Om våra planeter  | Himlakroppar  | Räkna ut din rymdvikt  
Historia Himlakroppar I rymden Stjärnbilder Rymdfärder Böcker och Film Länkar
Scroll Up
Drag to Scroll Up/Down
Scroll Down

SolenSolen

Fakta

Ekvatorns diameter: 1 400 000 km
   
Yttemperatur: 6 000 C°
   
Sammansättning: 70% väte, 28% helium,
2% andra ämnen
   
Ålder: Cirka 4,6 miljarder år

 

Om Solen

Även om vi inte tänker på det till vardags är Solen en stjärna. Den syns ju på dagen istället för på natten, och rör sig över himlen från morgon till kväll.

Det är förstås Jorden som rör på sig, och när vi har natt lyser Solen någon annanstans.

Solen har alltid varit viktig i människans olika religioner. I det gamla Egypten sade man att Solen var guden Ra som seglade över himlen i sin båt varje dag.

I antikens Grekland talade man om solguden Helios, som for fram i sin gyllene vagn. Det har funnits flera folkslag som till och med offrat till solen.

För länge sedan trodde man att Solen var ett stort glödande kol, eller att den bestod av något självlysande ämne. Idag vet vi att Solen, liksom alla stjärnor, är ett brinnande klot av gas.

Medeltemperaturen på ytan är runt 6000 grader. Bränslet är gaserna väte och helium, och ”motorn” en serie sammansmältningar av mycket små partiklar. Läs mer om just detta på ”stjärnor”.

Solen är ungefär 1 400 000 kilometer tvärs över. Det är lika mycket som 109 jordklot lagda bredvid varandra.

Solar flares
Solen skickar hela tiden ut jättelika fontäner av gas. Dessa kallas "solar flares". På bilden ovanför ligger jorden som jämförelse, för att du ska se hur stora de kan vara.

 

Protuberans
Några "solar flares" kallas för Protuberanser. De rör sig som jättelika virvlar med en våldsam kraft.

NorrskenSolen kastar hela tiden ut elektriskt laddade partiklar. Moln av dessa partiklar kallas solvinden, och far ganska långt ut i rymden. Bland annat kolliderar ibland solvinden med Jordens atmosfär.

Då uppstår ett elektriskt fenomen som kallas norrsken. Färggranna slöjor av ljus sveper över natthimlen och böljar, liksom i vinden. Hur norrskenet ser ut beror på mängden partiklar och vilka gaser som rör sig i atmosfären. Är det till exempel mycket syre i luften, blir skenet grönare.

Ibland uppstår det mörka fläckar på solens yta. De kommer och försvinner vanligen över bara några dagar, och man vet inte riktigt varför. Forskarna gissar att solfläckarna är energi som av någon anledning inte kommer upp till den glödande ytan, och därför blir ”förtjockade”. Man har skickat rymdsonden SOHO till solen för att kanske kunna få veta mer.

Solen kommer inte att brinna för evigt. Om en sådär 6 miljarder år har den kört slut på sitt bränsle, och då börjar den slockna. Också det här är en långsam process, men den kommer att betyda slutet för vårt solsystem.