Saturnus

Om Saturnus

Saturnus är den näst största planeten i solsystemet, den är 800 gånger större än jorden.
Den ligger dubbelt så långt från solen som Jupiter.

Gudarnas föräldrar

Saturnus (i Grekland Kronos) var i den romerska mytologin pappa till Jupiter (Zeus), och herre över tiden och skörden. Han tillhörde ett släkte som kallades titaner, som var föräldrar till gudarna.

Kronos försökte äta upp Zeus när denne var liten, för att hans son inte skulle ta makten när han växte upp. Men Zeus undkom och störtade Kronos, för att själv bli kung över gudarna.

Planeten med ring

Liksom Jupiter är Saturnus en gasplanet, men tätheten i gasmolnen är inte alls lika stor. Medan Jupiter väger mer än alla planeterna i solsystemet tillsammans, väger Saturnus antagligen mindre än jorden!

I mitten av gastäcket finns en kärna av järn och kisel, som inte verkar vara större än just vår egen planet.

Saturnus har ändå en stor dragningskraft. Den har flest månar i hela solsystemet och är berömd för sin stora ring.

Länge var Saturnus känd som just "planeten med ring". Nu har astronomerna upptäckt att andra planeter också har ringar. Saturnus har dessutom inte EN ring utan i själva verket flera stycken som löper inom varandra.

Innan man skickade rymdsonder till planeten kunde man i teleskopen se tre stora ringar. Foton från sonder har visat att dessa ringar i sin tur består av tusentals mindre. Det är ränder av is, sten och damm som cirkulerar runt Saturnus. Var och en av dessa ringar är bara några hundra meter breda, och det är faktiskt inte särskilt mycket med rymdmått mätt.

Varifrån ringarna har kommit vet man inte. Det är faktiskt ett stort mysterium, eftersom Jupiter, som har större dragningskraft inte lyckats samla ihop nog med "skräp" för att göra en stor ring.

Astronomerna gissar att det kan vara månar som förintats av någon anledning, och sedan har resterna lagt sig i omloppsbana kring planeten.

Förbryllade forskare

Galileo Galilei ( 1564-1642) var den förste som noggrant studerade Saturnus. Han blev förvirrad över hur planeten betedde sig på himlen.

Han trodde först det var tre klot, som låg tillsammans i en klump. Det var ringarna han hade skymtat sticka ut vid Saturnus sidor.

Saturnus har en axel som lutar ordentligt när den snurrar runt solen. Därför verkar den "wobbla" och ändra utseende efterhand. Ringarna lutar också hit och dit under dess rotation. All rörelse hjälpte till att förvirra tidiga astronomer.

Besök på Saturnus

Det var rymdsonden Pioneer 11 som blev först att besöka Saturnus. Den följdes 1980 och 1981 av Voyager 1 och 2, som tog en mängd viktiga bilder på planeten och dess ringsystem.

En ny sond, Cassini-Huygens, lade sig i omloppsbana runt Saturnus 2005. Sonden delade på sig och delen Huygens landade på månen Titan. Cassini skickar från sin omloppsbana fakta om Saturnus till jorden.

Saturnus månar

Titan

Titan är den största av Saturnus månar, och kanske mer intressant än själva planeten.

Den har fått sitt namn efter de mäktiga varelser, titanerna, som enligt grekisk och romersk mytologi var gudarnas föräldrar.

Titan består av ungefär hälften is och hälften sten. Den är den enda månen som har något som kan liknas vid en atmosfär. Det är en blandning av framför allt gaserna kväve och metan.

Rymdsonden Voyager 1 passerade nära Titan 1980, och samlade in en mängd data om månen. 2005 landade sonden Huygens på Titans yta och kunde sända både bilder och annan information om månen tillbaka till jorden. Titans yta verkar vara väldigt slät. Här och där finns mindre kratrar och gropar. Vid Titans norra pol har man hittat sjöar av kolväten. 

Astronomerna har funderat på om det ändå skulle kunna finnas något sorts liv på Titan, som till exempel bakterier. Man tror också att Titan kan ha en het kärna, liksom jorden och vissa planeter.

Rhea

Månen Rhea är näst störst. Den är döpt efter Kronos syster (och fru).

Rhea består till två tredjedelar av is, resten är sten.
Dione är mycket lik Rhea, fast mindre.

Denna måne har fått namn efter kärleksgudinnan Afrodite (Venus) mamma.

Enceladu

Enceladus har döpts efter en titan som fängslades av gudinnan Athena under vulkanen Etna.

Liksom så många andra av Saturnus månar består Enceladus mest av is.

Det är möjligt att många av månens "kratrar" i själva verket är märken efter hett vatten som puttrat upp genom det yttre istäcket. I så fall är Enceladus inre varmt.

Iapetus

Iapetus tros bara bestå av is. Den här månen har fått namn efter den titan som sägs ha skapat människorna.

Mimas är en annan ismåne, som bara har lite sten i sin yta. På ena sidan syns en enorm krater, 130 km bred.

Mimas var i den grekiska mytologin en titan som dödades av hjälten Herakles (Herkules).

Phoebe

Phoebe är Saturnus mest avlägsna måne.

Den reflekterar knappt något ljus alls, och ser därför mycket mörk ut när man ska titta på den i ett teleskop.

I grekisk och romersk mytologi är Phoebe en annan av titanerna, gudarnas förfäder.

Tethys

Tethys var en titan som härskade över haven.

Det kan tyckas ett passande namn, eftersom månens yta består nästan bara av is.

På ena sidan syns en 400 km bred krater, kallad Odysseus, efter en sjöfarande grekisk hjälte. Kratern tar upp nästan 2/5 av månens yta.

Hyperion

Hyperion är en oregelbunden måne, den är alltså inte klotformad.

Den är den största oregelbundna månen i solsystemet. Den består också mest av is.

Hyperion var i gudasagorna titanen som var far till solguden Helios.

Fler månar

De övriga månarna, Pan, Atlas, Prometheus, Pandora, Epimetheus, Janus, Telesto, Calypso, Helene och många icke namngivna. De verkar alla vara oregelbundna som Hyperion.

Man vet ännu inte så mycket om dem, men astronomerna tror att de flesta består av mest is.