barnböcker där. Det känns inte som om det är en gymnasieskola när dom har pippiböcker vad gör man då??? Jag vill läsa deckare och skräck. m.m
/ Josefineottosson, 18 år från växjö
Hej Josefine
Har du berättat för lärarna hur du känner dig? Är det fler än du som känner samma sak, så kanske ni gemensamt kan ta upp frågan.
Jag vet att de använder mina böcker på specialskolor. Det är inga barnböcker, det är historiska äventyrsböcker, "som är så spännande att man inte kan sluta läsa", säger läsarna.
Om du går in på min hemsida www.kimselius.se och tittar vad det finns för böcker där, kanske du kan be dina lärare att även de går in och tittar på hemsidan. De får gärna kontakta mig så kan jag berätta för dem hur böckerna används i undervisningen i många skolor. Alla böckerna finns som Talböcker och en del skolor använder böckerna till undervisningen av dyslektiker.
Eftersom mina böcker är uppbyggda runt riktiga historiska händelser med faktadel i slutet av böckerna, tror jag att de skulle ge dig just det som du längtar efter: Att lära dig något samtidigt som du läser en spännande bok!
På hemsidan hittar du utdrag ur alla böckerna så att du kan läsa och känna om de känns rätt för dig. Dessutom kan du lyssna på några av böckerna.
Tala med dina lärare och ge dig inte. Skriv igen och berätta hur det går för dig.
Lycka till!
Kramisar från Kim |
Hej Kim!
Jag undrar om man får ta med andras dikter i sina böcker? Som att t.ex. ha en dikt vid varje kapitel? Måste man fråga den som har skrivit dikten först?
Kram!
/ Olga Krüssenberg, 13 år från Eslöv
Hej Olga
Ledsen att du har fått vänta på ditt svar, men jag var tvungen att ta hjälp av vår jurist på Författarförbundet, Thorbjörn Öström, för att du verkligen skulle få veta vad som gällde. Thorbjörn svarar så här:
"Frågan är (som vanligt) inte helt lätt att besvara med ja eller nej. Har emellertid försökt att formulera mig så tydligt jag kan .
Normalt sett måste man alltid fråga författaren innan man tar in andras texter i sina böcker. Man behöver dock inte tillfråga författaren om användningen skulle kunna klassas som ett citat i upphovsrättslagens mening. Problemet är att reglerna för citat är väldigt otydliga och att det inte heller finns speciellt många domstolsavgöranden som belyser när ett citat kan vara tillåtet. När det gäller användningen av andras dikter vid varje kapitel kan man alltså inte klart säga att det skulle vara tillåtet enligt citatregeln i upphovsrättslagen.
Eftersom citatbestämmelsen är såpass oklar, brukar jag råda alla som vill citera något på ett sätt som inte helt klart faller under citaträtten att fråga de berörda författarna. Har man fått författarens tillstånd så behöver man inte fundera på om det faller under citaträtten eller inte. Min erfarenhet är dessutom att de flesta författare är positiva till att bli citerade."
Hoppas att detta var dig till hjälp.
Lycka till med ditt skrivande och hör av dig den dag du får din berättelse publicerad.
Kramisar från Kim
|
Hej Kim!
Jag har ett problem. När jag skriver så blir allting så invecklat och krångligt. Istället för att texten flyter på så blir den "hackig". Jag har också en förmåga att använda samma ord flera gånger, fast jag egentligen kan flera synonoymer till de flesta ord.
Hjälp!
/ Oscar, 14 år från Sverige
Hej Oscar
Det känns som om du vill så mycket med din text, att du försöker skriva så som du tror att folk vill att texten ska vara. Stämmer det? Försök isåfall att ändra ditt skrivande:
Skriv från hjärtat! Om något som berör dig! Om något du vill berätta. Låt texten flöda, bry dig inte om ifall du upprepar samma ord, om du stavar fel, om inte grammatiken är rätt. BARA SKRIV! När du fått ned all den text du har inom dig DÅ går du in i texten och rättar, ändrar till synonymer, rättar stavfel och grammatik osv. Försök jobba på det här sättet så ska du se att du lyckas bättre. Om inte får du höra av dig igen.
Jag kan berätta en irriterande vana som jag har när jag skriver mina böcker: Det är att jag brukar "fastna" på ett ord som jag ständigt upprepar i just den boken. När jag korrekturläser gäller det att hitta det ordet och byta ut det mod synonymer. Men jag bryr mig inte om det under själva skrivprocessen, då är det viktigt att få ur mig texten och inte bryta fantasin.
Lycka till med ditt skrivande!
Kramisar från Kim |
Hej hej Kim!
Ibland på raster och när jag är hemma brukar jag fantisera. Jag brukar komma på olika personer och till slut ha en bra story. Det är bara ett problem. När jag väl har satt mig vid datorn eller med penna och papper vet jag inte hur jag ska börja allting för att få det bra. Och om jag lyckats komma på en början så är slutet supersvårt också!
Jag skulle bli jätteglad om du svarade på min fråga.
/ Hanna, 11 år från Bromma
Hej Hanna
Börja med att första raden fångar läsaren direkt.
Mina böcker börjar så här:
"Mina damer och herrar, vi landar strax i Rom och vill därför be er att spänna fast era säkerhetsbälten." (Tillbaka till Pompeji)
"Nej, inte nu igen!" ropade Ramona förskräckt. (Jag är ingen häxa)
"Titta här, Theo!" ropade Ramona upphetsat och viftade intensivt med armarna för att fånga Theos uppmärksamhet. (Faraos förbannelse)
"Jag är rädd", sa Ramona och strök med darrande hand undan svettdropparna som envisades med att rinna ned i ögonen. (Den gömda Inkastaden)
"Ovädret var över Theo och Ramona innan de hann reagera." (Vikingaträl)
"Han drog yllefilten över axlarna och rös av kyla, trots att svetten flödade ymnigt från hans kropp." (Svarta Döden)
"När Ramona öppnade sina himmelsblå ögon denna försommardag, hade hon inte en aning om vad sommarlovet skulle föra med sig." (Snapphanar!)
"Vakna, Ramona! VAKNA!" (Giljotinen)
"Förbryllat stirrade Ramona och Theo på varandra." (Riddarsvärdet)
"Vad har jag nu ställt till med?" utbrast Ramona, när hon kände den välbekanta yrseln inför en tidsförflyttning gripa tag i henne. (Det glömda kriget 1808-1809)
Regnet piskade mot spåntaket på det gamla 1600-talshuset, Sporrakulla gård. (Snapphaneresan)
Det gäller att få läsaren att vilja läsa vidare, då har du lyckats. Eftersom du säger att du har svårt med slutet när början blir bra tycker jag att du ska använda dig av "Gula-lappar"-tekniken.
Gör så här:
Ta en bunt Post-it lappar (gula klisterlappar). Skriv ned de idéer som ploppar ut ur ditt huvud, en idé för varje lapp. Tänk i kapitel, händelser, människor, platser och skriv det på lapparna. Gå igenom lapparna och lägg till mer detaljer på varje lapp. Sedan sorterar du dina lappar i den ordning du vill att saker och ting ska hända. Var noga med att inte fortsätta att skriva på din berättelse förrän du har kommit på slutet och skrivit ned det på en gul lapp. Sätt upp lapparna på väggen, studera dem, flytta om dem om det behövs, stryk och lägg till.
Glöm inte berätta hur personerna ser ut. Tankar, känslor, vänner, fiender, till huvudpersonen osv. Skriv gärna korta noteringar om även detta på lapparna, eller lägg upp ett "persongalleri" där du antecknar varje person du börjar skriva om, vem den personen är, hur den ser ut m.m.
När du därefter skriver berättelsen ska du tänka på vad personerna gör under tiden som de "talar", sitter de, går de, äter de etc. Hur ser det ut runt omkring personerna? Vad tänker de på?
För det mesta har man väldigt bråttom att få ned sina idéer på papperet, det är inte fel. Om du tillhör dem som har bråttom att komma till slutet av berättelsen, brukar berättelserna inte bli så långa. Men... efter att du har skrivit klart berättelsen kan du gå in och lägga till text, t.ex. allt som jag talade om i föregående stycke.
Om du tillhör dem som har väldigt mycket fantasi kanske du inte hinner avsluta din berättelse innan det kommer en ny du vill påbörja. Det gör inget. Har du använt dig av gula lappar har du ändå hela sammanhanget klart för dig och kan fortsätta skriva din berättelse färdigt en annan gång.
När jag skriver gör jag oftast "benet" först. När väl det är klart, alltså hela historien, går jag in och lägger "kött på benet", med andra ord: tänker mer på tankar, omgivningar m.m. och lägger till det. Då blir berättelsen längre och mustigare.
Varje bok byggs upp runt en riktig historisk händelse. När jag har bestämt vilket ämne jag ska skriva om läser jag mängder av faktaböcker om det ämnet, t.ex. Kina. Under tiden jag läser, dyker idéerna om vad boken ska handla om upp. Då skriver jag ned det på Post-it-lappar. När jag sedan läst klart all fakta har jag mängder av gula lappar med idéer på kapitel, händelser, ord som ska till faktadelen i slutet av boken. Då sätter jag mig och skriver.
För att berättelsen ska hålla sig så nära fakta och sanning som möjligt försöker jag väva in riktiga historiska personer i böckerna. Ofta berättar jag mer om de personerna i faktadelen för att läsaren ska förstå att de personerna har funnits på riktigt.
Läs gärna någon av mina böcker för att se hur jag lägger upp böckerna. Till exempel min senaste bok "Det glömda kriget 1808-1809!" som är min bästa bok!
Hoppas att detta gav dig svar på din fråga. Om du går in på min hemsida www.kimselius.se hittar du fler tips under länken "Författartips". På hemsidan kan du även läsa mer om mig och mina böcker, till exempel utdrag ur varje bok: "Tillbaka till Pompeji", "Jag är ingen häxa", "Faraos förbannelse", "Den gömda Inkastaden", "Vikingaträl", "Svarta Döden", "Snapphanar", "Giljotinen", "Riddarsvärdet" och "Det glömda kriget 1808-1809", samt ”Snapphaneresan” som kommer ut i februari 2009. Dessutom kan du lyssna på ett kapitel ur "Tillbaka till Pompeji", "Giljotinen" och "Snapphanar", som jag har läst in.
Lycka till med ditt skrivande.
Kramisar från Kim
|
Jag håller på att skriva en kärlekshistoria. Hur kan man göra det mer interessant när de ska kyssas för det låter tråkigt och man bara skriver att de kysstes. Och de ska har samlag ska man hoppa över det eller skriva om de och i så fall hur?
/ Jessika, 14 år från Malmö
Hej Jessika
Det bästa du kan göra för att beskriva hur de kysser varandra är att läsa många böcker som handlar om kärlek. Till exempel Katarin von Bredows böcker: "Syskonkärlek" och "Hur kär får man bli". Du har också Mårten Sandéns bok "En plats de kallar Lyckan". Det är ömsinta, fina kärleksbeskrivningar.
Om man ska skriva om att de har samlag är det bra om man har erfarenhet av det, annars är det svårt att beskriva det. Du kan läsa dig till det i Nora Roberts pocketböcker som säljs i vanliga butiker eller i Pressbyrån. Där är det mycket älskande hela tiden. De böcker av Nora Robert som finns på biblioteken innehåller inte lika mycket sex.
Om samlaget är viktigt för handlingen bör du ha det med, annars behöver det inte beskrivas. Själv tycker jag bäst om filmer där man bara anar att de går i säng med varandra och inte ser hela sexakten. Det blir liksom mer spännande då.
Som du förstår är mitt bästa råd till dig att läsa, läsa och läsa, för att ta till dig så mycket som möjligt hur man beskriver känslor, kyssar, sex etc.
Lycka till med din berättelse. Om du vill ha mer tips och råd kan du läsa tidigare frågor här på Unga fakta, eller gå in på min hemsida www.kimselius.se.
kramisar från Kim |
vad betyder namner späckhuggaren
/ lisa, 11 år från sverige
Hej Lisa
Denna upplysning har jag tagit hjälp av National Encyklopedin www.ne.se. Så här säger de om Späckhuggare:
späckhuggare, Orci´nus o´rca, art i tandvalsfamiljen delfiner. Den är oftast 5–8 m lång; ryggfenan kan bli 1,8 m hög. Arten är karakteristiskt tecknad i svart och vitt. Den har närmast världsvid utbredning men föredrar kalltempererade kustnära vatten. Den lever i grupper på vanligen 2–40 djur, som håller väl samman och kommunicerar med ljud. Liksom hos flocklevande landrovdjur råder sträng hierarki inom gruppen, som leds av en hane. Vissa grupper livnär sig nästan helt av fisk, medan andra också tar sälar (t.o.m. uppe på stränder i södra Sydamerika) och någon gång attackerar bardvalar. Oprovocerade attacker på människor är mycket sällsynta. Arten jagades tidigare för kött och olja. Numera är den viktig för s.k. valskådning (bl.a. vid Norges kust), eftersom den hör till de valar som man lättast kan få se. Späckhuggare hålls i några få delfinarier i USA.
Hoppas detta gav dig det svar du ville ha. Normalt svarar jag på Författarfrågor och någon av de andra experterna i panelen kanske har ett annat svar att ge dig.
Kramisar från Kim |
Hej, jag heter Fredrik och älskar att skriva. Mina berättelser är av fantasi genren. Dem handlar oftast om något episkt, som en strid mellan det onda och det goda. Jag har också förklaringar på fenomen i mina berättelser och mycket reflekterar den riktiga världen. Men alltid när jag skriver, så får jag till slut svårt att fortsätta. Jag blir missnöjd, men ger aldrig upp. Jag skulle behöva lite motivation och jag glömmer oftast det viktiga i berättelser, vad ska man tänka på för att det ska bli bra?
Tackar och vänliga hälsningar från mig, Fredrik ''Demor'' Johansson.
/ Fredrik Johansson, 15 år från Svergie, Flen
Hej Fredrik
Underbart att du har så mycket fantasi. Dina berättelser låter spännande. Kanske är du hjälpt av att arbeta med "Gula lappar"-tekniken?
Gör så här:
Ta en bunt Post-it lappar (gula klisterlappar). Skriv ned de idéer som ploppar ut ur ditt huvud, en idé för varje lapp. Tänk i kapitel, händelser, människor, platser och skriv det på lapparna. Gå igenom lapparna och lägg till mer detaljer på varje lapp. Sedan sorterar du dina lappar i den ordning du vill att saker och ting ska hända. Var noga med att inte fortsätta att skriva på din berättelse förrän du har kommit på slutet och skrivit ned det på en gul lapp. Sätt upp lapparna på väggen, studera dem, flytta om dem om det behövs, stryk och lägg till.
Glöm inte berätta hur personerna ser ut. Tankar, känslor, vänner, fiender, till huvudpersonen osv. Skriv gärna korta noteringar om även detta på lapparna, eller lägg upp ett "persongalleri" där du antecknar varje person du börjar skriva om, vem den personen är, hur den ser ut m.m.
När du därefter skriver berättelsen ska du tänka på vad personerna gör under tiden som de "talar", sitter de, går de, äter de etc. Hur ser det ut runt omkring personerna? Vad tänker de på?
För det mesta har man väldigt bråttom att få ned sina idéer på papperet, det är inte fel. Om du tillhör dem som har bråttom att komma till slutet av berättelsen, brukar berättelserna inte bli så långa. Men... efter att du har skrivit klart berättelsen kan du gå in och lägga till text, t.ex. allt som jag talade om i föregående stycke.
Om du tillhör dem som har väldigt mycket fantasi kanske du inte hinner avsluta din berättelse innan det kommer en ny du vill påbörja. Det gör inget. Har du använt dig av gula lappar har du ändå hela sammanhanget klart för dig och kan fortsätta skriva din berättelse färdigt en annan gång.
När jag skriver gör jag oftast "benet" först. När väl det är klart, alltså hela historien, går jag in och lägger "kött på benet", med andra ord: tänker mer på tankar, omgivningar m.m. och lägger till det. Då blir berättelsen längre och mustigare.
Varje bok byggs upp runt en riktig historisk händelse. När jag har bestämt vilket ämne jag ska skriva om läser jag mängder av faktaböcker om det ämnet, t.ex. Kina. Under tiden jag läser, dyker idéerna om vad boken ska handla om upp. Då skriver jag ned det på Post-it-lappar. När jag sedan läst klart all fakta har jag mängder av gula lappar med idéer på kapitel, händelser, ord som ska till faktadelen i slutet av boken. Då sätter jag mig och skriver.
För att berättelsen ska hålla sig så nära fakta och sanning som möjligt försöker jag väva in riktiga historiska personer i böckerna. Ofta berättar jag mer om de personerna i faktadelen för att läsaren ska förstå att de personerna har funnits på riktigt.
Läs gärna någon av mina böcker för att se hur jag lägger upp böckerna. Till exempel min senaste bok "Det glömda kriget 1808-1809!" som är min bästa bok!
Hoppas att detta gav dig svar på din fråga. Om du går in på min hemsida www.kimselius.se hittar du fler tips under länken "Författartips". På hemsidan kan du även läsa mer om mig och mina böcker, till exempel utdrag ur varje bok: "Tillbaka till Pompeji", "Jag är ingen häxa", "Faraos förbannelse", "Den gömda Inkastaden", "Vikingaträl", "Svarta Döden", "Snapphanar", "Giljotinen", "Riddarsvärdet" och "Det glömda kriget 1808-1809", samt ”Snapphaneresan” som kommer ut i februari 2009. Dessutom kan du lyssna på ett kapitel ur "Tillbaka till Pompeji", "Giljotinen" och "Snapphanar", som jag har läst in.
Lycka till med ditt skrivande.
Kramisar från Kim
|
|
Föregående sida
