|
Panelen svarar
 Här är de frågor som har besvarats inom ämnet författare. Är du intresserad av något speciellt så kan du spara tid genom att söka efter det.
Här kan du ställa en egen fråga till Kim M. Kimselius om författare!
jag saknar min bästa vän. vi var som syskon jag älskade hon. jag gjored allt för att hon skulle tycka om mig! jag gav henne det halsband ett hjärta som man delar men jag tror inte hon har det på sig! jag tar aldrig va mitt hjärta.
hon svara inte i sin telefon. och nu ska jag tatuera en ängel som står för hon! och en kompis har precis döt! men frågan är: varför lever man? jag saknar dom så mycket!
/ sandra fonseca, 15 år från skurup
Hej Sandra
Det är mycket svårt att mista någon. Min syster dog förra sommaren och jag saknar henne fortfarande otroligt mycket. Jag försöker tänka på allt roligt vi har gjort, allt roligt hon har sagt... Och då känns det lite lättare. Om jag tänker på att jag ska tillbringa resten av mitt liv utan min syster blir jag väldigt ledsen. Därför försöker jag att inte tänka på det, utan dyker genast ned i mitt innersta och plockar fram soliga, glada minnen av min syster. Då känns det bättre.
I din ålder ställer man sig ofta frågan om varför man lever... Egentligen är jag inte expert på att svara på det, jag besvarar författarfrågor. Men... av egen erfarenhet vet jag att man lever för att fånga varje dag, varje ögonblick och njuta av stunden. För man vet inte hur länge man finns här på jorden, därför gäller det att ta vara på den tid man har. Gå ut i naturen, lyssna, titta och öppna ditt hjärta. Där finns så mycket mer än bara träd...
Vänner kommer och går, det är bara så i livet. Någon som man var bästa vän med ett år, glider långsamt bort och ersätts av någon annan. Just då känns det väldigt tungt, men jag lovar dig: Det kommer att kännas bättre.
Ett råd ska jag ge dig: Skriv! Skriv av dig alla dina känslor och din sorg. Det har jag alltid gjort. När min syster dog och jag hade varit och sett hennes döda kropp, kändes det som om mitt hjärta skulle sprängas i tusen bitar. Då satte jag mig ned och skriv boken "Giljotinen". Det blev den bästa bok jag någonsin skrivit. Där skrev jag av mig sorgen, smärtan och ilskan. (Om du vill veta mer om boken kan du gå in på min hemsida www.kimselius.se och läsa lite ur den eller lyssna på när jag läser ur boken.)
Fatta pennan och skriv!!! Då kommer det att kännas bättre.
Min kära mor sa alltid till mig när jag var ledsen: "Efter regn kommer alltid solsken!" Ha de orden i tankarna när det känns tungt. För hur svårt den än är just nu så ljusnar det alltid!
Många kramisar från Kim |
Hej!!När jag ska skriva nåt så börjar de jätte bra men nästa dag har jag kommit på en berätelse jag fattar inte hur man ska bestämma kan jag få nåt råd???
/ Linnea, 10 år från arvika
Hej Linnea
Om du vill göra färdigt din bok är det bra om du har skrivit ned dina
tankar i förväg. Gör så här:
Ta en bunt Post-it lappar (gula klisterlappar). Skriv ned de idéer som
ploppar ut ur ditt huvud, en idé för varje lapp. Tänk i kapitel, händelser,
människor, platser och skriv det på lapparna. Gå igenom lapparna och lägg
till mer detaljer på varje lapp. Sedan sorterar du dina lappar i den ordning
du vill att saker och ting ska hända. Var noga med att inte fortsätta att
skriva på din berättelse förrän du har kommit på slutet och skrivit ned det
på en gul lapp. Sätt upp lapparna på väggen, studera dem, flytta om dem om
det behövs, stryk och lägg till.
Glöm inte berätta hur personerna ser ut. Tankar, känslor, vänner, fiender,
till huvudpersonen osv. Skriv gärna korta noteringar om även detta på
lapparna, eller lägg upp ett "persongalleri" där du antecknar varje person
du börjar skriva om, vem den personen är, hur den ser ut m.m.
När du därefter skriver berättelsen ska du tänka på vad personerna gör under
tiden som de "talar", sitter de, går de, äter de etc. Hur ser det ut runt
omkring personerna? Vad tänker de på?
För det mesta har man väldigt bråttom att få ned sina idéer på papperet, det
är inte fel. Om du tillhör dem som har bråttom att komma till slutet av
berättelsen, brukar berättelserna inte bli så långa. Men... efter att du har
skrivit klart berättelsen kan du gå in och lägga till text, t.ex. allt som
jag talade om i föregående stycke.
Om du tillhör dem som har väldigt mycket fantasi kanske du inte hinner
avsluta din berättelse innan det kommer en ny du vill påbörja. Det gör
inget. Har du använt dig av gula lappar har du ändå hela sammanhanget klart
för dig och kan fortsätta skriva din berättelse färdigt en annan gång.
När jag skriver gör jag oftast "benet" först. När väl det är klart, alltså
hela historien, går jag in och lägger "kött på benet", med andra ord: tänker
mer på tankar, omgivningar m.m. och lägger till det. Då blir berättelsen
längre och mustigare.
Varje bok byggs upp runt en riktig historisk händelse. När jag har bestämt
vilket ämne jag ska skriva om läser jag mängder av faktaböcker om det ämnet,
t.ex. Snapphanar. Under tiden jag läser dyker idéerna om vad boken ska
handla om, upp. Då skriver jag ned det på Post-it-lappar. När jag sedan läst
klart all fakta har jag mängder av gula lappar med idéer på kapitel,
händelser, ord som ska till ordlistan etc. Då sätter jag mig och skriver.
För att berättelsen ska hålla sig så nära fakta och sanning som möjligt
försöker jag väva in riktiga historiska personer i böckerna. Ofta nämner jag
då de personerna i ordlistan för att läsaren ska förstå att de personerna
faktiskt har funnits på riktigt.
Det är roligt att vara författare och få leva i fantasivärldar ibland. Men
det är också mycket arbete. Speciellt om man skriver historiska
äventyrsböcker som jag gör. Det innebär att jag måste läsa mängder av
faktaböcker inför varje bok jag ska skriva. Dessutom reser jag till de
platser jag skriver om. DET är roligt. Speciellt när jag var i Egypten. Den
resan präglade min "Faraos förbannelse" väldigt mycket eftersom hela första
kapitlet blev till djupt nere i den grav som jag skriver om i det kapitlet.
Läs gärna någon av mina böcker för att se hur jag lägger upp böckerna. T.ex.
min senaste bok "Giljotinen!" som är den absolut bästa bok jag någonsin
gjort!
Hoppas att detta gav dig svar på din fråga. Vill du veta mer om mig och mina
böcker kan du gå in på min hemsida: www.kimselius.se, där kan du läsa
smakprov ur varje bok: "Tillbaka till Pompeji", "Jag är ingen häxa", "Faraos
förbannelse", "Den gömda Inkastaden", "Vikingaträl", "Svarta Döden" och
"Snapphanar". Dessutom kan du lyssna på ett kapitel ur "Giljotinen" och "Snapphanar".
Lycka till med ditt skrivande.
God Jul och kramisar från Kim
|
Hej! det är julia igen det jag nu undrar är: Hur kommer man på ett bra namn på boken??
/ Julia, 9 år från Alunda
Hej Julia
Ofta har man namnet innan man har berättelsen, men ibland måste man vänta med namnet till boken nästan är färdig. Det ska vara ett kort namn som samtidigt talar om vad boken handlar om och som väcker förväntan hos läsarna. Lycka till!
God Jul och kramis från Kim |
hejsan jag undrar viken av dina böcker tycker du mest om ??????.och hur länge har du vat författare
/ mikaela, 11 år från skåne
Hej Mikaela
Min favoritbok bland mina egna böcker är absolut "Giljotinen". Det är den absolut bästa bok jag någonsin skrivit. Jättespännande, otäck och med oväntade händelser. Det är också den längsta av alla mina böcker. Den är på
312 sidor. På min hemsida www.kimselius.se kan du läsa mer om "Giljotinen".
Där kan du bland annat läsa ett smakprov ur boken. Du kan även lyssna på när jag läser lite ur boken.
Min debutbok (första bok) heter "Tillbaka till Pompeji" och kom ut julen 1997. Då var jag 43 år. Den har nu sålt i över 25.000 exemplar och är otroligt populär! Den gav mig smeknamnet "Blekinges Astrid Lindgren", eftersom den sålde så jättebra första veckan.
Men redan som tioåring fick jag mina berättelser utgivna i tidningar. Jag bestämde mig nämligen redan som åttaåring för att bli författare och har skrivit ända sedan dess. Men jag skickade inte in mina berättelser till förlag förrän många, många år senare, eftersom jag inte tyckte de var tillräckligt bra för att bli utgivna.
Vill du veta mer om mig och mina böcker kan du gå in på www.kimselius.se
Kramisar från Kim
|
Är det svårt att vara författare? Hur gamal var du när du skrev din första bok?
/ Elin Lindell, 8 år från sverige
Hej Elin
Jag bestämde mig för att bli författare när jag var åtta år. Då skrev jag min första bok som hette "Röda Slottets Hemlighet". Min debutbok (första bok) heter "Tillbaka till Pompeji" och kom ut julen 1997. Då var jag 41 år. Den har nu sålt i över 25.000 exemplar och är otroligt populär!
Men redan som tioåring fick jag mina berättelser utgivna i tidningar. Eftersom jag bestämde mig redan som åttaåring för att bli författare och har skrivit ända sedan dess. Men jag skickade inte in mina berättelser till förlag förrän många, många år senare, eftersom jag inte tyckte de var tillräckligt bra för att bli utgivna.
Det är roligt att vara författare och få leva i fantasivärldar ibland. Men det är också mycket arbete. Speciellt om man skriver historiska äventyrsböcker som jag gör. Det innebär att jag måste läsa mängder av faktaböcker inför varje bok jag ska skriva. Dessutom reser jag till de platser jag skriver om. DET är roligt. Speciellt när jag var i Egypten. Den resan präglade min "Faraos förbannelse" väldigt mycket eftersom hela första kapitlet blev till djupt nere i den grav som jag skriver om i det kapitlet.
Det är lite kämpigt med pengar när man är författare. Man vet aldrig hur mycket inkomst man har.
Det är roligt att resa runt och föreläsa och möta läsarna. Det är jätteroligt att vara ute och signera och möta mina fans. Och det är helt fantastiskt att ha en alldeles egen fanklubb som mina fans har startat.
Jag älskar att vara författare.
Vill du veta mer om mig och mina böcker kan du gå in på www.kimselius.se Du kan även lyssna på när jag läser ur mina böcker. Tror nog att du skulle tycka om "Tillbaka till Pompeji" eller "Jag är ingen häxa".
God Jul och kramisar från Kim
|
Jag har fått mycket inspiration från många böcker (jag vill skriva en bok) , men boken jag vill skriva utspelar sej i Stalingrad, så jag behöver läsa en bok om en sovjetsk soldat i Stalingrad.
kan du tipsa nån bra bok om just det, gärna i jag-form!
jag har ochså några frågor!
1. blev soldaterna beskjutna av flygplan, medan dom åkte båt över Volga?
2.är det sant att officerarna skickade soldaterna att springa rakt fram mot t.e.x några bunkrar och om soldaterna tog ett steg bakår blev dom skjutna av sina egna officerare?
3.om du har sett filmen Enemy at the Gates, så har jag en fråga. fick verkligen bara varannan soldat ett gevär och skott (så var det ju i början).
hoppas du kan svara på alla frågor!
/ nando, 12 år
Hej Nando
Tyvärr kan jag inte besvara någon av dina frågor, eftersom jag inte kan någonting om Stalingrad.
Däremot kan jag tipsa dig om att gå in på www.googles.se och söka på Stalingrad, då får du upp många träffar och kanske kan du få svar på alla dina frågor där.
Du kan också gå in på www.fragabiblioteket.nu och fråga efter en viss bok om Stalingrad.
Vad roligt att du vill skriva en historisk bok. Du vet väl att jag skriver historiska äventyrsböcker. Tyvärr har jag ännu inte skrivit någon om Stalingrad. Gå in på www.kimselius.se om du vill se vilka böcker jag har skrivit.
Lycka till med din bok!
Kramisar från Kim |
hej igen jag undrar hur länge har du hållt på med att skriva och hur gammal va du när du började
själv har jag tänckt att skriva böker om HÄSTAR och choklad dom sakerna är jag galna i vad tycker du om
hästar och choklad och djur tycker du det är en bra ide. och hur blev du författare ?????????
/ mikaela, 11 år från skåne
Hej Mikaela
Jag älskar att läsa och skriva och bestämde mig redan när jag var åtta år för att jag skulle bli författare. Inne i mitt huvud snurrar fantasin ständigt och jag hinner aldrig skriva ned alla de berättelser som finns där.
Förutom de åtta historiska äventyrsböcker om Theo och Ramona som finns att köpa i bokhandeln, ligger det ytterligare 18 färdiga böcker i mina byrålådor.
Mina böcker har blivit otroligt populära och läses av alla åldrar. Jag tror att mina böcker har blivit populära på grund av att jag skriver böckerna till mig själv. De är något jag själv vill läsa. Böcker som är spännande från början till slut. Dessutom skriver jag direkt från hjärtat och låter fantasin flöda, utan att tänka på stavning, grammatik etc. Det får komma sedan, när jag läser igenom berättelsen efter att den är klar.
Min debutbok (första bok) heter "Tillbaka till Pompeji" och kom ut julen 1997. Då var jag 41 år. Den har nu sålt i över 25.000 exemplar och är otroligt populär!
Men redan som tioåring fick jag mina berättelser utgivna i tidningar. Eftersom jag bestämde mig nämligen redan som åttaåring för att bli författare och har skrivit ända sedan dess. Men jag skickade inte in mina berättelser till förlag förrän många, många år senare, eftersom jag inte tyckte de var tillräckligt bra för att bli utgivna.
Vill du veta mer om mig och mina böcker kan du gå in på www.kimselius.se
Kramisar från Kim
|
När jag blir 18 så ska jag sälja ut mina böcker och bli föfattare men mina kompisar tycker att de inte är något vidare bra, vad ska jag ska jag tillsätta för att få något mer i berätelsen?
//Iza 10
/ Iza Häggström, 10 år från Sverige
Hej Iza
Det absolut viktigaste för att bli en bra författare är att skriva för sig själv, skriva direkt ur hjärtat och inte tänka på att någon annan ska läsa det. Låt orden flöda, bry dig inte om stavning, grammatik etc. Det kan du titta på när boken är klar. Det viktigaste är att hålla flödet igång och gå in i berättelsen helt och hållet. Då blir din berättelse jättebra! Här följer mer tips om hur du kan bygga upp en bok:
Ta en bunt Post-it lappar (gula klisterlappar). Skriv ned de idéer som ploppar ut ur ditt huvud, en idé för varje lapp. Tänk i kapitel, händelser, människor, platser och skriv det på lapparna. Gå igenom lapparna och lägg till mer detaljer på varje lapp. Sedan sorterar du dina lappar i den ordning du vill att saker och ting ska hända. Var noga med att inte fortsätta att skriva på din berättelse förrän du har kommit på slutet och skrivit ned det på en gul lapp. Sätt upp lapparna på väggen, studera dem, flytta om dem om det behövs, stryk och lägg till.
Glöm inte berätta hur personerna ser ut. Tankar, känslor, vänner, fiender, till huvudpersonen osv. Skriv gärna korta noteringar om även detta på lapparna, eller lägg upp ett "persongalleri" där du antecknar varje person du börjar skriva om, vem den personen är, hur den ser ut m.m.
När du därefter skriver berättelsen ska du tänka på vad personerna gör under tiden som de "talar", sitter de, går de, äter de etc. Hur ser det ut runt omkring personerna? Vad tänker de på?
För det mesta har man väldigt bråttom att få ned sina idéer på papperet, det är inte fel. Om du tillhör dem som har bråttom att komma till slutet av berättelsen, brukar berättelserna inte bli så långa. Men... efter att du har skrivit klart berättelsen kan du gå in och lägga till text, t.ex. allt som jag talade om i föregående stycke.
Om du tillhör dem som har väldigt mycket fantasi kanske du inte hinner avsluta din berättelse innan det kommer en ny du vill påbörja. Det gör inget. Har du använt dig av gula lappar har du ändå hela sammanhanget klart för dig och kan fortsätta skriva din berättelse färdigt en annan gång.
När jag skriver gör jag oftast "benet" först. När väl det är klart, alltså hela historien, går jag in och lägger "kött på benet", med andra ord: tänker mer på tankar, omgivningar m.m. och lägger till det. Då blir berättelsen längre och mustigare.
Alla mina böcker byggs upp runt en riktig historisk händelse. När jag har bestämt vilket ämne jag ska skriva om läser jag mängder av faktaböcker om det ämnet, t.ex. Snapphanar. Under tiden jag läser dyker idéerna om vad boken ska handla om, upp. Då skriver jag ned det på Post-it-lappar. När jag sedan läst klart all fakta har jag mängder av gula lappar med idéer på kapitel, händelser, ord som ska till ordlistan etc. Då sätter jag mig och skriver.
För att berättelsen ska hålla sig så nära fakta och sanning som möjligt försöker jag väva in riktiga historiska personer i böckerna. Ofta nämner jag då de personerna i ordlistan för att läsaren ska förstå att de personerna faktiskt har funnits på riktigt.
Det är roligt att vara författare och få leva i fantasivärldar ibland. Men det är också mycket arbete. Speciellt om man skriver historiska äventyrsböcker som jag gör. Det innebär att jag måste läsa mängder av faktaböcker inför varje bok jag ska skriva. Dessutom reser jag till de platser jag skriver om. DET är roligt. Speciellt när jag var i Egypten. Den resan präglade min "Faraos förbannelse" väldigt mycket eftersom hela första kapitlet blev till djupt nere i den grav som jag skriver om i det kapitlet.
Hoppas att detta gav dig svar på din fråga. Vill du ha mer skrivtips eller veta mer om mig och mina böcker kan du gå in på min hemsida:
www.kimselius.se, där kan du läsa smakprov ur varje bok: "Tillbaka till Pompeji", "Jag är ingen häxa", "Faraos förbannelse", "Den gömda Inkastaden", "Vikingaträl", "Svarta Döden", "Snapphanar" och "Giljotinen". Dessutom kan du lyssna på några av mina böcker.
Lycka till med ditt skrivande.
kramisar från Kim
|
Hejsan Kim! Jag undrar hur ni författare har tålamod att skriva en hel bok? Varje gång som jag skriver en berättelse på två sidor så blir jag trött och ger berätelssen ett kort och dåligt slut. Har ni något tips som jag kan göra för att skriva längra berättelser?
/ Sandra, 12 år från Falun
Hej Sandra
Det absolut viktigaste för att bli en bra författare är att skriva för sig själv, skriva direkt ur hjärtat och inte tänka på att någon annan ska läsa det. Låt orden flöda, bry dig inte om stavning, grammatik etc. Det kan du titta på när boken är klar. Det viktigaste är att hålla flödet igång och gå in i berättelsen helt och hållet. Då blir din berättelse jättebra! Här följer mer tips om hur du kan bygga upp en bok:
Ta en bunt Post-it lappar (gula klisterlappar). Skriv ned de idéer som ploppar ut ur ditt huvud, en idé för varje lapp. Tänk i kapitel, händelser, människor, platser och skriv det på lapparna. Gå igenom lapparna och lägg till mer detaljer på varje lapp. Sedan sorterar du dina lappar i den ordning du vill att saker och ting ska hända. Var noga med att inte fortsätta att skriva på din berättelse förrän du har kommit på slutet och skrivit ned det på en gul lapp. Sätt upp lapparna på väggen, studera dem, flytta om dem om det behövs, stryk och lägg till.
Glöm inte berätta hur personerna ser ut. Tankar, känslor, vänner, fiender, till huvudpersonen osv. Skriv gärna korta noteringar om även detta på lapparna, eller lägg upp ett "persongalleri" där du antecknar varje person du börjar skriva om, vem den personen är, hur den ser ut m.m.
När du därefter skriver berättelsen ska du tänka på vad personerna gör under tiden som de "talar", sitter de, går de, äter de etc. Hur ser det ut runt omkring personerna? Vad tänker de på?
För det mesta har man väldigt bråttom att få ned sina idéer på papperet, det är inte fel. Om du tillhör dem som har bråttom att komma till slutet av berättelsen, brukar berättelserna inte bli så långa. Men... efter att du har skrivit klart berättelsen kan du gå in och lägga till text, t.ex. allt som jag talade om i föregående stycke.
Om du tillhör dem som har väldigt mycket fantasi kanske du inte hinner avsluta din berättelse innan det kommer en ny du vill påbörja. Det gör inget. Har du använt dig av gula lappar har du ändå hela sammanhanget klart för dig och kan fortsätta skriva din berättelse färdigt en annan gång.
När jag skriver gör jag oftast "benet" först. När väl det är klart, alltså hela historien, går jag in och lägger "kött på benet", med andra ord: tänker mer på tankar, omgivningar m.m. och lägger till det. Då blir berättelsen längre och mustigare.
Alla mina böcker byggs upp runt en riktig historisk händelse. När jag har bestämt vilket ämne jag ska skriva om läser jag mängder av faktaböcker om det ämnet, t.ex. Snapphanar. Under tiden jag läser dyker idéerna om vad boken ska handla om, upp. Då skriver jag ned det på Post-it-lappar. När jag sedan läst klart all fakta har jag mängder av gula lappar med idéer på kapitel, händelser, ord som ska till ordlistan etc. Då sätter jag mig och skriver.
För att berättelsen ska hålla sig så nära fakta och sanning som möjligt försöker jag väva in riktiga historiska personer i böckerna. Ofta nämner jag då de personerna i ordlistan för att läsaren ska förstå att de personerna faktiskt har funnits på riktigt.
Det är roligt att vara författare och få leva i fantasivärldar ibland. Men det är också mycket arbete. Speciellt om man skriver historiska äventyrsböcker som jag gör. Det innebär att jag måste läsa mängder av faktaböcker inför varje bok jag ska skriva. Dessutom reser jag till de platser jag skriver om. DET är roligt. Speciellt när jag var i Egypten. Den resan präglade min "Faraos förbannelse" väldigt mycket eftersom hela första kapitlet blev till djupt nere i den grav som jag skriver om i det kapitlet.
Läs gärna någon av mina böcker för att se hur jag lägger upp böckerna. T.ex.
min senaste bok "Giljotinen!" som jag tycker är den absolut bästa bok jag någonsin gjort.
Hoppas att detta gav dig svar på din fråga. Vill du ha mer skrivtips eller veta mer om mig och mina böcker kan du gå in på min hemsida: www.kimselius.se, där kan du läsa smakprov ur varje bok: "Tillbaka till Pompeji", "Jag är ingen häxa", "Faraos förbannelse", "Den gömda Inkastaden", "Vikingaträl", "Svarta Döden", "Snapphanar" och "Giljotinen". Dessutom kan du lyssna på ett kapitel ur "Giljotinen" samt "Snapphanar" som jag har läst in.
Lycka till med ditt skrivande.
kramisar från Kim
|
hur många böcker har ni skrivit och vilka hej då
/ goldberg, 12 år från indien
Hej Goldberg
Jag skriver historiska äventyrsböcker. Hittills har det kommit ut åtta böcker i min historiska äventyrsserie:
"Tillbaka till Pompeji", 1:a boken: Handlar om Ramona, som plötsligt förflyttats i tiden och möter Theo i staden Pompeji. Hon vet att hela staden kommer att förintas av ett vulkanutbrott och döda alla invånarna, även henne om hon inte kan ta sig därifrån i tid. Men hon vet inte när det kommer att hända, om 100 år, om 10 år eller om 10 minuter...
"Jag är ingen häxa", 2:a boken: Här färdas Ramona och Theo i tiden till häxförföljelsens tid. De räddar en flicka från att bli levande bränd på bål och flyr. Men de kommer inte långt innan de själva blir tillfångatagna anklagade för häxeri...
"Faraos förbannelse", 3:e boken: Den berättelsen börjar långt nere i en faraos grav i Egypten. Ramona lägger händerna över gamla skrivtecken på gravens vägg, uttalar en ramsa och plötsligt blir allt svart runt Ramona.
Theo ropar på Ramona och får inget svar, han vänder sig om och ser att Ramona är spårlöst borta. Han har ingen aning om vart hon har tagit vägen...
Ramona upptäcker ett fladdrande ljus som närmar sig henne i mörkret...
"Den gömda Inkastaden", 4:e boken: Här är Theo och Ramona ute i djungeln när tidsförflyttningen sker. De har kommit ifrån sin turistgrupp och plötsligt hör de ljudet av röster. Ramona tror att det är turistgruppen och rusar ut ur djungeln följd av Theo. Plötsligt står de framför en grupp Inkaindianer som hastigt höjer spjuten mot dem...
"Vikingaträl", 5:e boken: Theo och Ramona blir tillfångnatagna av vikingar efter att ha fallit i vattnet och blivit förflyttade i tiden. De förs upp till en slavmarknad för att säljas. Efter ett rymningsförsök av Theo skiljs de båda åt och går olika hemska öden till mötes...
"Svarta Döden", 6:e boken: Här förflyttas Theo och Ramona till Florens 1348 och pestens tid. Där möter de Minette som bär på en stor hemlighet. När hon avslöjar den för Theo och Ramona inser de att de måste fly, men då flyr rakt i armarna på Svarta Döden.
"Snapphanar", 7:e boken: Ramona hittar ett gammalt dokument som för henne på en virvlande färd genom tiden, till Snapphanarna år 1676. Ramona förlorar minnet efter en olycka. Theo lyckas följa efter Ramona i tiden men hamnar på motståndarsidan. Till slut möts de tidigare vännerna i en kamp på liv och död.
"Giljotinen", 8:e boken: År 1793, franska folket gör uppror och avrättar sin kung med giljotinen. Ödet för giljotinen i Theo och Ramonas väg, vilket medför hemska konsekvenser. "Jag ska bara känna", viskade Ramona och vidrörde handtaget på giljotinen. Theo skrek till. Han grep tag i Ramona, vilket fick henne att rycka till och frigöra spaken. Giljotinbladet föll med ett svischande, ödesmättat ljud. Med en duns föll huvudet i korgen. Ramona stupade till marken...
Tyckte du böckerna lät spännande?
Du kan börja läsa dem i vilken ordning du vill. Du måste inte börja med den första boken i serien. Om du vill kan du börja med den senaste.
När jag skriver böckerna riktar jag mig inte till någon speciell ålder, jag skriver något jag själv vill läsa (jag är född 1954). Vilket har gjort att jag har läsare i alla åldrar. Den äldsta läsare jag har fått brev ifrån är
98 år... Men jag vet att de läser några av mina böcker för förskolebarn och lågstadiet. Förmodligen för att böckerna är så otroligt spännande att även de yngre barnen fängslas av berättelserna. Böckerna står som ungdomsböcker i affärerna. Men precis som med många andra ungdomsböcker tilltalar de även äldre.
Mina böcker finns även på biblioteken. Om de inte har böckerna på just ditt bibliotek kan du be dem låna hem dem till dig. Då lånar de från ett annat bibliotek i närheten. Det gör mitt bibliotek ofta när jag söker faktaböcker som de inte har. Därför får jag böcker ifrån hela landet. Kanske även ifrån ditt bibliotek?
Mina böcker finns att köpa hos alla bokhandlarna. Om boken är slutsåld kan du beställa den. Du kan även köpa mina böcker på internet: t.ex. hos www.adlibris.se, www.bokus.com, www.internetbokhandeln.se m.fl.
"Snapphanar" och "Giljotinen" finns även som CD-böcker.
Vill du veta mer om mig och mina böcker kan du gå in på min hemsida www.kimselius.se. Där kan du läsa lite ur böckerna och lyssna på när jag läser ett kapitel ur "Tillbaka till Pompeji". Snart kan du även lyssna på smakprov ur "Snapphanar" och "Giljotinen".
Kramisar från Kim
|
Hej!
Jag undrar hur man hittar ett bra förlag som vill ge ut boken, som man har skrivit. Jag håller på att skriva en bok just nu. Jag skulle vilja veta hur man går tillväga för att hitta ett bra förlag som tar emot boken och kan publicera den.
Jag känner igen mig i dig där du skrev att "Ibland när jag blir sugen på en riktigt bra och spännande bok, händer det att jag sätter mig ner och skriver en åt mig själv. Då blir boken precis som jag vill ha den"
Jag älskar också att läsa och skriva ända sedan jag var liten.
Tack för ditt svar!
/ Lisa, 13 år från Borås, Sverige
Hej Lisa
Vad roligt att du har samma känsla som jag när det gäller skrivandet. Ge inte upp. Läs och skriv så mycket du orkar och hinner.
Det bästa sättet att få kontakt med ett bokförlag är att gå till en bokhandel och se ut böcker som tilltalar dig. Se efter vilket förlag som har gett ut boken/böckerna. Det står längst fram i boken. Där brukar stå fullständig adress, telefon, e-mail m.m. Du kan även gå in på www.googles.se och söka på "Bokförlag". Där hittar du allt du behöver. Man kan också ge ut sin bok som digitalbok på nätet. Se www.digitalboken.se
Skriv din berättelse med dubbelt radavstånd, numrera sidorna. Skicka som papperskopior och bifoga namn, adress och telefon. Jag brukar skriva allt det högst upp på sidorna. Det finns något som heter "Huvud/Sidfot" i Wordprogrammet. Där lägger man in all den texten på första sidan så kommer det automatiskt på alla sidorna.
När förlaget/förlagen (för jag tycker du kan skicka till flera förlag
samtidigt) fått ditt manus är det först en redaktör som läser det. Om den personen tycker om det du har skrivit går manus vidare till flera personer som tycker till. Om de tycker om din berättelse kontaktar de dig och ber att få publicera/ge ut din berättelse. Om de skickar tillbaka ditt manus behöver det inte betyda att det är dåligt. Det kanske inte passar deras förlag, de kanske inte har råd att ge ut fler debutanter det året, det är inte rätt person som har läst det från början osv. Får du tillbaka ditt manus ska du alltså inte ge upp, sätt dig ner och läs igenom det igen, se om du kan förbättra det och skicka det till något annat förlag. Tänk på att förlagen får runt 3.000 obeställda manus PER ÅR! Av dem väljer de kanske ut 10-20 manus som de gör böcker av.
Om du får ditt manus antaget börjar en annan process: Manus godkännes, därefter korrigeras manus, stavfel rättas, grammatiska fel m.m. Redaktören kan också komma med vissa kommentarer om att något inte stämmer i ett kapitel eller att man har tappat "röda tråden" på något ställe.
När manus är klart, levererar författaren oftast det på diskett/Cd/mail till förlaget. Där gör man sidor helt klara: sidnumrering, kapitelindelning osv.
Redan när förlaget godkänt manus har de beställt ett omslag. Det är oftast färdigt före boken eftersom det är omslaget man annonserar med, och annonserna går iväg i god tid före det boken kommer ut. Förlagen har oftast speciella illustratörer som gör omslagen åt dem.
Sedan skickas manuset till tryckeriet, nu i färdigt "ombrutet" format, det innebär att alla sidorna ser ut precis så som de ska göra i boken. De trycker boken. De har stora maskiner som kan trycka 3.000 böcker på en timma. Därefter går det iväg till bokbinderiet som sätter ihop omslaget med
innehållet: sidorna.
Därefter skickas böckerna, nu i tusentals exemplar, till antingen förlaget, eller ett centralt distributionsföretag. Därifrån beställer bokhandlarna sina böcker och de skickas ut i butiken så att du och alla andra kan köpa böckerna.
Du som författare får royalty på försäljningen. Det innebär att du får en viss summa per bok som säljs, summan varierar från förlag till förlag därför kan jag inte säga hur mycket det rör sig om. Dessutom brukar författaren få ett visst antal gratisexemplar av sin bok, också olika beroende på förlag, det kan röra sig om cirka 10 exemplar, alltså inga stora mängder.
Du kan också trycka dina böcker på Print-On-Demand. Då betalar du allt själv, men du behöver bara trycka upp så många böcker du vill ha, t.ex. 1 bok. Priset varierar mellan de olika tryckerierna. Det blir dyrare än att trycka upp 3.000 böcker, men ett mycket billigare alternativ om man inte vill ha så många böcker. Gå in på nätet och titta på t.ex. www.books-on-demand.com, www.instantbook.se www.b4press.com, www.gml.se och många, många fler. Kanske har du något Print-On-Demand tryckeri i din närhet?
Jag önskar dig ett stort lycka till i ditt skrivande. Håll drömmen levande.
Jag bestämde mig för att bli författare när jag var åtta år. Nu har jag slagit igenom stort. Kommit ut med flera böcker, översatts till många språk och fått smeknamnet "Blekinges Astrid Lindgren". Vill du veta mer om mig kan du gå in på min hemsida www.kimselius.se. Där hittar du också skrivtips.
Hör av dig den dag du får ditt manus godkänt.
Kramisar från Kim
|
Hej Kim!
Om förlanget har skrivit att ungdomsbökerna ska vara 100 sidor eller mer men man har en på 50 sidor som man vekligen tycker är bra ska man då skicka in den ändå?
Puss och kram Johanna från kråksjö
/ Johanna , 13 år från Kråksjö
Hej Johanna
Om förlaget säger att de vill att manus ska vara på 100 sidor, så ska det vara runt 100 sidor. Däremot finns det tunnare ungdomsböcker, med bilder i. Gå till biblioteket eller bokhandeln och se efter hur olika tjocka böcker är.
Innan du skickar till förlag bör du läsa igenom ditt manus flera gånger. Kanske hittar du då saker du vill lägga till, vilket gör din berättelse längre, saker du vill ändra, eller ta bort.
Lycka till med din bok!
Kramisar Kim
|
varför fyler man år?
/ lovisa ahlstrom, 9 år från storvreta
Hej Lovisa
Detta är ingen fråga för en författare, men jag svarar på den ändå. Man firar den dag då man föddes, det är födelsedagen. Att den firas beror på att det är en stor glädje när ett nytt liv kommer till världen, och det vill man minnas varje år vid samma tid som barnet föddes.
Kramisar Kim
|
Hur kommer ni författare på så bra böcker?
/ Wilma, 8 år från Täby
Hej Wilma
Jag tror att vi som är författare har fötts med mycket fantasi.
Jag älskar att läsa och skriva och bestämde mig redan när jag var åtta år för att jag skulle bli författare. Inne i mitt huvud snurrar fantasin ständigt och jag hinner aldrig skriva ned alla de berättelser som finns där.
Förutom de åtta historiska äventyrsböcker om Theo och Ramona som finns att köpa i bokhandeln, ligger det ytterligare 18 färdiga böcker i mina byrålådor.
Mina böcker har blivit otroligt populära och läses av alla åldrar. Jag tror att mina böcker har blivit populära på grund av att jag skriver böckerna till mig själv. De är något jag själv vill läsa. Böcker som är spännande från början till slut. Dessutom skriver jag direkt från hjärtat och låter fantasin flöda, utan att tänka på stavning, grammatik etc. Det får komma sedan, när jag läser igenom berättelsen efter att den är klar.
Vill ni veta mer om mig och mina böcker kan ni gå in på min hemsida www.kimselius.se
Kramisar från Kim
|
Hej Kim Kimselius!
Jag undrar hur kan man för fatta en bok?
Har du några ungdoms böker?
Mvh jennifer eklund köping!
/ Jennifer, 10 år från Köping
Hej Jennifer
Om du vill börja göra en längre bok är det bra om du har skrivit ned dina
tankar i förväg. Gör så här:
Ta en bunt Post-it lappar (gula klisterlappar). Skriv ned de idéer som
ploppar ut ur ditt huvud, en idé för varje lapp. Tänk i kapitel, händelser,
människor, platser och skriv det på lapparna. Gå igenom lapparna och lägg
till mer detaljer på varje lapp. Sedan sorterar du dina lappar i den ordning
du vill att saker och ting ska hända. Var noga med att inte fortsätta att
skriva på din berättelse förrän du har kommit på slutet och skrivit ned det
på en gul lapp. Sätt upp lapparna på väggen, studera dem, flytta om dem om
det behövs, stryk och lägg till.
Glöm inte berätta hur personerna ser ut. Tankar, känslor, vänner, fiender,
till huvudpersonen osv. Skriv gärna korta noteringar om även detta på
lapparna, eller lägg upp ett "persongalleri" där du antecknar varje person
du börjar skriva om, vem den personen är, hur den ser ut m.m.
När du därefter skriver berättelsen ska du tänka på vad personerna gör under
tiden som de "talar", sitter de, går de, äter de etc. Hur ser det ut runt
omkring personerna? Vad tänker de på?
För det mesta har man väldigt bråttom att få ned sina idéer på papperet, det
är inte fel. Om du tillhör dem som har bråttom att komma till slutet av
berättelsen, brukar berättelserna inte bli så långa. Men... efter att du har
skrivit klart berättelsen kan du gå in och lägga till text, t.ex. allt som
jag talade om i föregående stycke.
Om du tillhör dem som har väldigt mycket fantasi kanske du inte hinner
avsluta din berättelse innan det kommer en ny du vill påbörja. Det gör
inget. Har du använt dig av gula lappar har du ändå hela sammanhanget klart
för dig och kan fortsätta skriva din berättelse färdigt en annan gång.
När jag skriver gör jag oftast "benet" först. När väl det är klart, alltså
hela historien, går jag in och lägger "kött på benet", med andra ord: tänker
mer på tankar, omgivningar m.m. och lägger till det. Då blir berättelsen
längre och mustigare.
Varje bok byggs upp runt en riktig historisk händelse. När jag har bestämt
vilket ämne jag ska skriva om läser jag mängder av faktaböcker om det ämnet,
t.ex. Snapphanar. Under tiden jag läser dyker idéerna om vad boken ska
handla om, upp. Då skriver jag ned det på Post-it-lappar. När jag sedan läst
klart all fakta har jag mängder av gula lappar med idéer på kapitel,
händelser, ord som ska till ordlistan etc. Då sätter jag mig och skriver.
För att berättelsen ska hålla sig så nära fakta och sanning som möjligt
försöker jag väva in riktiga historiska personer i böckerna. Ofta nämner jag
då de personerna i ordlistan för att läsaren ska förstå att de personerna
faktiskt har funnits på riktigt.
Det är roligt att vara författare och få leva i fantasivärldar ibland. Men
det är också mycket arbete. Speciellt om man skriver historiska
äventyrsböcker som jag gör. Det innebär att jag måste läsa mängder av
faktaböcker inför varje bok jag ska skriva. Dessutom reser jag till de
platser jag skriver om. DET är roligt. Speciellt när jag var i Egypten. Den
resan präglade min "Faraos förbannelse" väldigt mycket eftersom hela första
kapitlet blev till djupt nere i den grav som jag skriver om i det kapitlet.
Läs gärna någon av mina böcker för att se hur jag lägger upp böckerna. T.ex.
min senaste bok "Giljotinen!" som är den absolut bästa bok jag någonsin
gjort!
Jag skriver historiska äventyrsböcker. Hittills har det kommit ut åtta böcker i min historiska äventyrsserie:
"Tillbaka till Pompeji", 1:a boken: Handlar om Ramona, som plötsligt förflyttats i tiden och möter Theo i staden Pompeji. Hon vet att hela staden kommer att förintas av ett vulkanutbrott och döda alla invånarna, även henne om hon inte kan ta sig därifrån i tid. Men hon vet inte när det kommer att hända, om 100 år, om 10 år eller om 10 minuter...
"Jag är ingen häxa", 2:a boken: Här färdas Ramona och Theo i tiden till häxförföljelsens tid. De räddar en flicka från att bli levande bränd på bål och flyr. Men de kommer inte långt innan de själva blir tillfångatagna anklagade för häxeri...
"Faraos förbannelse", 3:e boken: Den berättelsen börjar långt nere i en faraos grav i Egypten. Ramona lägger händerna över gamla skrivtecken på gravens vägg, uttalar en ramsa och plötsligt blir allt svart runt Ramona.
Theo ropar på Ramona och får inget svar, han vänder sig om och ser att Ramona är spårlöst borta. Han har ingen aning om vart hon har tagit vägen...
Ramona upptäcker ett fladdrande ljus som närmar sig henne i mörkret...
"Den gömda Inkastaden", 4:e boken: Här är Theo och Ramona ute i djungeln när tidsförflyttningen sker. De har kommit ifrån sin turistgrupp och plötsligt hör de ljudet av röster. Ramona tror att det är turistgruppen och rusar ut ur djungeln följd av Theo. Plötsligt står de framför en grupp Inkaindianer som hastigt höjer spjuten mot dem...
"Vikingaträl", 5:e boken: Theo och Ramona blir tillfångnatagna av vikingar efter att ha fallit i vattnet och blivit förflyttade i tiden. De förs upp till en slavmarknad för att säljas. Efter ett rymningsförsök av Theo skiljs de båda åt och går olika hemska öden till mötes...
"Svarta Döden", 6:e boken: Här förflyttas Theo och Ramona till Florens 1348 och pestens tid. Där möter de Minette som bär på en stor hemlighet. När hon avslöjar den för Theo och Ramona inser de att de måste fly, men då flyr rakt i armarna på Svarta Döden.
"Snapphanar", 7:e boken: Ramona hittar ett gammalt dokument som för henne på en virvlande färd genom tiden, till Snapphanarna år 1676. Ramona förlorar minnet efter en olycka. Theo lyckas följa efter Ramona i tiden men hamnar på motståndarsidan. Till slut möts de tidigare vännerna i en kamp på liv och död.
"Giljotinen", 8:e boken: År 1793, franska folket gör uppror och avrättar sin kung med giljotinen. Ödet för giljotinen i Theo och Ramonas väg, vilket medför hemska konsekvenser. "Jag ska bara känna", viskade Ramona och vidrörde handtaget på giljotinen. Theo skrek till. Han grep tag i Ramona, vilket fick henne att rycka till och frigöra spaken. Giljotinbladet föll med ett svischande, ödesmättat ljud. Med en duns föll huvudet i korgen. Ramona stupade till marken...
Tyckte du böckerna lät spännande?
Du kan börja läsa dem i vilken ordning du vill. Du måste inte börja med den första boken i serien. Om du vill kan du börja med den senaste.
När jag skriver böckerna riktar jag mig inte till någon speciell ålder, jag skriver något jag själv vill läsa (jag är född 1954). Vilket har gjort att jag har läsare i alla åldrar. Den äldsta läsare jag har fått brev ifrån är
98 år... Men jag vet att de läser några av mina böcker för förskolebarn och lågstadiet. Förmodligen för att böckerna är så otroligt spännande att även de yngre barnen fängslas av berättelserna. Böckerna står som ungdomsböcker i affärerna. Men precis som med många andra ungdomsböcker tilltalar de även äldre.
Mina böcker finns även på biblioteken. Om de inte har böckerna på just ditt bibliotek kan du be dem låna hem dem till dig. Då lånar de från ett annat bibliotek i närheten. Det gör mitt bibliotek ofta när jag söker faktaböcker som de inte har. Därför får jag böcker ifrån hela landet. Kanske även ifrån ditt bibliotek?
Mina böcker finns att köpa hos alla bokhandlarna. Om boken är slutsåld kan du beställa den. Du kan även köpa mina böcker på internet: t.ex. hos www.adlibris.se, www.bokus.com, www.internetbokhandeln.se m.fl.
"Snapphanar" och "Giljotinen" finns även som CD-böcker.
Vill du veta mer om mig och mina böcker kan du gå in på min hemsida www.kimselius.se. Där kan du läsa lite ur böckerna och lyssna på när jag läser ett kapitel ur "Tillbaka till Pompeji". Snart kan du även lyssna på smakprov ur "Snapphanar" och "Giljotinen".
Kramisar från Kim
|
Hejsan Kim!
Jag undrar: har du skrivit många böker? Jag vill gärna bli författare när jag blir stor.
Jag skriver en bok nu som heter "En flickas dagbok i Descember"
I den ska det vara 31 kapitel.Jag är på kapitel nr 5.
Det var bara det jag ville säga
Hälsningar Jessica som gillar att skriva och läsa!
/ Jessica Morén, 9 år från Köping
Hej Jessica
Jag skriver historiska äventyrsböcker. Hittills har det kommit ut åtta böcker i min historiska äventyrsserie:
"Tillbaka till Pompeji", 1:a boken: Handlar om Ramona, som plötsligt förflyttats i tiden och möter Theo i staden Pompeji. Hon vet att hela staden kommer att förintas av ett vulkanutbrott och döda alla invånarna, även henne om hon inte kan ta sig därifrån i tid. Men hon vet inte när det kommer att hända, om 100 år, om 10 år eller om 10 minuter...
"Jag är ingen häxa", 2:a boken: Här färdas Ramona och Theo i tiden till häxförföljelsens tid. De räddar en flicka från att bli levande bränd på bål och flyr. Men de kommer inte långt innan de själva blir tillfångatagna anklagade för häxeri...
"Faraos förbannelse", 3:e boken: Den berättelsen börjar långt nere i en faraos grav i Egypten. Ramona lägger händerna över gamla skrivtecken på gravens vägg, uttalar en ramsa och plötsligt blir allt svart runt Ramona.
Theo ropar på Ramona och får inget svar, han vänder sig om och ser att Ramona är spårlöst borta. Han har ingen aning om vart hon har tagit vägen...
Ramona upptäcker ett fladdrande ljus som närmar sig henne i mörkret...
"Den gömda Inkastaden", 4:e boken: Här är Theo och Ramona ute i djungeln när tidsförflyttningen sker. De har kommit ifrån sin turistgrupp och plötsligt hör de ljudet av röster. Ramona tror att det är turistgruppen och rusar ut ur djungeln följd av Theo. Plötsligt står de framför en grupp Inkaindianer som hastigt höjer spjuten mot dem...
"Vikingaträl", 5:e boken: Theo och Ramona blir tillfångnatagna av vikingar efter att ha fallit i vattnet och blivit förflyttade i tiden. De förs upp till en slavmarknad för att säljas. Efter ett rymningsförsök av Theo skiljs de båda åt och går olika hemska öden till mötes...
"Svarta Döden", 6:e boken: Här förflyttas Theo och Ramona till Florens 1348 och pestens tid. Där möter de Minette som bär på en stor hemlighet. När hon avslöjar den för Theo och Ramona inser de att de måste fly, men då flyr rakt i armarna på Svarta Döden.
"Snapphanar", 7:e boken: Ramona hittar ett gammalt dokument som för henne på en virvlande färd genom tiden, till Snapphanarna år 1676. Ramona förlorar minnet efter en olycka. Theo lyckas följa efter Ramona i tiden men hamnar på motståndarsidan. Till slut möts de tidigare vännerna i en kamp på liv och död.
"Giljotinen", 8:e boken: År 1793, franska folket gör uppror och avrättar sin kung med giljotinen. Ödet för giljotinen i Theo och Ramonas väg, vilket medför hemska konsekvenser. "Jag ska bara känna", viskade Ramona och vidrörde handtaget på giljotinen. Theo skrek till. Han grep tag i Ramona, vilket fick henne att rycka till och frigöra spaken. Giljotinbladet föll med ett svischande, ödesmättat ljud. Med en duns föll huvudet i korgen. Ramona stupade till marken...
Tyckte du böckerna lät spännande?
Du kan börja läsa dem i vilken ordning du vill. Du måste inte börja med den första boken i serien. Om du vill kan du börja med den senaste.
När jag skriver böckerna riktar jag mig inte till någon speciell ålder, jag skriver något jag själv vill läsa (jag är född 1954). Vilket har gjort att jag har läsare i alla åldrar. Den äldsta läsare jag har fått brev ifrån är
98 år... Men jag vet att de läser några av mina böcker för förskolebarn och lågstadiet. Förmodligen för att böckerna är så otroligt spännande att även de yngre barnen fängslas av berättelserna. Böckerna står som ungdomsböcker i affärerna. Men precis som med många andra ungdomsböcker tilltalar de även äldre.
Mina böcker finns även på biblioteken. Om de inte har böckerna på just ditt bibliotek kan du be dem låna hem dem till dig. Då lånar de från ett annat bibliotek i närheten. Det gör mitt bibliotek ofta när jag söker faktaböcker som de inte har. Därför får jag böcker ifrån hela landet. Kanske även ifrån ditt bibliotek?
Mina böcker finns att köpa hos alla bokhandlarna. Om boken är slutsåld kan du beställa den. Du kan även köpa mina böcker på internet: t.ex. hos www.adlibris.se, www.bokus.com, www.internetbokhandeln.se m.fl.
"Snapphanar" och "Giljotinen" finns även som CD-böcker.
Vill du veta mer om mig och mina böcker kan du gå in på min hemsida www.kimselius.se. Där kan du läsa lite ur böckerna och lyssna på när jag läser ett kapitel ur "Tillbaka till Pompeji". Snart kan du även lyssna på smakprov ur "Snapphanar" och "Giljotinen".
Lycka till med din egen bok!
Kramisar från Kim
|
hur kan man få fantasi genom att skriva böcker eller hur kan man bli berömd om böcker
/ sara, 12 år från sverige
Hej Sara
Fantasi är något man oftast föds med. Däremot kan man få inspiration genom att läsa många böcker.
Om man skriver bra böcker som många tycker om att läsa blir man berömd. Eftersom det då skrivs mycket om författaren i tidningar, det talas om författare på radio och tv.
Kramisar Kim
|
kan du vissa mig hur man gör långa böker?? el. dikter el. sagor,berättelser?? plz plz snälla snälla ty ty
/ ilina, 8 år från kolmården
Hej Ilina
När jag var åtta år bestämde jag mig för att bli författare, men det tog många, många år innan jag kunde skriva riktigt långa böcker, som jag gör nu.
Om du vill försöka skriva långa böcker behöver du läsa så många böcker du kan får att få ett rikt ordförråd.
Om du vill börja göra en längre bok är det bra om du har skrivit ned dina
tankar i förväg. Gör så här:
Ta en bunt Post-it lappar (gula klisterlappar). Skriv ned de idéer som
ploppar ut ur ditt huvud, en idé för varje lapp. Tänk i kapitel, händelser,
människor, platser och skriv det på lapparna. Gå igenom lapparna och lägg
till mer detaljer på varje lapp. Sedan sorterar du dina lappar i den ordning
du vill att saker och ting ska hända. Var noga med att inte fortsätta att
skriva på din berättelse förrän du har kommit på slutet och skrivit ned det
på en gul lapp. Sätt upp lapparna på väggen, studera dem, flytta om dem om
det behövs, stryk och lägg till.
Glöm inte berätta hur personerna ser ut. Tankar, känslor, vänner, fiender,
till huvudpersonen osv. Skriv gärna korta noteringar om även detta på
lapparna, eller lägg upp ett "persongalleri" där du antecknar varje person
du börjar skriva om, vem den personen är, hur den ser ut m.m.
När du därefter skriver berättelsen ska du tänka på vad personerna gör under
tiden som de "talar", sitter de, går de, äter de etc. Hur ser det ut runt
omkring personerna? Vad tänker de på?
För det mesta har man väldigt bråttom att få ned sina idéer på papperet, det
är inte fel. Om du tillhör dem som har bråttom att komma till slutet av
berättelsen, brukar berättelserna inte bli så långa. Men... efter att du har
skrivit klart berättelsen kan du gå in och lägga till text, t.ex. allt som
jag talade om i föregående stycke.
Om du tillhör dem som har väldigt mycket fantasi kanske du inte hinner
avsluta din berättelse innan det kommer en ny du vill påbörja. Det gör
inget. Har du använt dig av gula lappar har du ändå hela sammanhanget klart
för dig och kan fortsätta skriva din berättelse färdigt en annan gång.
När jag skriver gör jag oftast "benet" först. När väl det är klart, alltså
hela historien, går jag in och lägger "kött på benet", med andra ord: tänker
mer på tankar, omgivningar m.m. och lägger till det. Då blir berättelsen
längre och mustigare.
Varje bok byggs upp runt en riktig historisk händelse. När jag har bestämt
vilket ämne jag ska skriva om läser jag mängder av faktaböcker om det ämnet,
t.ex. Snapphanar. Under tiden jag läser dyker idéerna om vad boken ska
handla om, upp. Då skriver jag ned det på Post-it-lappar. När jag sedan läst
klart all fakta har jag mängder av gula lappar med idéer på kapitel,
händelser, ord som ska till ordlistan etc. Då sätter jag mig och skriver.
För att berättelsen ska hålla sig så nära fakta och sanning som möjligt
försöker jag väva in riktiga historiska personer i böckerna. Ofta nämner jag
då de personerna i ordlistan för att läsaren ska förstå att de personerna
faktiskt har funnits på riktigt.
Det är roligt att vara författare och få leva i fantasivärldar ibland. Men
det är också mycket arbete. Speciellt om man skriver historiska
äventyrsböcker som jag gör. Det innebär att jag måste läsa mängder av
faktaböcker inför varje bok jag ska skriva. Dessutom reser jag till de
platser jag skriver om. DET är roligt. Speciellt när jag var i Egypten. Den
resan präglade min "Faraos förbannelse" väldigt mycket eftersom hela första
kapitlet blev till djupt nere i den grav som jag skriver om i det kapitlet.
Läs gärna någon av mina böcker för att se hur jag lägger upp böckerna. T.ex.
min bok "Jag är ingen häxa" .
Hoppas att detta gav dig svar på din fråga. Vill du veta mer om mig och mina
böcker kan du gå in på min hemsida: www.kimselius.se, där kan du läsa
smakprov ur varje bok: "Tillbaka till Pompeji", "Jag är ingen häxa", "Faraos
förbannelse", "Den gömda Inkastaden", "Vikingaträl", "Svarta Döden" och
"Snapphanar". Dessutom kan du lyssna på ett kapitel ur "Tillbaka till
Pompeji" som jag har läst in.
Lycka till med ditt skrivande.
kramisar från Kim
|
Ska man skriva hur många år man är i manuset när man skickar iväg det eller spelar det ingen roll?
/ Gullis, 13 år från Gröemåla
Hej Gullis
Du behöver inte skriva din ålder i manuset när du skickar det till förlag. Det är först när du får ditt manus antaget som du ska nämna att du inte är myndig och måste ha hjälp av någon av dina föräldrar för att skriva under kontraktet.
Lycka till!
Kramisar Kim
|
Hej!
Jag är en tjej på 13 år som älskar och skriva. Men jag komer inte på något att skriva om. Kan du hjälpa mej. Hur ska man göra för att få tillbaka sin inpriation?
/ Johanna , 13 år från Ryssby
Hej Johanna
Det allra bästa rådet jag kan ge dig är att du ska läsa så mycket du kan. Olika sorters böcker, inte bara "de gamla vanliga" som du brukar läsa. Hitta en ny författare, en ny genre. Då ska du se att inspirationen kommer tillbaka. Har du läst någon av mina böcker? Många säger att mina historiska äventyrsböcker inspirerar dem jättemycket. Gå in på www.kimselius.se Där kan du läsa mer om böckerna.
Kramisar Kim
|
|
Föregående sida
