|
Panelen svarar
 Här är de frågor som har besvarats inom ämnet författare. Är du intresserad av något speciellt så kan du spara tid genom att söka efter det.
Här kan du ställa en egen fråga till Kim M. Kimselius om författare!
hej kim! jag har två frågor:
1, om jag skriver ett manus vart ska jag skriva vart boken heter?
2, ska jag "numrera" sidorna när jag skriver ett manus eller fixar dom man skickar in manuset till
(ifall dom tycker om den) det?
ps, dina böcker är jättebra!
/ Felicia, 9 år från uppsala
Hej Felicia
Jag brukar skriva bokens namn på en egen sida, där skriver jag också mitt namn, telefonnummer och adress.
Dessutom skriver jag in bokens namn och mitt namn i huvudet på varje bok. Du kan själv lägga in denna text på dina manusblad. Gör så här:
På "Word" titta under "Visa", "Sidhuvud och sidfot". Tryck på den sistnämnda knappen och det öppnas en ruta högst upp och längst ned på din A-4 sida. Allt du skriver in i dessa rutor kommer på samtliga av de blad du skriver. Du växlar enkelt mellan sidhuvud/sidfot på en av de knappar som kommer upp i samband med att rutorna öppnar sig.
Låter det krångligt? Det är lättare att göra än vad det var att skriva, så jag tror säkert att du lyckas.
När jag ska namnge mina böcker vill jag att titeln ska tala om vad boken handlar om. Titeln får inte vara för lång, för då skymmer den det fantastiska omslaget som på mina böcker säger lika mycket som titeln.
Dessutom ska titeln väcka nyfikenhet hos läsaren så att läsaren vill ha just den boken. Vad sägs om "Tillbaka till Pompeji", "Häxjakten", "Faraos förbannelse", "Den gömda Inkastaden", "Vikingaträl", "Svarta Döden" , "Snapphanar!", "Riddarsvärdet" och "Det glömda kriget 1808-1809". Låter det som spännande titlar? Det är namnet på mina böcker som har kommit ut.
Du ska numrera sidorna när du skriver manus annars är det lätt att det blir oordning på papperen och då får de ingen ordning på din berättelse. Sidnumreringen lägger du lätt in i huvudet.
Tack för att tycker om mina böcker, jättekul! Du har väl inte missat att det kommer TVÅ nya böcker alldeles strax! Gå in på min hemsida www.kimselius.se så kan du läsa mer.
Kramisar från Kim
|
Hej Kim!
Vad är egentligen lagligt att skriva i en bok och när vet man att man gått för långt? En bok får väl till exempel inte kritisera en särskild relion eller folkslag? För i tiden kallade man dom svarta för negrer i vissa böcker. Får man fortfarnade använda sig av sådana ord?
/ Matilda, 13 år från Falerum
Hej Matilda
Det lagliga är jag inte jättebra på. Det har jag en jurist på Författarförbundet som sköter åt mig.
Däremot vet jag att det finns böcker som kritiserar en speciell religion eller vissa folkslag...
Jag tror inte att det är förbjudet att använda ordet "Neger", det är ett gammalt ord som inte används nu för tiden.
Men det viktigaste just nu är att du skriver boken. Den dag du får din berättelse accepterad av ett förlag hjälper de dig med det juridiska.
Lycka till!
Kramisar Kim |
Hur långt får ett kapitel igentligen vara? Och hu långa brukar dina vara?
/ Beatrize, 12 år från jupiter eller neptunus gissa själv
Hej Beatrize
Det finns inga regler på hur långt ett kapitel bör vara. Vissa böcker har inga kapitel alls.
Det du ska gå efter är när det känns bra att avsluta kapitlet, oavsett om du har skrivit 2 A-4-sidor eller 12 A-4-sidor. Jag har aldrig någon exakt längd på mina kapitel utan slutar när det känns bra. En gång hade jag bara 1 A-4-sida.
Lycka till!
Kramisar Kim |
Hejsan svejsan i Lingonskogen.
Jag bara älskar att skriva och enligt mina kompisar och min familj så är det det enda jag gör. Jag läser även väldigt mycket (ibland 2 - 3 böcker per dag) och lyssnar väldigt mycket på musik. Det är där som mitt problem kommer in. Det är nämligen så att jag får all min inspiration därifrån (från böckerna och musiken, alltså). Man kan väl säga att jag är rädd för att "härma" andra berättelser och texter.
Just nu så håller jag på med en bok om en tjej vars pojkvän slår igenom i musikbranchen och skriver en låt om henne. I boken (är nu på 7 kapitlet) så ska jag skriva ner refrängen på texten, men kan inte få den att inte låta som alla andra tråkiga kärleklåtar. Jag skulle helst vilja få den att låta något som Elton Johns (?) Your song, men har svårt att inte få det att låta som en dålig kopia.
Har du något råd?
/ Linnea (Pinne), 14 år från Götet
Hej Linnea
Det är inget fel att låta sig inspireras av andras texter och musik, så länge du använder dina egna ord.
Mitt förslag till dig är att du skriver många olika förslag på refrängen till texten, lägg in alla i texten och låt dem ligga där medan du fortsätter skriva på själva berättelsen.
Det är viktigt att du inte hakar upp dig på detaljer. För jag tror att texten kommer att kännas helt naturlig efter hand som du fortsätter skriva berättelsen. Gå tillbaka lite då och då och läs refrängen, eller vänta tills boken är klar, det avgör du själv.
Men det absolut viktigaste är att du inte HÄNGER UPP DIG på refrängen, för då kommer du inte vidare i din berättelse. Låt fantasin flöda, lägg in kommentarer om att det ska in mer text etc och fortsätt fantisera vidare. Det är det viktigaste.
För att lägga in "kommentar" går du in under "Infoga" i Word, och "kommentar", skriv din text (t.ex.: In refräng, in mer miljö etc) i den kommentarruta som poppar upp, den kommer att ligga utanför texten. Därför är det lätt att se att du ska infoga text just där. När du går igenom ditt färdiga manus är det bara att arbeta vidare med kommentarerna och ta bort dem efter hand som du är klar.
Lycka till!
Kramisar från Kim |
Hej.
Detta behöver du inte lägga ut på hemsidan...men jag skulle var tacksam om du iallafall svarade i ett mejl.
Vad tycker du om den här texten?
"Jag gick längs gatan. Allt var mörkt och det ända som hördes var regnet som hårt, träffade marken.
Jag hade inte tillbringat mer än 3 dygn i England men jag visste redan att jag aldrig skulle återvända.
Och det var så synd, eftersom jag älskade naturen, staden, människorna och ljuden, ljuden som var så nya för mina öron att de nästan gjorde ont. Men alla vet ju att det är så kärlek känns…
Det hände för, jag slängde en blick på klockan, 45 minuter sen.
En man hade med snabba steg gått bakom mig. Han hade inget annat än en dyngsur t-shirt och ett par slitna jeans som kunde skydda kroppen från det kalla regnet.
Jag visste att han gick där, med raska steg, bakom mig. Men jag kände mig inte förföljd…utan bara, ja, jag vet inte vad det var som rusade genom kroppen, från mig hals till tårna. Något var det, spänning, mystik, rädsla, nej, rädsla var det dock inte. Men jag kan inte heller kalla det spännande eller mystiskt roligt, utan jag kände som ett dån, som fort svischade genom kroppen och försvann.
Några kvarter längre bort , började han gå snabbare och tillslut tog han tag i mig…spottade på mig och sa….. "
Kan den här texten avgöra om jag är en duktig författare? Eller behövs det mer?
Vad tycker du om texten?
/ Emilia, 13 år från Vibble, Gotland
Hej Emilia
Det är bra text, har bara läst de första raderna eftersom jag tyvärr inte kan läsa alltför mycket text, det hinner jag inte med. Men de första raderna känns bra och spännande. Jag undrar varför hon/han inte vill återvända till England, det är bra, du har tagit greppet om läsaren direkt! Fortsätt jobba med din text. Lycka till!
Kramisar från Kim |
Jag har läst "Snapphanar" , "Svarta döden" och "Tillbaka till Pompej" (Tillbaka till pompej är min favorit, för att den är så bra, men också för att jag gillar det Antika Romarriket)
Tack för svaret som du gav tidigare, hjälpte mig faktiskt...
Ha det så bra!
/ Robin, 16 år från Västerås
Hej Robin
Vad roligt att jag kunde vara dig till hjälp tidigare.
Oj, du har läst riktigt många av mina böcker. Ännu har du sju stycken kvar att läsa. Du får höra av dig igen när du har läst alla och berätta om du fortfarande har "Tillbaka till Pompeji" som favorit efter att ha läst hela serien. Gå in på www.kimselius.se för att se samtliga böcker i Theo och Ramona serien, samt läsa utdrag ur böckerna.
Vi hörs säkert igen. Lycka till med ditt författarskap!
Kramisar från Kim |
Hej, jag ha lite frågor som jag hoppas du kan besvara. Dessa kanske är lite för tidiga, men jag anser att det är bra att få en uppfattning om hur allt fungerar.
1. Hur ser författarens rättigheter ut? Copyrighträttigheter m.m.
2. De ekonomiska frågorna, hur får man betalt, i vilken form o.s.v.
hmm... jag tror det räcker...för nu....det kan hända att jag kommer på något lite senare. Tack på förhand för hjälpen.
PS. Jag har läst några av dina böcker, jättebra!
Robin...
/ Robin, 16 år från Västerås
Hej Robin
1. Detta är juridiska frågor som du bör kontakta Sveriges Författarförbund för att få svar på, telefon 08-545 132 00, se även www.forfattarforbundet.se.
2. Man kan få betalt på många olika sätt, beroende på vilket förlag man ger ut sina böcker på. För det mesta får man Royalty på försäljningen. Då får man en del royaltypengar i förskott och därefter får man betalt per bok som säljer utöver de pengar man har fått i förskott.
Om man har fått förskottsbetalt för 5.000 böcker och förlaget bara säljer 4.500 böcker får du behålla hela royaltysumman.
Om du har fått förskottsbetalt för 5.000 böcker och förlaget säljer 10.000 böcker får du betalt för ytterligare 5.000 böcker.
Detta är vad som gäller generellt, men det är olika för olika förlag. Kontakta gärna Författarförbundet innan du skriver kontrakt.
Tänk på att du måste vara myndig, 18 år, innan du skriver kontrakt. Dessförinnan får någon av dina föräldrar skriva på kontraktet åt dig.
Vad roligt att du tyckter om mina böcker. Vilka har du läst?
Lycka till!
Kramisar från Kim |
Hej Kim!
Jag vet inte om jag skrev denna fråga i mitt förra mejl men HUR I ALL VÄRLDEN FÅR DU ALLA DINA IDEER IFRÅN?
Och kan man skriva en bok om det man upplever själv?
Då menar jag att jag till exempel åker en båt ute på havet och sen när jag kommer hem så skriver jag ett annnat namn ( på mig själv alltså) och sen skriver jag att det känns som att jag ska spy.
Eller att det börjar dra upp sig till storm fast det inte gjorde det!
Blir det intressant att läsa en sådan bok?
Kramar Tyra
/ Tyra Levin, 10 år från Visby
Hej Tyra
Du kan absolut skriva en bok om dina egna upplevelser och låta huvudpersonen få ett annat namn. Vi författare använder ofta våra egna upplevelser i våra böcker.
Många idéer dyker upp när jag sover, är ute och går med mina hundar, eller arbetar i trädgården.
Idén till min första historiska äventyrsbok fick jag när jag såg en bild av en hund som hade dött i ett vulkanutbrott och blivit gipsavtryck. Hunden såg ut att ha lidit väldigt mycket och jag ville rädda hunden. Därför kom jag på idén att låta Ramona resa tillbaka i tiden till Pompeji FÖRE vulkanutbrottet och försöka rädda hunden Pluto.
Då upptäckte jag att det var väldigt roligt att läsa in fakta inför en historisk äventyrsbok och så fortsatte jag med det. Och för att inte all "överflödig" fakta skulle försvinna valde jag att ha ordlista/faktadel längst bak i böckerna. Det har blivit väldigt populärt.
Min debutbok (första bok) heter "Tillbaka till Pompeji" och kom ut julen 1997. Då var jag 41 år. Den har nu sålt i över 20.000 exemplar och är otroligt populär! I år firar jag 10-år som författare .
Redan som tioåring fick jag mina berättelser utgivna i tidningar. Jag bestämde mig nämligen redan som åttaåring för att bli författare och har skrivit ända sedan dess. Men jag skickade inte in mina berättelser till förlag förrän många, många år senare, eftersom jag inte tyckte de var tillräckligt bra för att bli utgivna. Inspirationen till mina berättelser fick jag för det mesta när jag sov, eller var ute i skogen med mina hundar.
Varje bok byggs upp runt en riktig historisk händelse. När jag har bestämt vilket ämne jag ska skriva om läser jag mängder av faktaböcker om det ämnet, t.ex. Snapphanar. Under tiden jag läser dyker idéerna om vad boken ska handla om, upp. Då skriver jag ned det på Post-it-lappar. När jag sedan läst klart all fakta har jag mängder av gula lappar med idéer på kapitel, händelser, ord som ska till ordlistan etc. Då sätter jag mig och skriver.
För att berättelsen ska hålla sig så nära fakta och sanning som möjligt försöker jag väva in riktiga historiska personer i böckerna. Ofta nämner jag då de personerna i ordlistan för att läsaren ska förstå att de personerna faktiskt har funnits på riktigt.
Det är roligt att vara författare och få leva i fantasivärldar ibland. Men det är också mycket arbete. Speciellt om man skriver historiska äventyrsböcker som jag gör. Det innebär att jag måste läsa mängder av faktaböcker inför varje bok jag ska skriva. Dessutom reser jag till de platser jag skriver om. DET är roligt. Speciellt när jag var i Egypten. Den resan präglade min "Faraos förbannelse" väldigt mycket eftersom hela första kapitlet blev till djupt nere i den grav som jag skriver om i det kapitlet.
Hoppas att detta gav dig svar på din fråga. Vill du veta mer om mig och mina böcker kan du gå in på min hemsida: www.kimselius.se, där kan du läsa smakprov ur varje bok: "Tillbaka till Pompeji", "Jag är ingen häxa", "Faraos förbannelse", "Den gömda Inkastaden", "Vikingaträl", "Svarta Döden" "Snapphanar" och "Giljotinen", samt även de nya böckerna som kommer i höst "Riddarsvärdet" och "Det glömda kriget 1808-1809". Dessutom kan du lyssna på ett kapitel ur några av mina böcker, som jag har läst in.
Kramisar från Kim
|
När du skriver "persongalleri" menar du då att man ska sätt ain ett "persongalleri" innuti boken?
/ Emilia, 13 år från Vibble, Gotland
Hej Emilia
Nej, du ska inte sätta in ett "persongalleri" i boken. Du ska göra ett "persongalleri" för din egen skull. Det är då lättare för dig att hålla reda på hur personerna ser ut, vad som utmärker dem, hur de är klädda, några favoritord de har, med mera.
Det är speciellt viktigt om man skriver en serie böcker med samma huvudpersoner, så som jag gör i min Theo och Ramona-serie. Där har jag nu skrivit 10 böcker om samma huvudpersoner... Gå in på www.kimselius.se så får du läsa mer.
Kramisar Kim |
Hej Kim! (igen!)
När jag väl kommer in i ett spännande tillfälle så blir texten så fånig!
Och jag vet inte riktigt... Hjärnan blir så konstig när jag väl kommer in i ett bra tillfälle!
Alldeles nyligen skrev jag en kort bröderna Grim liknande barn saga hemma, men min fröken läste upp den i skolan och varje gång min fröken gör det säger alla att jag ska bli den nya Astrid Lindgren!
Och då tänker jag när jag skriver att jag måste vara bra för att de ska tycka om den!
Men då blir jag stressad och vill bara hinna klart med historierna bara för att jag vill kunna läsa fler för dem! Men nu har jag ju sommar lov och är inte stressad...
men bara för det glömmer jag bort alla historier och tänker att jag ska
göra dem nästa gång jag spelar data, men när jag väl sätter mig så tänker jag bara att om jag spelar en halvtimma kan jag sedan tillbringa resten av min data timme att skriva...
men när jag spelar du vet och klockan ringer för att jag ska byta så tänker jag bara tio minuter till!
Och sen är det kört!
Vad ska jag göra?
Kram Tyra
/ Tyra Levin, 10 år från Visby
Hej Tyra
Ett mycket bra sätt att undvika att du spelar istället för att skriva är att du börjar med att skriva. Tänk så här: Nu ska jag skriva en halvtimma, därefter får jag spela på datorn. Då blir spelet en "belöning" för att du har gjort något bra, skrivit på din berättelse. Dessutom kommer du att känna dig mer nöjd med dig själv när du hunnit med det du har tänkt dig. Det kanske till och med blir så att du skriver hela timman!
Skriv från hjärtat, skriv till dig själv och tänk inte på att någon annan ska läsa dina berättelser. Då blir berättelserna som bäst!
Har du använt dig av "Gula-lappar"? Om inte, gör så här:
Ta en bunt Post-it lappar (gula klisterlappar). Skriv ned de idéer som ploppar ut ur ditt huvud, en idé för varje lapp. Tänk i kapitel, händelser, människor, platser och skriv det på lapparna. Gå igenom lapparna och lägg till mer detaljer på varje lapp. Sedan sorterar du dina lappar i den ordning du vill att saker och ting ska hända. Var noga med att inte fortsätta att skriva på din berättelse förrän du har kommit på slutet och skrivit ned det på en gul lapp. Sätt upp lapparna på väggen, studera dem, flytta om dem om det behövs, stryk och lägg till.
Glöm inte berätta hur personerna ser ut. Tankar, känslor, vänner, fiender, till huvudpersonen osv. Skriv gärna korta noteringar om även detta på lapparna, eller lägg upp ett "persongalleri" där du antecknar varje person du börjar skriva om, vem den personen är, hur den ser ut m.m.
När du därefter skriver berättelsen ska du tänka på vad personerna gör under tiden som de "talar", sitter de, går de, äter de etc. Hur ser det ut runt omkring personerna? Vad tänker de på?
För det mesta har man väldigt bråttom att få ned sina idéer på papperet, det är inte fel. Om du tillhör dem som har bråttom att komma till slutet av berättelsen, brukar berättelserna inte bli så långa. Men... efter att du har skrivit klart berättelsen kan du gå in och lägga till text, t.ex. allt som jag talade om i föregående stycke.
Om du tillhör dem som har väldigt mycket fantasi kanske du inte hinner avsluta din berättelse innan det kommer en ny du vill påbörja. Det gör inget. Har du använt dig av gula lappar har du ändå hela sammanhanget klart för dig och kan fortsätta skriva din berättelse färdigt en annan gång.
När jag skriver gör jag oftast "benet" först. När väl det är klart, alltså hela historien, går jag in och lägger "kött på benet", med andra ord: tänker mer på tankar, omgivningar m.m. och lägger till det. Då blir berättelsen längre och mustigare.
Varje bok byggs upp runt en riktig historisk händelse. När jag har bestämt vilket ämne jag ska skriva om läser jag mängder av faktaböcker om det ämnet, t.ex. Snapphanar. Under tiden jag läser, dyker idéerna om vad boken ska handla om upp. Då skriver jag ned det på Post-it-lappar. När jag sedan läst klart all fakta har jag mängder av gula lappar med idéer på kapitel, händelser, ord som ska till ordlistan etc. Då sätter jag mig och skriver.
För att berättelsen ska hålla sig så nära fakta och sanning som möjligt försöker jag väva in riktiga historiska personer i böckerna. Ofta nämner jag då de personerna i ordlistan för att läsaren ska förstå att de personerna faktiskt har funnits på riktigt.
Det är roligt att vara författare och få leva i fantasivärldar ibland. Men det är också mycket arbete. Speciellt om man skriver historiska äventyrsböcker som jag gör. Det innebär att jag måste läsa mängder av faktaböcker inför varje bok jag ska skriva. Dessutom reser jag till de platser jag skriver om. DET är roligt. Speciellt när jag var i Egypten. Den resan präglade min "Faraos förbannelse" väldigt mycket eftersom hela första kapitlet blev till djupt nere i den grav som jag skriver om i det kapitlet.
Läs gärna någon av mina böcker för att se hur jag lägger upp böckerna. T.ex. min senaste bok "Giljotinen!" som är den absolut bästa bok jag någonsin gjort!
Hoppas att detta gav dig svar på din fråga. Om du går in på min hemsida www.kimselius.se hittar du fler tips under länken "Författartips".
På hemsidan kan du även läsa mer om mig och mina böcker, till exempel smakprov ur varje bok: "Tillbaka till Pompeji", "Jag är ingen häxa", "Faraos förbannelse", "Den gömda Inkastaden", "Vikingaträl", "Svarta Döden", "Snapphanar", "Giljotinen" och de nya böckerna "Riddarsvärdet" och "Det glömda kriget 1808-1809", som kommer ut i augusti 2008. Dessutom kan du lyssna på ett kapitel ur "Tillbaka till Pompeji", "Giljotinen" och "Snapphanar", som jag har läst in.
Lycka till med ditt skrivande.
kramisar från Kim
|
Hej igen Kim!
Hur jag än gör så hittar jag inget bra ämne som jag kan skriva om!
Och när jag väl har hittat ett ämne är det jätte tråkigt i början när det inte händer något!
Men jag vet att man måste skriva tråkigt i början!
Vad ska jag göra?
Jag som älskar att skriva!
Snälla svara!
Kram Tyra
/ Tyra Levin, 10 år från Visby
Hej Tyra
Vad har du fått det ifrån: att man måste skriva tråkigt i början? Det ska du absolut inte göra. Din berättelse ska börja direkt med att något spännande händer, då fångas läsaren och vill läsa vidare.
Så här börjar mina böcker:
"Mina damer och herrar, vi landar strax i Rom och vill därför be er att spänna fast era säkerhetsbälten." (Tillbaka till Pompeji)
"Nej, inte nu igen!" ropade Ramona förskräckt. (Jag är ingen häxa)
"Titta här, Theo!" ropade Ramona upphetsat och viftade intensivt med armarna för att fånga Theos uppmärksamhet. (Faraos förbannelse)
"Jag är rädd", sa Ramona och strök med darrande hand undan svettdropparna som envisades med att rinna ned i ögonen. (Den gömda Inkastaden)
"Ovädret var över Theo och Ramona innan de hann reagera." (Vikingaträl)
"Han drog yllefilten över axlarna och rös av kyla, trots att svetten flödade ymnigt från hans kropp." (Svarta Döden)
"När Ramona öppnade sina himmelsblå ögon denna försommardag, hade hon inte en aning om vad sommarlovet skulle föra med sig." (Snapphanar!)
"Vakna, Ramona! VAKNA!" (Giljotinen)
"Förbryllat stirrade Ramona och Theo på varandra." (Riddarsvärdet)
"Vad har jag nu ställt till med?" utbrast Ramona, när hon kände den välbekanta yrseln inför en tidsförflyttning gripa tag i henne. (Det glömda kriget 1808-1809)
Tyckte du att början på böckerna lät spännande? Då förstår du kanske hur jag menar att din berättelse ska börja. Om du vill veta mer om böckerna, eller läsa smakprov ur böckerna kan du gå in på min hemsida www.kimselius.se
Sätt dig ned och skriv igen och börja första meningen med att något spännande händer. Då har du fångat läsaren. Försök hålla spänningen genom hela boken, börja varje kapitel spännande och avsluta varje kapitel spännande. Det gör man lätt genom att låta huvudpersonen råka ut för något, ana att något kommer att hända, att någon säger något som gör att man vill fortsätta läsa etc.
Skriv från hjärtat: skriv det DU vill läsa! Då ska du se att det blir en jättebra bok.
Lycka till med ditt skrivande!
Kramisar från Kim
|
hej. jag har massa ideer om noveller och berättelser, men jag vet inte hur jag ska skriva, så de inte bara blir händelse på händelse. hur ska jag göra ?
/ Eriika, 15 år från östersund
Hej Eriika
Vad roligt att du har så mycket fantasi. Försök att strukturera upp varje berättelse. Ta en skrivbok och skriv ner dina idéer, det gör att du får ur dem ur huvudet och därefter kan koncentrera dig på en berättelse i taget. När du bestämt vilken du ska välja kan du göra så här (du kan göra det med varje berättelse, en efter en, innan du bestämmer vilken du ska välja att skriva):
Ta en bunt Post-it lappar (gula klisterlappar). Skriv ned de idéer som ploppar ut ur ditt huvud, en idé för varje lapp. Tänk i kapitel, händelser, människor, platser och skriv det på lapparna. Gå igenom lapparna och lägg till mer detaljer på varje lapp. Sedan sorterar du dina lappar i den ordning du vill att saker och ting ska hända. Var noga med att inte fortsätta att skriva på din berättelse förrän du har kommit på slutet och skrivit ned det på en gul lapp. Sätt upp lapparna på väggen, studera dem, flytta om dem om det behövs, stryk och lägg till.
Glöm inte berätta hur personerna ser ut. Tankar, känslor, vänner, fiender, till huvudpersonen osv. Skriv gärna korta noteringar om även detta på lapparna, eller lägg upp ett "persongalleri" där du antecknar varje person du börjar skriva om, vem den personen är, hur den ser ut m.m.
När du därefter skriver berättelsen ska du tänka på vad personerna gör under tiden som de "talar", sitter de, går de, äter de etc. Hur ser det ut runt omkring personerna? Vad tänker de på?
För det mesta har man väldigt bråttom att få ned sina idéer på papperet, det är inte fel. Om du tillhör dem som har bråttom att komma till slutet av berättelsen, brukar berättelserna inte bli så långa. Men... efter att du har skrivit klart berättelsen kan du gå in och lägga till text, t.ex. allt som jag talade om i föregående stycke.
Om du tillhör dem som har väldigt mycket fantasi kanske du inte hinner avsluta din berättelse innan det kommer en ny du vill påbörja. Det gör inget. Har du använt dig av gula lappar har du ändå hela sammanhanget klart för dig och kan fortsätta skriva din berättelse färdigt en annan gång.
När jag skriver gör jag oftast "benet" först. När väl det är klart, alltså hela historien, går jag in och lägger "kött på benet", med andra ord: tänker mer på tankar, omgivningar m.m. och lägger till det. Då blir berättelsen längre och mustigare.
Varje bok byggs upp runt en riktig historisk händelse. När jag har bestämt vilket ämne jag ska skriva om läser jag mängder av faktaböcker om det ämnet, t.ex. Snapphanar. Under tiden jag läser, dyker idéerna om vad boken ska handla om upp. Då skriver jag ned det på Post-it-lappar. När jag sedan läst klart all fakta har jag mängder av gula lappar med idéer på kapitel, händelser, ord som ska till ordlistan etc. Då sätter jag mig och skriver.
För att berättelsen ska hålla sig så nära fakta och sanning som möjligt försöker jag väva in riktiga historiska personer i böckerna. Ofta nämner jag då de personerna i ordlistan för att läsaren ska förstå att de personerna faktiskt har funnits på riktigt.
Det är roligt att vara författare och få leva i fantasivärldar ibland. Men det är också mycket arbete. Speciellt om man skriver historiska äventyrsböcker som jag gör. Det innebär att jag måste läsa mängder av faktaböcker inför varje bok jag ska skriva. Dessutom reser jag till de platser jag skriver om. DET är roligt. Speciellt när jag var i Egypten. Den resan präglade min "Faraos förbannelse" väldigt mycket eftersom hela första kapitlet blev till djupt nere i den grav som jag skriver om i det kapitlet.
Läs gärna någon av mina böcker för att se hur jag lägger upp böckerna. T.ex. min bok "Giljotinen!" som är den absolut bästa bok jag gjort!
Hoppas att detta gav dig svar på din fråga. Om du går in på min hemsida www.kimselius.se hittar du fler tips under länken "Författartips".
På hemsidan kan du även läsa mer om mig och mina böcker, till exempel smakprov ur varje bok: "Tillbaka till Pompeji", "Jag är ingen häxa", "Faraos förbannelse", "Den gömda Inkastaden", "Vikingaträl", "Svarta Döden", "Snapphanar", "Giljotinen" och de nya böckerna "Riddarsvärdet" och "Det glömda kriget 1808-1809", som kommer ut i augusti 2008. Dessutom kan du lyssna på ett kapitel ur "Tillbaka till Pompeji", "Giljotinen" och "Snapphanar", som jag har läst in.
Lycka till med ditt skrivande.
kramisar från Kim
|
Hejsan, Kim!
Jag har ju skrivit till dig förut, men då hade jag nte detta problem.
Jag har upptäckt att mina dialoger(dialåger?) inte fungerar så bra. Jag får liksom inte till det. Jag upptäckte det när jag läst mycket bra dialoger i andra bra böcker. Efter som jag själv inte skapar eller utför så bra dialoger med andra människor så trodde jag att det kunde vara problemet. (Jag är till exempel hopplös när jag pratar med killar eller gamla människor... :P)
Mina dialoger blir antingen för korta, för långa och osammanhängande eller så fattar man ingenting...
Så har du några tips på hur man skapar en bra dialog med folk?
Och en sak till: Jag tror att jag skriver jättespännande ibland, men när jag läser igenom det så är det inte ett dugg spännande. Det är irriterande ;-)
Tack på förgående!
//Emma, 12 år från Möldnal
/ Emma, 12 år från Mölndal
Hej Emma
"Övning ger färdighet" brukade alltid min mamma säga till mig. Och det stämmer mycket väl. Med andra ord behöver du bara öva dig mer. Läs så mycket böcker du kan och skriv dialoger. (Har du läst någon av mina böcker? Se www.kimselius.se)
Men kanske du inte alls är så dålig som du tror. I din ålder tvivlar man mycket på det man gör. Har du bett någon annan att läsa det du skriver? Be någon du litar på, någon som vågar komma med kritik och inte bara håller med dig. Kanske har du en bra bibliotekarie som kan läsa din text?
Fortsätt läs och skriv, och TRO PÅ DIG SJÄLV!!!
Den 25-28 september är jag på Bokmässan i Göteborg. Monter B08:59. Kom gärnaoch hälsa på mig där, så jag får ett ansikte till mailen.
Lycka till!
Kramisar från Kim |
Hej!
Jag har två frågor:
1. Jag har hört talas om något som kallas digitalboken, där man kan lägga upp sina berättelser. Om man lade upp en bok man hade skrivit där, så att alla kunde läsa den, får man ändå skicka dedn till ett förlag?
2. Om man ska skriva en deckare, finns det något som är speciellt för en deckare och som en sådan nödvändigtvis måste innehålla? Vi ska skriva en i skolan, så jag vill veta om det finns några särskilda regler eller riktlinjer.
/ Jennifer, 14 år från V-rås
Hej Jennifer
1. Jo, det stämmer att det finns något som heter Digitalboken. Du kan läsa mer om det på min hemsida www.kimselius.se. Visst kan du skicka till förlag även om du har lagt ut boken på Digitalboken. Meningen är att även förlag ska kunna gå in och läsa berättelser på Digitalboken och få en chans att upptäcka talanger.
2. Jag skriver inte deckare, men jag har läst otroligt många. För att det ska bli en bra deckare ska det finnas ledtrådar, mord, stöld, kidnappning eller något annat mysterium.Ta gärna och läs några deckare för att se hur de är uppbyggda. Du har Mårten Sandéns "Petrinideckarna". Fem-böckerna, Kitty-böckerna är också spännande lätta deckare. Vuxendeckare: Agatha Christies deckare är suveräna, enkla, rakt språk och mycket mystik, Camilla Läckberg där man får följa huvudpersonerna bok efter bok, men ändå får en fristående berättelse i varje bok är spännande deckare.
Blir lite nyfiken... Har du fått i uppgift att skriva deckare på sommarlovet? Eller går du skrivarkurs under sommaren?
Om du går in på min hemsida www.kimselius.se under "Författartips" kan du läsa om personer i din ålder som har lycktas få sina böcker utgivna.
Lycka till med din deckare!
Kramisar från Kim |
Jag har skrivit monga sager och dikter på eran hemmsida. Men mina sagor (dikter) verkar inte komma ut. Jag har kollat igenom om och om igen. Men inte hittat något!
Kan du svara på om hur lång tid tar det för sagorna (dikten) att komma ut? Eller gör don Aldrig det?
Hoppas att jag får ett svar!
/ Wilma, 10 år från Täby
Hej Wilma
UngaBerättare är en jättepopulär sida. Det kommer otroligt många berättelser och dikter hit. Tyvärr hinner personalen inte lägga in alla fina berättelser och dikter som kommer in, utan de väljer ut vissa av berättelserna och dikterna. Kanske dina berättelser och dikter kommer in lite längre fram. Eller så kan du skicka in nya berättelser och dikter och hoppas på att du har större tur med dem.
Lycka till!
Kramisar Kim
|
Hej! Jag har två frågor jag hoppas att du kan svara på.
1. Jag har precis börjat skriva en bok, men jag tycker att det kommer att bli jätte svårt att fylla boken med samma ämne hela tiden (hoppas att du förstår vad jag menar). Har du några tips?
2. Om man skriver en tonårsbok i jag format blir det inte konstigt om man har en massa miljöbeskrivningar?
Tack på för hand. :D
/Hanna
/ Hanna, 14 år från Sverige
Hej Hanna
Har du använt dig av "Gula Lappar"-tekniken? Om inte, gör så här:
Ta en bunt Post-it lappar (gula klisterlappar). Skriv ned de idéer som ploppar ut ur ditt huvud, en idé för varje lapp. Tänk i kapitel, händelser, människor, platser och skriv det på lapparna. Gå igenom lapparna och lägg till mer detaljer på varje lapp. Sedan sorterar du dina lappar i den ordning du vill att saker och ting ska hända. Var noga med att inte fortsätta att skriva på din berättelse förrän du har kommit på slutet och skrivit ned det på en gul lapp. Sätt upp lapparna på väggen, studera dem, flytta om dem om det behövs, stryk och lägg till.
Glöm inte berätta hur personerna ser ut. Tankar, känslor, vänner, fiender, till huvudpersonen osv. Skriv gärna korta noteringar om även detta på lapparna, eller lägg upp ett "persongalleri" där du antecknar varje person du börjar skriva om, vem den personen är, hur den ser ut m.m.
När du därefter skriver berättelsen ska du tänka på vad personerna gör under tiden som de "talar", sitter de, går de, äter de etc. Hur ser det ut runt omkring personerna? Vad tänker de på?
För det mesta har man väldigt bråttom att få ned sina idéer på papperet, det är inte fel. Om du tillhör dem som har bråttom att komma till slutet av berättelsen, brukar berättelserna inte bli så långa. Men... efter att du har skrivit klart berättelsen kan du gå in och lägga till text, t.ex. allt som jag talade om i föregående stycke.
När jag skriver gör jag oftast "benet" först. När väl det är klart, alltså hela historien, går jag in och lägger "kött på benet", med andra ord: tänker mer på tankar, omgivningar m.m. och lägger till det. Då blir berättelsen längre och mustigare.
Varje bok byggs upp runt en riktig historisk händelse. När jag har bestämt vilket ämne jag ska skriva om läser jag mängder av faktaböcker om det ämnet, t.ex. Snapphanar. Under tiden jag läser, dyker idéerna om vad boken ska handla om upp. Då skriver jag ned det på Post-it-lappar. När jag sedan läst klart all fakta har jag mängder av gula lappar med idéer på kapitel, händelser, ord som ska till ordlistan etc. Då sätter jag mig och skriver.
För att berättelsen ska hålla sig så nära fakta och sanning som möjligt försöker jag väva in riktiga historiska personer i böckerna. Ofta nämner jag då de personerna i ordlistan för att läsaren ska förstå att de personerna faktiskt har funnits på riktigt.
Läs gärna någon av mina böcker för att se hur jag lägger upp böckerna. T.ex. min bok "Giljotinen!" som är den absolut bästa bok jag gjort!
Tror du att detta sätt att arbeta på gör det lättare för dig att hålla dig till samma ämne?
2. Absolut inte. Du själv tittar väl på miljön ibland, inte sant. Visst är du medveten om blommorna omkring dig, fåglarna i skyn, regnet, solen etc.
Hoppas att detta gav dig svar på din fråga. Om du går in på min hemsida www.kimselius.se hittar du fler tips under länken "Författartips".
På hemsidan kan du även läsa mer om mig och mina böcker, till exempel smakprov ur varje bok: "Tillbaka till Pompeji", "Jag är ingen häxa", "Faraos förbannelse", "Den gömda Inkastaden", "Vikingaträl", "Svarta Döden", "Snapphanar", "Giljotinen" och de nya böckerna "Riddarsvärdet" och "Det glömda kriget 1808-1809", som kommer ut i augusti 2008. Dessutom kan du lyssna på ett kapitel ur "Tillbaka till Pompeji", "Giljotinen" och "Snapphanar", som jag har läst in.
Lycka till med ditt skrivande.
kramisar från Kim
|
Hej Kim!
Jag har provat med post-it lappar men det funkar typ inte... När jag börjat skriva en bok kommer det en annan bok som vill bli skriven! JOBBIGT!!! Snälla hjälp mig! = )
Jag vill så gärna skriva en lång berättelse men det går inte eftersom jag börjar på en ny bok!
TACKSAM OM JAG FÅR ETT SVAR SÅ FORT SOM MÖJLIGT!
Jag och min familj ska nämligen åka till Halland, Steninge på onsdag morgon!
Snällt av dig att svara på mina tidigare frågor! Hälsningar Lisa
/ Lisa, 11 år från Uppland
Hej Lisa
Om du har skrivit dina gula lappar för en bok, är det helt okej att börja arbeta med nästa. Då har du kvar anteckningarna för den första boken.
Var glad att du har så mycket fantasi att idéerna sprudlar ur dig. Jag har precis samma problem. Det ligger många påbörjade böcker i mina hyllor. De plockar jag fram efter hand och skriver färdigt.
Du kommer att skriva en längre berättelse, var inte orolig! Det viktigaste just nu är att du låter din skrivglädje flöda. Glöm inte skriva ut det du har skrivit på papper, så att du har alla dina påbörjade böcker i mappar.
När du har dina påbörjade berättelser utskrivna är de faktiskt lättare att komma igång och skriva på dem igen. Plötsligt tar man tag i en mapp och läser innehåller och upptäcker att berättelsen är jättebra! Då blir man sugen på att fortsätta skriva på den, ett tag till.
Skriv av hjärtats lust och var glad för din fantasi.
Kramisar från Kim |
Hej Kim!
Jag har några frågor. (Hopas du kan svara på dem)!
1. Jag håller på med en bok som handlar om naturväsen. Tycker du att Josefina är ett bra namn på en tjej som kommer in i ett Älvland?
2. Jag är 11 år och skulle gärna vilja skicka in en bok till ett bokförlag. Tror du att jag är för ung?
3. Hur många år var du när du fick din första bok utgiven?
4. Du skriver ju böcker om Ramona. Får du alla böcker utgivna som du skriver i den serien?
HOPPAS DU KAN SVARA PÅ MINA FRÅGOR! = )
Hälsningar Lisa...
/ Lisa, 11 år från Uppland
Hej Lisa
1. Josefina är ett mycket vackert namn.
2. Nej, du är absolut inte för ung. Gå in på min hemsida www.kimselius.se, där kan du läsa om en flicka som var nio år när hon gav ut sin första bok.
3. När jag var åtta år bestämde jag mig för att bli författare, men när jag kom upp i tonåren tyckte jag inte att jag skrev så bra. Därför stoppade jag allt i byrålådan. Det var först när jag var nästan 40 år som jag bestämde mig för att skicka till förlag. Då, när jag var 41, fick jag min första bok antagen. Därefter dröjde det två år innan boken kom ut och jag hade hunnit bli 43 år.
4. Ja alla böckerna som jag har skrivit om Theo och Ramona blir utgivna. Böckerna är mycket populära och läsarna väntar ständigt på nya böcker i serien. Om du kikar på min hemsida ser du att det kommer TVÅ nya böcker i höst.
Lycka till med ditt författande!
Kramisar från Kim
|
Min lillasyster älskar att skriva och hon är riktigt duktig på det också, hon skriver mest rysare eller en blandning mellan deckare och rysare. Men dom blir aldrig så långa för hon vet inte riktigt hur man ska beskriva saker och ting, skulle du kunna ge något tips på hur man kan beskriva saker och miljö. Hon är bara 12 år så hon har ju inte lärt sig så mycket om det i skolan.
Tacksam för svar
/ Johanna, 14 år från kungshamn
Hej Johanna
Vad snäll du är som tänker på din syster. Gå in på min hemsida www.kimselius.se, där kan du läsa om unga personer som har slagit igenom som författare.
Om hon vill börja göra en längre bok är det bra om hon har skrivit ned sina tankar i förväg. Gör så här:
Ta en bunt Post-it lappar (gula klisterlappar). Skriv ned de idéer som ploppar ut ur ditt huvud, en idé för varje lapp. Tänk i kapitel, händelser, människor, platser och skriv det på lapparna. Gå igenom lapparna och lägg till mer detaljer på varje lapp. Sedan sorterar du dina lappar i den ordning du vill att saker och ting ska hända. Var noga med att inte fortsätta att skriva på din berättelse förrän du har kommit på slutet och skrivit ned det på en gul lapp. Sätt upp lapparna på väggen, studera dem, flytta om dem om det behövs, stryk och lägg till.
Glöm inte berätta hur personerna ser ut. Tankar, känslor, vänner, fiender, till huvudpersonen osv. Skriv gärna korta noteringar om även detta på lapparna, eller lägg upp ett "persongalleri" där du antecknar varje person du börjar skriva om, vem den personen är, hur den ser ut m.m.
När du därefter skriver berättelsen ska du tänka på vad personerna gör under tiden som de "talar", sitter de, går de, äter de etc. Hur ser det ut runt omkring personerna? Vad tänker de på?
För det mesta har man väldigt bråttom att få ned sina idéer på papperet, det är inte fel. Om du tillhör dem som har bråttom att komma till slutet av berättelsen, brukar berättelserna inte bli så långa. Men... efter att du har skrivit klart berättelsen kan du gå in och lägga till text, t.ex. allt som jag talade om i föregående stycke.
Om du tillhör dem som har väldigt mycket fantasi kanske du inte hinner avsluta din berättelse innan det kommer en ny du vill påbörja. Det gör inget. Har du använt dig av gula lappar har du ändå hela sammanhanget klart för dig och kan fortsätta skriva din berättelse färdigt en annan gång.
När jag skriver gör jag oftast "benet" först. När väl det är klart, alltså hela historien, går jag in och lägger "kött på benet", med andra ord: tänker mer på tankar, omgivningar m.m. och lägger till det. Då blir berättelsen längre och mustigare.
Varje bok byggs upp runt en riktig historisk händelse. När jag har bestämt vilket ämne jag ska skriva om läser jag mängder av faktaböcker om det ämnet, t.ex. Snapphanar. Under tiden jag läser, dyker idéerna om vad boken ska handla om upp. Då skriver jag ned det på Post-it-lappar. När jag sedan läst klart all fakta har jag mängder av gula lappar med idéer på kapitel, händelser, ord som ska till ordlistan etc. Då sätter jag mig och skriver.
För att berättelsen ska hålla sig så nära fakta och sanning som möjligt försöker jag väva in riktiga historiska personer i böckerna. Ofta nämner jag då de personerna i ordlistan för att läsaren ska förstå att de personerna faktiskt har funnits på riktigt.
Det är roligt att vara författare och få leva i fantasivärldar ibland. Men det är också mycket arbete. Speciellt om man skriver historiska äventyrsböcker som jag gör. Det innebär att jag måste läsa mängder av faktaböcker inför varje bok jag ska skriva. Dessutom reser jag till de platser jag skriver om. DET är roligt. Speciellt när jag var i Egypten. Den resan präglade min "Faraos förbannelse" väldigt mycket eftersom hela första kapitlet blev till djupt nere i den grav som jag skriver om i det kapitlet.
Säg till din syster att hon kan läsa någon av mina böcker för att se hur jag lägger upp böckerna. T.ex. min senaste bok "Giljotinen!" som är den absolut bästa bok jag någonsin gjort!
Hoppas att detta gav dig svar på din fråga. Om du går in på min hemsida www.kimselius.se hittar du fler tips under länken "Författartips".
På hemsidaan kan du även läsa mer om mig och mina böcker, till exempel smakprov ur varje bok: "Tillbaka till Pompeji", "Jag är ingen häxa", "Faraos förbannelse", "Den gömda Inkastaden", "Vikingaträl", "Svarta Döden", "Snapphanar", "Giljotinen" och de nya böckerna "Riddarsvärdet" och "Det glömda kriget 1808-1809", som kommer ut i augusti 2008. Dessutom kan du lyssna på ett kapitel ur "Tillbaka till Pompeji", "Giljotinen" och "Snapphanar", som jag har läst in.
Önskar din syster lycka till med skrivandet.
kramisar från Kim
|
Vilken bok skulle du tips till en 12 snart 13 årig tjej! PS Helst inga hästböcker DS
/ Emma, 12 år från Hoting
Hej Emma
Biblioteken är fulla av underbara böcker som bara väntar på att du ska läsa dem. Har du läst böckerna om Molly Moon?
Det finns en underbar bok som heter Den hemliga trädgården, av Frances Burnett Hodges.
Andra bra böcker är "Med nio liv", "Min morbror trollkarlen". När du läst några av dessa böcker, leta upp fler böcker av samma författare och läs dem.
Katarina von Bredow skriver underbara böcker för tonåringar, så gör även Mårten Sandén och Per Nilsson.
Har du läst mina böcker? Tillbaka till Pompeji, Jag är ingen häxa, Faraos förbannelse, Den gömda Inkastaden, Vikingaträl, Svarta Döden, Snapphanar, Giljotinen, Riddarsvärdet, Det glömda kriget 1808-1809?
Gå in på min hemsida www.kimselius.se och läs utdrag ur böckerna så får du se om du tycker om dem.
Hoppas att du tycker om böckerna! Ha ett skönt sommarlov!
Kramisar från Kim |
|
Föregående sida
