|
Panelen svarar
 Här är de frågor som har besvarats inom ämnet författare. Är du intresserad av något speciellt så kan du spara tid genom att söka efter det.
Här kan du ställa en egen fråga till Kim M. Kimselius om författare!
Hej jag undrade om det är svårt att skriva en berättelse och sen att det kommer på bok,för det är ju 10-20 berättelse som blir böcker när det är ca 3.000 som skickar in. Och hur många böcker har du skickat in och hur många blev då böcker.
/ Annie Wehlin, 10 år från Ljungby
Hej Annie
Ja, det är svårt att få en bok utgiven. Men om man har en riktigt bra berättelse är det lättare. Det gäller att hitta rätt förlag och rätt person som läser berättelsen.
De berättelser jag skickat in har blivit böcker. Min debutbok "Tillbaka till Pompeji" sålde jättebra när den kom ut.
Vill du veta mer om hur man gör för att få sin berättelse antagen hos ett förlag kan du gå in på www.kimselius.se och klicka på "Författartips". Där hittar du även mer uppgifter om mig och mina böcker, kan läsa smakprov ur böckerna och lyssna på några av dem.
Kramisar från Kim |
Det här har jag nyss skrvit
- Summer, vänta! En blond tjej vinkar mot mig och jag tar av mina solbrillor för att bättre kunna urskilja vem det är. Och faktiskt så är det ingen annan än Erin Hayes som har varit på semester i Afrika i 3 veckor och nu är brunare än någonsin.
Min fråga är ifall jag ska skriva och faktiskt på en ny rad eller ifall det kan vara so m det är.
/ Samantha från 12, år
Hej Samantha
Så här hade jag skrivit:
"Summer, vänta!"
En blond tjej vinkar intensivt mot mig och jag tar av mig solglasögonen för att bättre kunna urskilja vem det är. Till min förvåning/till min glädje är det ingen annan än...
Om du vill ha "Och faktiskt" i början av meningen så ska även den fortsätta direkt på.
Lycka till!
Kramisar Kim |
jag vill veta hur man skriver upp ett släkt träd med alla karaktärerna som jag vill skriva om, och vars ska jag få alla namn i från, (efternamnen är svårast att komma på)
snälla visa hur man skriver ett släkt träd.
/ Elin, 15 år från Överkalix
Hej Elin
Släkträd är inget som jag är expert på. Att hitta namn är busenkelt, det är bara att ta telefonkatalogen och leta upp lämpliga namn och kombinera ihop så det passar. Förnamn hittar du många förslag på i de flesta almanackor.
Om du går in på www.google.se och söker på "Släktforskning" hittar du många länkar till släktforskning, där kanske du även hittar hur man bygger upp en släkträd.
Lycka till!
Kramisar Kim |
Hej det är så att jag är väldigt kreativ, jag kan rita bra, och jag kan skriva bra ( ibland)
men jag vet inte hur jag ska få insperation hela tiden, jag håller på med en bok som heter de tretton systrarna och här på ung fakta har jag skrivit en berättelse som heter dödsviskaren, jag tyckte den var väldigt bra själv.
men nu till frågan,
jag bor i en väldigt liten by uppe i norrland, och där finns inte stora klädaffärer och såna stora höghus utan de är mer som småhus, men jag gillar vars jag bor. Men hur som helst, jag vet inte hur jag ska kunna bli en författare eller en regissör, för ibland är jag jätte bra och ibland inte så bra. jag drömmer om att kunna skriva värsta Spion/fantasy/äventyrs boken,
så mina frågor till dig är:
1. hur ska jag skicka en bok(har ingen skrivare) eller kontakta något (bolag?) som jag kan börja skriva åt,
(har inte mycket pengar och bor lite utanför, alla känner typ alla)
2. måste man börja med en lång bok eller kan man ha en kort bok när man skickar till ett bolag ?
3. jag behöver tips på ord och menigar man kan lägga till i en bok och hur man förklarar omgivningen/personerna så den som läser boken ska få en inlevelse.
4. vad för bolag finns det ??
snälla svara :)
/ Elin, 15 år från Överkalix
Hej Elin
Som författare bor man oftast ute på landet, precis som du gör. Ibland tvivlar man på att man är tillräckligt bra och ibland tycker man att det man har skrivit är jättebra. Så är det bara! Det går upp och ner hela tiden. Men även när man själv tycker att det är dåligt, så brukar läsarna tycka om det! Kämpa på!
1. Ja du, förlagen vill att man ska skicka papperskopior på sitt material. Det skulle annars bli alldeles för dyrt för dem att skriva ut alla manus som kommer in. Kanske kan du bränna ned din bok på en CD och få den utskriven i skolan, på biblioteket eller hos någon vän. Eller så kanske du kan maila ditt material, (uppdelat i mindre delar för att inte hela boken ska komma bort på vägen) till någon vän som kan hjälpa dig att skriva ut ditt material.
När du väl har skrivit ut berättelsen gör du så här:
Det bästa sättet att få kontakt med ett bokförlag är att gå till
en bokhandel och se ut böcker som tilltalar dig. Se efter vilket förlag som
har gett ut boken/böckerna. Det står längst fram i boken. Där brukar stå
fullständig adress, telefon, e-mail m.m. Du kan även gå in på www.googles.se
och söka på "Bokförlag". Där hittar du allt du behöver.
Skriv din berättelse med dubbelt radavstånd, numrera sidorna. Skicka som
papperskopior och bifoga namn, adress och telefon. Jag brukar skriva allt
det högst upp på sidorna. Det finns något som heter "Huvud/Sidfot" i
Wordprogrammet. Där lägger man in all den texten på första sidan så kommer
det automatiskt på alla sidorna.
När förlaget/förlagen (för jag tycker du kan skicka till flera förlag
samtidigt) fått ditt manus är det först en redaktör som läser det. Om den
personen tycker om det du har skrivit går manus vidare till flera personer
som tycker till. Om de tycker om din berättelse kontaktar de dig och ber att
få publicera/ge ut din berättelse. Om de skickar tillbaka ditt manus behöver
det inte betyda att det är dåligt. Det kanske inte passar deras förlag, de
kanske inte har råd att ge ut fler debutanter det året, det är inte rätt
person som har läst det från början osv. Får du tillbaka ditt manus ska du
alltså inte ge upp, sätt dig ner och läs igenom det igen, se om du kan
förbättra det och skicka det till något annat förlag. Tänk på att förlagen
får runt 3.000 obeställda manus PER ÅR! Av dem väljer de kanske ut 10-20
manus som de gör böcker av.
Om du får ditt manus antaget börjar en annan process: Manus godkännes,
därefter korrigeras manus, stavfel rättas, grammatiska fel m.m. Redaktören
kan också komma med vissa kommentarer om att något inte stämmer i ett
kapitel eller att man har tappat "röda tråden" på något ställe.
När manus är klart, levererar författaren oftast det på diskett/Cd/mail till
förlaget. Där gör man sidor helt klara: sidnumrering, kapitelindelning osv.
Redan när förlaget godkänt manus har de beställt ett omslag. Det är oftast
färdigt före boken eftersom det är omslaget man annonserar med, och
annonserna går iväg i god tid före det boken kommer ut. Förlagen har oftast
speciella illustratörer som gör omslagen åt dem.
Sedan skickas manuset till tryckeriet, nu i färdigt "ombrutet" format, det
innebär att alla sidorna ser ut precis så som de ska göra i boken. De
trycker boken. De har stora maskiner som kan trycka 3.000 böcker på en
timma. Därefter går det iväg till bokbinderiet som sätter ihop omslaget med
innehållet: sidorna.
Därefter skickas böckerna, nu i tusentals exemplar, till antingen förlaget,
eller ett centralt distributionsföretag. Därifrån beställer bokhandlarna
sina böcker och de skickas ut i butiken så att du och alla andra kan köpa
böckerna.
Du som författare får royalty på försäljningen. Det innebär att du får en
viss summa per bok som säljs, summan varierar från förlag till förlag därför
kan jag inte säga hur mycket det rör sig om. Dessutom brukar författaren få
ett visst antal gratisexemplar av sin bok, också olika beroende på förlag,
det kan röra sig om cirka 10 exemplar, alltså inga stora mängder.
Du kan trycka dina böcker på Print-On-Demand. Då betalar du allt
själv, men du behöver bara trycka upp så många böcker du vill ha, t.ex. 1
bok. Priset varierar mellan de olika tryckerierna. Det blir dyrare än att
trycka upp 3.000 böcker, men ett mycket billigare alternativ om man inte
vill ha så många böcker. Gå in på nätet och titta på t.ex.
www.books-on-demand.com, www.instantbook.se www.b4press.com, www.gml.se och
många, många fler. Kanske har du något Print-On-Demand tryckeri i din
närhet?
Du kan också lägga ut din bok som Digitalbok. Då går du in på
www.digitalboken.se genom Digitalboken får man möjlighet att bli läst och
upptäckt av förläggare och allmänhet. Digitalboken är en mötesplats för de
som har författardrömmar, men även för redan etablerade författare,
förläggare och läsare. Digitalboken har skapats som ett forum för talanger,
som kanske aldrig skulle bli publicerade på annat sätt. Det är helt gratis
för författare och skribenter att ladda upp sina böcker och texter till
Digitalboken.
Uppladdade böcker på Digitalboken kan läsas direkt av vem som helst, som
PDF-fil. De som vill kan få sin bok tryckt i allt från några få exemplar
till större upplagor, via Digitalbokens Print-On-Demand tjänst. Digitalboken
erbjuder också en lektörstjänst där författaren kan få professionell
granskning av sin text.
Digitalboken kan också hjälpa till med bokomslag, bilder och framtagning av
tryckfärdigt material.
2. Det är olika antal manusblad på olika typer av böcker. För bilderböcker är det cirka 6-8 A-4 manusblad. För 5-11 år är det cirka 50-100 A-4 manusblad och för ungdomsböcker är det cirka 100-150 A-4 manusblad.
Mina manus brukar ligga på 120-200 A-4 manusblad. Skrivet med 12 punkters storlek på bokstäverna, Font Ariel, 1 1/2 radavstånd. Mina böcker är i färdigt format på mellan 188-312 sidor.
Förlagen vill gärna att sidantalet ligger på ungefär det här antalet.
3. Tips på ord och meningar du kan lägga till i en bok... Ja, det bästa du kan göra är att läsa jättemycket, då får du större ordförråd och kan själv bilda dina meningar. Här följer lite mer tips:
Ta en bunt Post-it lappar (gula klisterlappar). Skriv ned de idéer som ploppar ut ur ditt huvud, en idé för varje lapp. Tänk i kapitel, händelser, människor, platser och skriv det på lapparna. Gå igenom lapparna och lägg till mer detaljer på varje lapp. Sedan sorterar du dina lappar i den ordning du vill att saker och ting ska hända. Var noga med att inte fortsätta att skriva på din berättelse förrän du har kommit på slutet och skrivit ned det på en gul lapp. Sätt upp lapparna på väggen, studera dem, flytta om dem om det behövs, stryk och lägg till.
Glöm inte berätta hur personerna ser ut. Tankar, känslor, vänner, fiender, till huvudpersonen osv. Skriv gärna korta noteringar om även detta på lapparna, eller lägg upp ett "persongalleri" där du antecknar varje person du börjar skriva om, vem den personen är, hur den ser ut m.m.
När du därefter skriver berättelsen ska du tänka på vad personerna gör under tiden som de "talar", sitter de, går de, äter de etc. Hur ser det ut runt omkring personerna? Vad tänker de på?
För det mesta har man väldigt bråttom att få ned sina idéer på papperet, det är inte fel. Om du tillhör dem som har bråttom att komma till slutet av berättelsen, brukar berättelserna inte bli så långa. Men... efter att du har skrivit klart berättelsen kan du gå in och lägga till text, t.ex. allt som jag talade om i föregående stycke.
Om du tillhör dem som har väldigt mycket fantasi kanske du inte hinner avsluta din berättelse innan det kommer en ny du vill påbörja. Det gör inget. Har du använt dig av gula lappar har du ändå hela sammanhanget klart för dig och kan fortsätta skriva din berättelse färdigt en annan gång.
När jag skriver gör jag oftast "benet" först. När väl det är klart, alltså hela historien, går jag in och lägger "kött på benet", med andra ord: tänker mer på tankar, omgivningar m.m. och lägger till det. Då blir berättelsen längre och mustigare.
Varje bok byggs upp runt en riktig historisk händelse. När jag har bestämt vilket ämne jag ska skriva om läser jag mängder av faktaböcker om det ämnet, t.ex. Snapphanar. Under tiden jag läser dyker idéerna om vad boken ska handla om, upp. Då skriver jag ned det på Post-it-lappar. När jag sedan läst klart all fakta har jag mängder av gula lappar med idéer på kapitel, händelser, ord som ska till ordlistan etc. Då sätter jag mig och skriver.
För att berättelsen ska hålla sig så nära fakta och sanning som möjligt försöker jag väva in riktiga historiska personer i böckerna. Ofta nämner jag då de personerna i ordlistan för att läsaren ska förstå att de personerna faktiskt har funnits på riktigt.
Det är roligt att vara författare och få leva i fantasivärldar ibland. Men det är också mycket arbete. Speciellt om man skriver historiska äventyrsböcker som jag gör. Det innebär att jag måste läsa mängder av faktaböcker inför varje bok jag ska skriva. Dessutom reser jag till de platser jag skriver om. DET är roligt. Speciellt när jag var i Egypten. Den resan präglade min "Faraos förbannelse" väldigt mycket eftersom hela första kapitlet blev till djupt nere i den grav som jag skriver om i det kapitlet.
Läs gärna någon av mina böcker för att se hur jag lägger upp böckerna. T.ex. min senaste bok "Giljotinen!" som är den absolut bästa bok jag någonsin gjort!
På min hemsida www.kimselius.se kan du läsa mer om mig och mina böcker, till exempel smakprov ur varje bok: "Tillbaka till Pompeji", "Jag är ingen häxa", "Faraos förbannelse", "Den gömda Inkastaden", "Vikingaträl", "Svarta Döden", "Snapphanar", "Giljotinen" och de nya böckerna "Riddarsvärdet" och "Det glömda kriget 1808-1809", som kommer ut i augusti 2008. Dessutom kan du lyssna på ett kapitel ur "Tillbaka till Pompeji", "Giljotinen" och "Snapphanar", som jag har läst in.
Det bästa sättet att börja en berättelse är att det händer huvudpersonen något. Det ska vara en mening som direkt griper tag i läsaren och gör så att personen vill fortsätta läsa. Mina böcker börjar så här:
"Mina damer och herrar, vi landar strax i Rom och vill därför be er att spänna fast era säkerhetsbälten." (Tillbaka till Pompeji)
"Nej, inte nu igen!" ropade Ramona förskräckt. (Jag är ingen häxa)
"Titta här, Theo!" ropade Ramona upphetsat och viftade intensivt med armarna för att fånga Theos uppmärksamhet. (Faraos förbannelse)
"Jag är rädd", sa Ramona och strök med darrande hand undan svettdropparna som envisades med att rinna ned i ögonen. (Den gömda Inkastaden)
"Ovädret var över Theo och Ramona innan de hann reagera." (Vikingaträl)
"Han drog yllefilten över axlarna och rös av kyla, trots att svetten flödade ymnigt från hans kropp." (Svarta Döden)
"När Ramona öppnade sina himmelsblå ögon denna försommardag, hade hon inte en aning om vad sommarlovet skulle föra med sig." (Snapphanar!)
"Vakna, Ramona! VAKNA!" (Giljotinen)
"Förbryllat stirrade Ramona och Theo på varandra." (Riddarsvärdet)
"Vad har jag nu ställt till med?" utbrast Ramona, när hon kände den välbekanta yrseln inför en tidsförflyttning gripa tag i henne. (Det glömda kriget 1808-1809)
4. Besvarad under fråga 1.
Jag önskar dig ett stort lycka till i ditt skrivande. Håll drömmen levande.
Jag bestämde mig för att bli författare när jag var åtta år. Nu har jag
slagit igenom stort. Kommit ut med flera böcker, översatts till många språk
och fått smeknamnet "Blekinges Astrid Lindgren". Vill du veta mer om mig kan
du gå in på min hemsida www.kimselius.se. Där hittar du också mer skrivtips.
Hör av dig den dag du får ditt manus godkänt.
Kramisar från Kim
|
Hej, jo, jag har en liten fråga:
J.R.R Tolkien hittade ju på masor av språk i sina fantasy böcker.
Men jag har hittat på ett språk jag med till min bok (Jag skriver nämligen en mycket bra Fantasy/Äventyrs bok) Iallafall, jag har kollat upp "Alvspråken" i Tolkiens böcker och jämfört med mitt språk... det finns inga som helst likheter i skriftutseende, möjligtvis i uttalet. Dock så raderar jag de ord som är för lika Tolkiens språk...
Om vi nu säger att jag ger ut min bok, kan jag bli beskylld för plagiat även om mitt språk är helt olikt Tolkiens?
Ja, det får räcka... jag kanske skickar in fler "konstiga" frågor (hehe) senare...=)
Ha det bra!
/ Robin, 16 år från Västerås
Hej Robin
Nej, du kan inte bli beskylld för plagiat om ditt språk inte liknar alvspråken i Tolkiens böcker.
Gå in på min hemsida www.kimselius.se och kika under "Författartips". Där hittar du skrivtips, men även hur du ska göra när du ska skicka in ditt manus till förlag.
Lycka till med din spännande Fantasy/Äventyrsbok!
Kramisar från Kim |
jag och en kompis tänkte skriva en bok tillsammans och vi undrar om hur många sidor man ska skriva, rowling skrev ju runt 400-900 i sina böcker men dom säger ju att man skulle ha ungefär 100-150 sidor i en bok då. finns det någon förklaring?
sen undrar vi om det är många yngre(typ 11- 12)författare som blivit lite kända ?
är det något man bör tänka på när man skriver en bok tex beskriva mycket mm.
är det stor chans att man får boken tryckt(om man är 11- 12)?
hälsningar Einar
/ Einar, 11 år från härnösand
Hej Einar
J.K. Rowlings böcker är i tjockaste laget för att vara barn/ungdomsbok.
Det är olika antal manusblad på olika typer av böcker. För bilderböcker är det cirka 6-8 A-4 manusblad. För 5-11 år är det cirka 50-100 A-4 manusblad och för ungdomsböcker är det cirka 100-150 A-4 manusblad.
Mina manus brukar ligga på 120-200 A-4 manusblad. Skrivet med 12 punkters storlek på bokstäverna, Font Ariel, 1 1/2 radavstånd.
Som du kanske vet skriver jag historiska äventyrsböcker. De står som ungdomsböcker hos bokhandlarna och på biblioteken. Men jag har lika många vuxna läsare som ungdomar. Mina böcker är i färdigt format på mellan 188-312 sidor.
Gå in på min hemsida www.kimselius.se. Under "Nyheter" hittar du rubriken "Titta här alla unga med författardrömmar". Klicka där och du kan läsa om en flicka som fick sin första bok utgiven när hon var nio år! Där ser du också att du har chans att få din bok utgiven, även om du "bara" är 11-12 år.
Om du vill börja göra en längre bok är det bra om du har skrivit ned dina tankar i förväg, vilket är extra bra om man som ni, är två personer som ska göra boken. Då får man överblick över boken. Gör så här:
Ta en bunt Post-it lappar (gula klisterlappar). Skriv ned de idéer som ploppar ut ur ditt huvud, en idé för varje lapp. Tänk i kapitel, händelser, människor, platser och skriv det på lapparna. Gå igenom lapparna och lägg till mer detaljer på varje lapp. Sedan sorterar du dina lappar i den ordning du vill att saker och ting ska hända. Var noga med att inte fortsätta att skriva på din berättelse förrän du har kommit på slutet och skrivit ned det på en gul lapp. Sätt upp lapparna på väggen, studera dem, flytta om dem om det behövs, stryk och lägg till.
Glöm inte berätta hur personerna ser ut. Tankar, känslor, vänner, fiender, till huvudpersonen osv. Skriv gärna korta noteringar om även detta på lapparna, eller lägg upp ett "persongalleri" där du antecknar varje person du börjar skriva om, vem den personen är, hur den ser ut m.m.
När du därefter skriver berättelsen ska du tänka på vad personerna gör under tiden som de "talar", sitter de, går de, äter de etc. Hur ser det ut runt omkring personerna? Vad tänker de på?
För det mesta har man väldigt bråttom att få ned sina idéer på papperet, det är inte fel. Om du tillhör dem som har bråttom att komma till slutet av berättelsen, brukar berättelserna inte bli så långa. Men... efter att du har skrivit klart berättelsen kan du gå in och lägga till text, t.ex. allt som jag talade om i föregående stycke.
Om du tillhör dem som har väldigt mycket fantasi kanske du inte hinner avsluta din berättelse innan det kommer en ny du vill påbörja. Det gör inget. Har du använt dig av gula lappar har du ändå hela sammanhanget klart för dig och kan fortsätta skriva din berättelse färdigt en annan gång.
När jag skriver gör jag oftast "benet" först. När väl det är klart, alltså hela historien, går jag in och lägger "kött på benet", med andra ord: tänker mer på tankar, omgivningar m.m. och lägger till det. Då blir berättelsen längre och mustigare.
Varje bok byggs upp runt en riktig historisk händelse. När jag har bestämt vilket ämne jag ska skriva om läser jag mängder av faktaböcker om det ämnet, t.ex. Snapphanar. Under tiden jag läser dyker idéerna om vad boken ska handla om, upp. Då skriver jag ned det på Post-it-lappar. När jag sedan läst klart all fakta har jag mängder av gula lappar med idéer på kapitel, händelser, ord som ska till ordlistan etc. Då sätter jag mig och skriver.
För att berättelsen ska hålla sig så nära fakta och sanning som möjligt försöker jag väva in riktiga historiska personer i böckerna. Ofta nämner jag då de personerna i ordlistan för att läsaren ska förstå att de personerna faktiskt har funnits på riktigt.
Det är roligt att vara författare och få leva i fantasivärldar ibland. Men det är också mycket arbete. Speciellt om man skriver historiska äventyrsböcker som jag gör. Det innebär att jag måste läsa mängder av faktaböcker inför varje bok jag ska skriva. Dessutom reser jag till de platser jag skriver om. DET är roligt. Speciellt när jag var i Egypten. Den resan präglade min "Faraos förbannelse" väldigt mycket eftersom hela första kapitlet blev till djupt nere i den grav som jag skriver om i det kapitlet.
Läs gärna någon av mina böcker för att se hur jag lägger upp böckerna. T.ex.
min senaste bok "Giljotinen!" som är den absolut bästa bok jag någonsin gjort!
Hoppas att detta gav dig svar på din fråga. Om du går in på min hemsida www.kimselius.se hittar du fler tips under länken "Författartips".
På min hemsida kan du även läsa mer om mer om mig och mina böcker, till exempel smakprov ur varje bok: "Tillbaka till Pompeji", "Jag är ingen häxa", "Faraos förbannelse", "Den gömda Inkastaden", "Vikingaträl", "Svarta Döden", "Snapphanar", "Giljotinen" och de nya böckerna "Riddarsvärdet" och "Det glömda kriget 1808-1809", som kommer ut i augusti 2008. Dessutom kan du lyssna på ett kapitel ur "Tillbaka till Pompeji", "Giljotinen" och "Snapphanar", som jag har läst in.
Lycka till med ert skrivande.
kramisar från Kim
|
När blev du förfatare ?
/ Gabriella Christenson, 10 år från Sollentuna Sjöberg orrvägen 14
Hej Gabriella
Min debutbok (första bok) heter "Tillbaka till Pompeji" och kom ut julen 1997. Då var jag 41 år. Den har nu sålt i över 20.000 exemplar och är otroligt populär!
Som tioåring fick jag mina berättelser utgivna i tidningar. Jag bestämde mig nämligen redan som åttaåring för att bli författare och har skrivit ända sedan dess. Men jag skickade inte in mina berättelser till förlag förrän många, många år senare, eftersom jag inte tyckte de var tillräckligt bra för att bli utgivna.
Frågan är då: är jag författare först när jag fått min bok utgiven... eller är jag författare när jag har skrivit riktigt tjocka böcker som ligger i byrålådorna? Om det senare gäller så har jag varit författare sedan tonåren. Men om jag inte är författare förrän jag får min bok tryckt, då har jag varit författare sedan julen 1997... Men för att få en bok utgiven måste jag ha skrivit den innan och då är jag ju författare, eller...? Ja, det tål att tänka på.
Vill du veta mer om mig och mina böcker kan du gå in på www.kimselius.se. Där kan du läsa uttdrag ur samtliga av mina historiska äventyrsböcker: "Tillbaka till Pompeji", "Jag är ingen häxa", "Faraos förbannelse", "Den gömda Inkastaden", "Vikingaträl", "Svarta Döden", "Snapphanar", "Giljotinen" samt de två nya böcker som kommer ut i augusti 2008: "Riddarsvärdet" och "Det glömda kriget 1808-1809". Du kan även lyssna på när jag läser ur några av böckerna.
Kramisar från Kim
|
När dog Astrid Lindgren ?
/ Gabriella Christenson, 10 år från Sollentuna Sjöberg orrvägen 14
Hej Gabriella
Här kommer några uppgifter om Astrid Lindgren:
14 november 1907 föds Astrid, Anna, Emilia Ericsson på gården Näs, nära Vimmerby i Småland. 1931 gifter sig Astrid Ericsson med Sture Lindgren och Astrid Lindgren blir hemmafru.
1944: Astrid Lindgren råkar ut för en halkolycka och blir sängliggandes i en vecka. Nu skriver hon ner alla historier om Pippi Långstrump som hon tidigare har berättat för dottern Karins och hennes kamrater. Tanken var att berättelserna skulle bli en present till dottern Karin på hennes tioårsdag. Astrid Lindgren skickar en kopia till Bonniers förlag. I september 1944 vinner Astrid Lindgren pris i Rabén & Sjögrens flickbokstävling med boken ”Britt-Mari lättar sitt hjärta”.
1945: Astrid Lindgren skickar in sitt manus ”Pippi Långstrump” till Rabén & Sjögrens tävling ”Böcker för barn i åldern 6-10 år”. Astrid Lindgren vinner tävlingen.
14 november 1997, Astrid Lindgren fyller 90 år och blir vald till ”Årets svensk i världen”.
28 januari 2002, Astrid Lindgren avlider i sitt hem i Stockholm. Ett årligt internationellt barn- och ungdomslitteraturpris instiftas till Astrid Lindgrens minne.
Astrid Lindgren har skrivit 81 böcker (40 kapitelböcker och 41 bilderböcker). Det också 12 olika samlingsvolymer, men det är egentligen bara hopplock av bitar från andra böcker. Uppgifterna har jag tagit från www.astridlindgren.se, som jag tror är den "officiella" hemsidan för Astrid Lindgren. Gå in där och läs lite mer om Astrid Lindgren och hennes böcker.
Kramisar från Kim
|
Är de kul att skriva?
/ tilda, 11 år
Hej Tilda
Det är roligt att vara författare och få leva i fantasivärldar ibland. Men det är också mycket arbete. Speciellt om man skriver historiska äventyrsböcker som jag gör. Det innebär att jag måste läsa mängder av faktaböcker inför varje bok jag ska skriva. Dessutom reser jag till de platser jag skriver om. DET är roligt. Speciellt när jag var i Egypten. Den resan präglade min "Faraos förbannelse" väldigt mycket eftersom hela första kapitlet blev till djupt nere i den grav som jag skriver om i det kapitlet.
Det är lite kämpigt med pengar när man är författare. Man vet aldrig hur mycket inkomst man har.
Det är roligt att resa runt och föreläsa och möta läsarna. Det är jätteroligt att vara ute och signera och möta mina fans. Och det är helt fantastiskt att det finns flera fanklubbar om mig och mina böcker, som mina fans har startat.
Det är få författare som kan försörja sig enbart på sitt författarskap.
Många som har drömmen om att bli författare söker sig ofta till yrken där man får syssla med skrivandet, t.ex. lärare, journalist, tryckeri, bibliotek etc.
Sina första böcker skriver man på kvällar och nätter. Har man tur, som J.K. Rowlings med Harry Potter-böckerna, så gör första boken succé och man kan direkt försörja sig på sitt författarskap. Jag har också haft lyckan att göra en dunderdebut och därmed också lyckats försörja mig på mitt författarskap. Även om det inte är lika stora inkomster som Rowlings...
Jag älskar att vara författare.
Det som är viktigt om man tänker bli författare är att man läser och skriver mycket, mycket, mycket och inte ger upp om man får dålig kritik. Det är viktigt att man tar till sig kritiken för att utveckla sitt skrivande, att man låter andra läsa sina berättelser och lyssnar på vad de säger.
Vill du veta mer om mig och mina historiska äventyrsböcker kan du gå in på min hemsida www.kimselius.se. Där hittar du omslagen på mina böcker "Tillbaka till Pompeji", "Jag är ingen häxa", "Den gömda Inkastaden", "Vikingaträl", "Svarta Döden", "Snapphanar", "Giljotinen", "Riddarsvärdet"
och "Det glömda kriget 1808-1809". På hemsidan kan du även läsa lite ur varje bok och lyssna på när jag läser ur "Tillbaka till Pompeji", "Snapphanar" och "Giljotinen".
Jag älskar att skriva!!!
Kramisar från Kim
|
hej jag skulle vilja veta ett bra tips vad en bok kan handla om.
/ Gabriel, 12 år från Gusum
Hej Gabriel
Det är mycket svårt att ge tips om vad någon annan ska skriva, mycket beroende på att jag alltid tycker att man ska skriva direkt ifrån sitt hjärta om något som engagerar den som skriver. Om jag ger dig tips på något som du ska skriva, då kommer du inte att kunna ta till dig det helhjärtat eftersom det egentligen inte är något du brinner för.
Därför tycker jag att du ska tänka över om det är något som du gärna vill berätta om, något du tycker är fel, något du skulle vilja förändra, något tragiskt som har hänt, något du ångrar att du har gjort, något som någon annan sagt till dig som gjorde dig illa... Ja, det finns mycket att berätta om. Det viktigaste är att det är ett ämne som DU känner att du vill skriva om. Det är inget fel att bygga upp berättelsen som en deckare, med mysterier och mord, eller som en kärleksroman, bara du får fram det du vill säga på samma gång.
Jag tror säkert att du kommer på något att skriva om du tänker igenom det som jag skrev i ovanstående stycke.
Ett annat bra sätt att få inspiration är att läsa mycket och alla typer av böcker. Har du läst någon av mina historiska äventyrsböcker: "Tillbaka till Pompeji", "Jag är ingen häxa", "Den gömda Inkastaden", "Vikingaträl", "Svarta Döden", "Snapphanar" och "Giljotinen"? Kanske att någon av dessa böcker ger dig inspiration att läsa. Gå in på min hemsida www.kimselius.se. Där kan du läsa smakprov ur böckerna och se om de inspirerar dig.
Tänk på att det bästa sättet att börja en berättelse är att det händer huvudpersonen något. Det ska vara en mening som direkt griper tag i läsaren och gör så att personen vill fortsätta läsa.
Mina böcker börjar så här:
"Mina damer och herrar, vi landar strax i Rom och vill därför be er att spänna fast era säkerhetsbälten." (Tillbaka till Pompeji)
"Nej, inte nu igen!" ropade Ramona förskräckt. (Jag är ingen häxa)
"Titta här, Theo!" ropade Ramona upphetsat och viftade intensivt med armarna för att fånga Theos uppmärksamhet. (Faraos förbannelse)
"Jag är rädd", sa Ramona och strök med darrande hand undan svettdropparna som envisades med att rinna ned i ögonen. (Den gömda Inkastaden)
"Ovädret var över Theo och Ramona innan de hann reagera." (Vikingaträl)
"Han drog yllefilten över axlarna och rös av kyla, trots att svetten flödade ymnigt från hans kropp." (Svarta Döden)
"När Ramona öppnade sina himmelsblå ögon denna försommardag, hade hon inte en aning om vad sommarlovet skulle föra med sig." (Snapphanar!)
"Vakna, Ramona! VAKNA!" (Giljotinen)
"Förbryllat stirrade Ramona och Theo på varandra." (Riddarsvärdet)
"Vad har jag nu ställt till med?" utbrast Ramona, när hon kände den välbekanta yrseln inför en tidsförflyttning gripa tag i henne. ("Det glömda kriget 1808-1809)
Tyckte du att början på böckerna lät spännande? Då förstår du kanske hur jag menar att din berättelse ska börja.
Lycka till med ditt skrivande!
Kramisar från Kim
|
Hejsan vad heter du som svarar på denna fråga?
/ Hoko, 26 år från Luleå
Hej Hoko
Jag heter precis som det står på unga faktas panel: Kim M. Kimselius. Jag är författare och skriver historiska äventyrsböcker.
På min hemsida www.kimselius.se kan du läsa mer om mer om mig och mina böcker, till exempel utdrag ur varje bok: "Tillbaka till Pompeji", "Jag är ingen häxa", "Faraos förbannelse", "Den gömda Inkastaden", "Vikingaträl", "Svarta Döden", "Snapphanar", "Giljotinen" och de nya böckerna "Riddarsvärdet" och "Det glömda kriget 1808-1809", som kommer ut i augusti 2008. Dessutom kan du lyssna på ett kapitel ur "Tillbaka till Pompeji", "Giljotinen" och "Snapphanar", som jag har läst in.
kramisar från Kim
|
Kära Kim!!
Jag brukar läsa dina böcker för mina barnbarn!!
Dom undrar hur man kan skriva så bra som du...
/ Arne, 99 år
Hej Arne
Tack för ditt mail. Jag blir så glad när du ställer en sådan fråga, TACK!
Du kan hälsa dina barnbarn att jag älskar att skriva och skriver direkt från hjärtat. Jag skriver berättelserna till mig själv, något jag själv vill läsa. Jag vill läsa berättelser som fångar från första raden och håller mig fängslad till sista meningen. Därför försöker jag även skriva på det sättet. Kanske är det också därför som dina barnbarn tycker om mina berättelser.
Eller kanske det beror på att jag fortfarande har den där lilla åttaåringen inom mig, hon som drömmer om att bli författare, hon som fortfarande har magin inom sig och inte känner några gränser mellan verklighet och fantasi. Jag tror det är tack vare henne som mina böcker har nått sådana stora framgångar.
Hoppas att du tycker lika mycket om mina böcker som dina barnbarn.
Kramisar från Kim |
Du hetter Kim M kimselius men vad bertyder m.
/ Cajsa, 9 år från KARLSKRONA
Hej Cajsa
"M" står för "Mystisk", eftersom jag inte vill avslöja vad det egentligen betyder. Jag vill att mina läsare ska tycka att jag är lite mystisk och spännande, precis som mina böcker.
"M" står även för "Mångkunnig", vilket betyder att man kan lite om många olika saker. Eftersom jag skriver historiska äventyrsböcker om väldigt olika händelser, lär jag mig väldigt mycket och blir "mångkunnig".
"M" står även för "Magisk", för jag känner mig som en trollkarl som kan trolla och få precis allting att hända. För det kan man ju i fantasin och det är DET som är det bästa med att vara författare.
Kramisar från Kim |
Hejsan, jag undrar bara hur man "delar upp" sin bok när man skriver. Hittar man först på hela historien i förväg och skriver sedan ner det, eller skriver man bara ner det som kommer i huvudet just då?
Kram Olga
/ Olga Krüssenberg, 12 år från Eslöv
Hej Olga
Vi författar arbetar olika. Mitt sätt att arbeta är med "Gula-lappar"-tekniken, som jag kallar det. Så här gör man då:
Ta en bunt Post-it lappar (gula klisterlappar). Skriv ned de idéer som ploppar ut ur ditt huvud, en idé för varje lapp. Tänk i kapitel, händelser, människor, platser och skriv det på lapparna. Gå igenom lapparna och lägg till mer detaljer på varje lapp. Sedan sorterar du dina lappar i den ordning du vill att saker och ting ska hända. Var noga med att inte fortsätta att skriva på din berättelse förrän du har kommit på slutet och skrivit ned det på en gul lapp. Sätt upp lapparna på väggen, studera dem, flytta om dem om det behövs, stryk och lägg till.
Glöm inte berätta hur personerna ser ut. Tankar, känslor, vänner, fiender, till huvudpersonen osv. Skriv gärna korta noteringar om även detta på lapparna, eller lägg upp ett "persongalleri" där du antecknar varje person du börjar skriva om, vem den personen är, hur den ser ut m.m.
När du därefter skriver berättelsen ska du tänka på vad personerna gör under tiden som de "talar", sitter de, går de, äter de etc. Hur ser det ut runt omkring personerna? Vad tänker de på?
För det mesta har man väldigt bråttom att få ned sina idéer på papperet, det är inte fel. Om du tillhör dem som har bråttom att komma till slutet av berättelsen, brukar berättelserna inte bli så långa. Men... efter att du har skrivit klart berättelsen kan du gå in och lägga till text, t.ex. allt som jag talade om i föregående stycke.
Om du tillhör dem som har väldigt mycket fantasi kanske du inte hinner avsluta din berättelse innan det kommer en ny du vill påbörja. Det gör inget. Har du använt dig av gula lappar har du ändå hela sammanhanget klart för dig och kan fortsätta skriva din berättelse färdigt en annan gång.
När jag skriver gör jag oftast "benet" först. När väl det är klart, alltså hela historien, går jag in och lägger "kött på benet", med andra ord: tänker mer på tankar, omgivningar m.m. och lägger till det. Då blir berättelsen längre och mustigare.
Varje bok byggs upp runt en riktig historisk händelse. När jag har bestämt vilket ämne jag ska skriva om läser jag mängder av faktaböcker om det ämnet, t.ex. franska revolutionen. Under tiden jag läser dyker idéerna om vad boken ska handla om, upp. Då skriver jag ned det på Post-it-lappar. När jag sedan läst klart all fakta har jag mängder av gula lappar med idéer på kapitel, händelser, ord som ska till ordlistan etc. Då sätter jag mig och skriver.
För att berättelsen ska hålla sig så nära fakta och sanning som möjligt försöker jag väva in riktiga historiska personer i böckerna. Ofta nämner jag då de personerna i ordlistan för att läsaren ska förstå att de personerna faktiskt har funnits på riktigt.
Det är roligt att vara författare och få leva i fantasivärldar ibland. Men det är också mycket arbete. Speciellt om man skriver historiska äventyrsböcker som jag gör. Det innebär att jag måste läsa mängder av faktaböcker inför varje bok jag ska skriva. Dessutom reser jag till de platser jag skriver om. DET är roligt. Speciellt när jag var i Egypten. Den resan präglade min "Faraos förbannelse" väldigt mycket eftersom hela första kapitlet blev till djupt nere i den grav som jag skriver om i det kapitlet.
Läs gärna någon av mina böcker för att se hur jag lägger upp böckerna. T.ex. min senaste bok "Giljotinen!" som är den absolut bästa bok jag någonsin gjort!
Hoppas att detta gav dig svar på din fråga. Om du går in på min hemsida www.kimselius.se hittar du fler tips under länken "Författartips".
På min hemsida kan du även läsa mer om mer om mig och mina böcker, till exempel smakprov ur varje bok: "Tillbaka till Pompeji", "Jag är ingen häxa", "Faraos förbannelse", "Den gömda Inkastaden", "Vikingaträl", "Svarta Döden", "Snapphanar", "Giljotinen" och de nya böckerna "Riddarsvärdet" och "Det glömda kriget 1808-1809", som kommer ut i augusti 2008. Dessutom kan du lyssna på ett kapitel ur "Tillbaka till Pompeji", "Giljotinen" och "Snapphanar", som jag har läst in.
Lycka till med ditt skrivande.
kramisar från Kim
|
Hej Kim, jag har läst ett par böcker av dig. De är väldigt bra.
Men jag behöver lite hjälp. Jag älskar att skriva, och har jättebra ideer och fantasi, men ett litet problem.
Jag klarar inte av de där små delarna mitt e mellan början mitten och slutet. Jag behöver de små transportutrymmerna.
Hur brukar du göra för att utnyttja de små ställena?
MVH Kajsa
/ Kajsa, 12 år från Kalmar
Hej Kajsa
När jag började skriva böcker hade jag alltid början och slutet klart för mig, men problem med "mitten". Det löste jag genom "Gula lappar"-tekniken. Så här jobbar du med det:
Ta en bunt Post-it lappar (gula klisterlappar). Skriv ned de idéer som ploppar ut ur ditt huvud, en idé för varje lapp. Tänk i kapitel, händelser, människor, platser och skriv det på lapparna. Gå igenom lapparna och lägg till mer detaljer på varje lapp. Sedan sorterar du dina lappar i den ordning du vill att saker och ting ska hända. Var noga med att inte fortsätta att skriva på din berättelse förrän du har kommit på slutet och skrivit ned det på en gul lapp. Sätt upp lapparna på väggen, studera dem, flytta om dem om det behövs, stryk och lägg till.
Glöm inte berätta hur personerna ser ut. Tankar, känslor, vänner, fiender, till huvudpersonen osv. Skriv gärna korta noteringar om även detta på lapparna, eller lägg upp ett "persongalleri" där du antecknar varje person du börjar skriva om, vem den personen är, hur den ser ut m.m. Det gör att du "fyller ut" "transportutrymmena" som du kallar det.
När du därefter skriver berättelsen ska du tänka på vad personerna gör under tiden som de "talar", sitter de, går de, äter de etc. Hur ser det ut runt omkring personerna? Vad tänker de på? Även det ger fylligare text.
För det mesta har man väldigt bråttom att få ned sina idéer på papperet, det är inte fel. Om du tillhör dem som har bråttom att komma till slutet av berättelsen, brukar berättelserna inte bli så långa. Men... efter att du har skrivit klart berättelsen kan du gå in och lägga till text, t.ex. allt som jag talade om i föregående stycke.
Om du tillhör dem som har väldigt mycket fantasi kanske du inte hinner avsluta din berättelse innan det kommer en ny du vill påbörja. Det gör inget. Har du använt dig av gula lappar har du ändå hela sammanhanget klart för dig och kan fortsätta skriva din berättelse färdigt en annan gång.
När jag skriver gör jag oftast "benet" först. När väl det är klart, alltså hela historien, går jag in och lägger "kött på benet", med andra ord: tänker mer på tankar, omgivningar m.m. och lägger till det. Då blir berättelsen längre och mustigare.
Varje bok byggs upp runt en riktig historisk händelse. När jag har bestämt vilket ämne jag ska skriva om läser jag mängder av faktaböcker om det ämnet, t.ex. franska revolutionen. Under tiden jag läser dyker idéerna om vad boken ska handla om, upp. Då skriver jag ned det på Post-it-lappar. När jag sedan läst klart all fakta har jag mängder av gula lappar med idéer på kapitel, händelser, ord som ska till ordlistan etc. Då sätter jag mig och skriver.
För att berättelsen ska hålla sig så nära fakta och sanning som möjligt försöker jag väva in riktiga historiska personer i böckerna. Ofta nämner jag då de personerna i ordlistan för att läsaren ska förstå att de personerna faktiskt har funnits på riktigt.
Det är roligt att vara författare och få leva i fantasivärldar ibland. Men det är också mycket arbete. Speciellt om man skriver historiska äventyrsböcker som jag gör. Det innebär att jag måste läsa mängder av faktaböcker inför varje bok jag ska skriva. Dessutom reser jag till de platser jag skriver om. DET är roligt. Speciellt när jag var i Egypten. Den resan präglade min "Faraos förbannelse" väldigt mycket eftersom hela första kapitlet blev till djupt nere i den grav som jag skriver om i det kapitlet.
Hoppas att detta gav dig svar på din fråga. Om du går in på min hemsida www.kimselius.se hittar du fler tips under länken "Författartips".
På min hemsida kan du även läsa mer om mer om mig och mina böcker, till exempel smakprov ur varje bok: "Tillbaka till Pompeji", "Jag är ingen häxa", "Faraos förbannelse", "Den gömda Inkastaden", "Vikingaträl", "Svarta Döden", "Snapphanar", "Giljotinen" och de nya böckerna "Riddarsvärdet" och "Det glömda kriget 1808-1809", som kommer ut i augusti 2008. Dessutom kan du lyssna på ett kapitel ur "Tillbaka till Pompeji", "Giljotinen" och "Snapphanar", som jag har läst in.
Lycka till med ditt skrivande.
kramisar från Kim
|
Hej, jag skriver många berättelser och de flesta berättelserna som jag skriver brukar vara lika långa som en vanlig bok. Jag undrar om man kan ta kontakt med något förlag och om dem är intresserade av en 13 åring... Och om inte vad är åldersgränsen?
Hälsningar Margareta
/ Margareta Nilsson, 13 år från Gnarp
Hej Margareta
Klart att du som 13-åring kan kontakta ett förlag. Gå in på min hemsida www.kimselius.se kika under "Nyheter" och "Titta här alla unga med författardrömmar" så ser du att du faktiskt redan i din ålder kan få en bok utgiven.
Det enda "hindret" som 13-åring är att man inte får skriva kontrakt förrän man är 18 år. Men då kan någon av dina föräldrar skriva på kontraktet åt dig.
Om du vill kontakta ett förlag ska du göra så här:
Det bästa sättet att få kontakt med ett bokförlag är att gå till en bokhandel och se ut böcker som tilltalar dig. Se efter vilket förlag som
har gett ut boken/böckerna. Det står längst fram i boken. Där brukar stå
fullständig adress, telefon, e-mail m.m. Du kan även gå in på www.googles.se och söka på "Bokförlag". Där hittar du allt du behöver.
Skriv din berättelse med dubbelt radavstånd, numrera sidorna. Skicka som papperskopior och bifoga namn, adress och telefon. Jag brukar skriva allt det högst upp på sidorna. Det finns något som heter "Huvud/Sidfot" i Wordprogrammet. Där lägger man in all den texten på första sidan så kommer det automatiskt på alla sidorna.
När förlaget/förlagen (för jag tycker du kan skicka till flera förlag
samtidigt) fått ditt manus är det först en redaktör som läser det. Om den
personen tycker om det du har skrivit går manus vidare till flera personer
som tycker till. Om de tycker om din berättelse kontaktar de dig och ber att få publicera/ge ut din berättelse. Om de skickar tillbaka ditt manus behöver det inte betyda att det är dåligt. Det kanske inte passar deras förlag, de kanske inte har råd att ge ut fler debutanter det året, det är inte rätt person som har läst det från början osv. Får du tillbaka ditt manus ska du alltså inte ge upp, sätt dig ner och läs igenom det igen, se om du kan förbättra det och skicka det till något annat förlag. Tänk på att förlagen får runt 3.000 obeställda manus PER ÅR! Av dem väljer de kanske ut 10-20 manus som de gör böcker av.
Om du får ditt manus antaget börjar en annan process: Manus godkännes, därefter korrigeras manus, stavfel rättas, grammatiska fel m.m. Redaktören kan också komma med vissa kommentarer om att något inte stämmer i ett kapitel eller att man har tappat "röda tråden" på något ställe.
När manus är klart, levererar författaren oftast det på diskett/Cd/mail till
förlaget. Där gör man sidor helt klara: sidnumrering, kapitelindelning osv.
Redan när förlaget godkänt manus har de beställt ett omslag. Det är oftast färdigt före boken eftersom det är omslaget man annonserar med, och annonserna går iväg i god tid före det boken kommer ut. Förlagen har oftast speciella illustratörer som gör omslagen åt dem.
Sedan skickas manuset till tryckeriet, nu i färdigt "ombrutet" format, det
innebär att alla sidorna ser ut precis så som de ska göra i boken. De
trycker boken. De har stora maskiner som kan trycka 3.000 böcker på en
timma. Därefter går det iväg till bokbinderiet som sätter ihop omslaget med innehållet: sidorna.
Därefter skickas böckerna, nu i tusentals exemplar, till antingen förlaget,
eller ett centralt distributionsföretag. Därifrån beställer bokhandlarna
sina böcker och de skickas ut i butiken så att du och alla andra kan köpa
böckerna.
Du som författare får royalty på försäljningen. Det innebär att du får en
viss summa per bok som säljs, summan varierar från förlag till förlag därför kan jag inte säga hur mycket det rör sig om. Dessutom brukar författaren få ett visst antal gratisexemplar av sin bok, också olika beroende på förlag, det kan röra sig om cirka 10 exemplar, alltså inga stora mängder.
Du kan trycka dina böcker på Print-On-Demand. Då betalar du allt
själv, men du behöver bara trycka upp så många böcker du vill ha, t.ex. 1
bok. Priset varierar mellan de olika tryckerierna. Det blir dyrare än att
trycka upp 3.000 böcker, men ett mycket billigare alternativ om man inte
vill ha så många böcker. Gå in på nätet och titta på t.ex.
www.books-on-demand.com, www.instantbook.se www.b4press.com, www.gml.se och många, många fler. Kanske har du något Print-On-Demand tryckeri i din närhet?
Du kan också lägga ut din bok som Digitalbok. Då går du in på
www.digitalboken.se genom Digitalboken får man möjlighet att bli läst och upptäckt av förläggare och allmänhet. Digitalboken är en mötesplats för de som har författardrömmar, men även för redan etablerade författare, förläggare och läsare. Digitalboken har skapats som ett forum för talanger, som kanske aldrig skulle bli publicerade på annat sätt. Det är helt gratis för författare och skribenter att ladda upp sina böcker och texter till Digitalboken.
Uppladdade böcker på Digitalboken kan läsas direkt av vem som helst, som PDF-fil. De som vill kan få sin bok tryckt i allt från några få exemplar
till större upplagor, via Digitalbokens Print-On-Demand tjänst. Digitalboken erbjuder också en lektörstjänst där författaren kan få professionell granskning av sin text.
Digitalboken kan också hjälpa till med bokomslag, bilder och framtagning av tryckfärdigt material.
Jag önskar dig ett stort lycka till i ditt skrivande. Håll drömmen levande.
Jag bestämde mig för att bli författare när jag var åtta år. Nu har jag
slagit igenom stort. Kommit ut med flera böcker, översatts till många språk och fått smeknamnet "Blekinges Astrid Lindgren". Vill du veta mer om mig kan du gå in på min hemsida www.kimselius.se. Där hittar du också skrivtips.
Hör av dig den dag du får ditt manus godkänt.
Kramisar från Kim
|
Hej!
Förlåt för att jag stör dig med en sådan här idiotisk fråga, som inte ens är en fråga. Men anledningen till att jag ändå skriver till dig är att jag verkligen menar det jag säger, och vill att du ska veta det! Så...
Tack för allt! Du har hjälpt (och hjälper fortfarande) mig så otroligt mycket att det knappt kan vara sant! Upp till 80% av mina framsteg i skrivandet kommer från att du har svarat på mina frågor! Så det är vad jag vill störa dig med denna dag, att tacka sig innerligt från hjärtat!
/ Elin, 12 år från Kristianstad
Åh, Elin, jag blir så glad av vad du skriver att mina ögon tåras. TACK!
Lycka till med ditt skrivande och hör av dig den dag du får din bok publicerad.
Kika lite då och då på min hemsida. Kanske kommer jag till någon plats nära dig så att vi kan träffas? Om inte annat så kommer jag varje höst till Möllers bokhandel i Kristianstad och signerar mina nya böcker.
Fortsätt skriv och håll drömmen levande!
Många kramisar från Kim |
hej! kim jag tycker gette mycket om dina böcker jag tycker mest om tillbacka till pompeji
ok nu till min fråga jag funderar att skriva en bok har du några tips till mig vad den kan handla om och vad jag ska tängka på ha det så bra jag går på backaboskolan lärarwe ing-marie
/ ELIN, 9 år från KARLSKRONA
Hej Elin
Vad glad jag blir när du skriver att du tycker jättemycket om mina böcker. TACK!
För att en bli en riktigt bra författare tycker jag man ska skriva böcker som fångar läsaren direkt med första raden. Redan i första meningen bör något spännande hända. Då har författaren fångat läsaren. Därefter bör spänningen hållas genom hela boken, t.ex. genom att börja varje kapitel spännande och avsluta varje kapitel spännande. Det gör man genom att låta huvudpersonen råka ut för något, låta läsaren ana att något kommer att hända, att någon säger något som gör att läsaren vill fortsätta läsa. Eftersom du har läst mina böcker kanske du har upptäckt att mina böcker börjar just så?
En bra författare bör skriva från hjärtat: skriva det man själv vill läsa! Då blir det en jättebra bok.
Med andra ord är inte det viktigaste att du kan stava perfekt, har alla rätt på svenskaproven och är jätteduktig i grammatik. Nej, det viktigaste är att du älskar att skriva och verkligen brinner för det.
Dessutom tycker jag att man ska läsa så många böcker som möjligt för att utveckas som författare och för att lära sig hur en bra berättelse är skriven. Då får man idéer och ser också hur olika böcker är uppbyggda.
För mer tips, se tidigare svar här på ungafakta, eller gå in på min hemsida www.kimselius.se "Författartips".
Lycka till!
Kramisar från Kim
|
hej, min fråga är ifall man måste bry sig om man har appostråftäcken eller talestreck när man skriver.- Blir det fel ifall man inte tar det rätta?
/ Emelinda
Hej Emelinda
Anledningen till att ni ska skriva er ålder, är för att jag ska veta hur svåra ord jag kan använda i mina svar...
Det spelar ingen roll om du använder "apostrofer" eller talstreck i dina berättelser, det viktigaste är att du är konsekvent och använder samma sak hela tiden.
Jag föredrar att använda "apostrofer" eftersom läsaren då tydligt ser var "talet" börjar och slutar.
Kramisar från Kim
|
Hejsan, Kim!
Är det jobbigt att svara på dussintals brev om dagen?....
..och..
När ränkas det som novell?
...och sist....
När ränkas det som roman?
/Alexander
/ Alexander, 12 år från hörby
Hej igen Alexander
Det tar mycket tid att besvara alla brev och mail, men det är roligt att få hjälpa andra som bär författardrömmar inom sig.
Under medeltiden kom ”novell” att bli namnet på en berättelse som skildrar en ny händelse. Med "ny" kan antingen berättelsens innehåll eller sättet historien berättas avses. Novellen har ett betydligt mindre omfång än romanen och innehåller mindre antal personer.
Giovanni Boccaccio startade novellgenren med sin bok "Decameron". Boken består av 100 noveller sammanhållna av en ramberättelse. Boccaccios berömmelse vilar på just boken ”Decameron” som skrevs strax efter digerdödens härjningar. Novellsamlingen inleds med en skakande skildring av hur pesten rasar i Florens 1348. Om du läser min bok ”Svarta Döden” kan du läsa om Giovanni Boccaccio och pestens härjningar i Florens.
"Roman" är en lång berättelse om människor och händelser. De berättelser som vi kallar romaner har egentligen bara funnits i ungefär 300–400 år (berättande dikter och teaterpjäser har funnits i flera tusen år). En känd tidig roman är Robinson Crusoe. På 1800-talet lärde sig alltfler människor att läsa och de fick även råd att köpa böcker. Då började det skrivas många romaner. De flesta romaner skrivs för att underhålla. Men det skrivs även romaner med särskilda syften, till exempel för att kritisera något i samhället.
Kramisar från Kim |
|
Föregående sida
