Venus

Om Venus

Venus är den andra planeten från solen och den hetaste av dem alla. Venus är nästan lika stor som Jorden och är den planet som ligger närmast vår värld.

Venus - en lysande planet

På himlen så är det bara solen och månen som lyser starkare än Venus. Planeten kallas ofta Aftonstjärnan eller Morgonstjärnan, eftersom den syns bäst under gryning eller skymning. Om man tittar på Venus i en vanlig kikare kan man se att den nästan liknar en månskära. Precis som månen (och alla andra himlakroppar) så ligger Venus delvis i skugga. Det är den solbelysta delen som lyser på himlen.

Just på grund av dess starka sken har människan studerat Venus i årtusenden. Antikens greker trodde att planeten var två olika himlakroppar - Phosphoros, som syntes på morgonen, och Hesperos som lyste på kvällen. Mayafolket trodde att Venus var guden Kukulcán, som symboliserade död och pånyttfödelse. Aztekerna såg den lysande planeten som Quetzalcoatl, en himmelsgud som såg ut som en befjädrad orm.

Venus har fått sitt namn efter kärleksgudinnan i romersk mytologi, kallad Afrodite i Grekland.

Moln

Varifrån kommer då Venus starka ljus? Planeten är täckt av ett tjockt lager moln. Dessa moln fungerar som en sorts spegel och reflekterar solljuset. Det är också molnen som gör Venus så het. Gaserna samlar upp värmen från solen och riktar den ner mot planetens yta, och släpper sedan inte upp värmen igen. Molnen består mest av koldioxid, en av de gaser som bäst stänger inne värme.

Molnen ligger så tätt över Venus att man inte ser något av dess yta. Alla gaserna ser ut som moln över tropisk terräng, vilket gav tidiga astronomer underliga idéer.

Askljuset

På Venus skuggiga sida syns också ibland ett konstigt sken, "askljuset". Nu vet vi att molnen är giftiga gaser och man tror att skenet kommer från elektriska urladdningar.

Den tyske astronomen Franz von Paula Gruithuisen (1774-1852) trodde att askljuset var skogsbränder anlagda av venusianerna för att fira en ny härskare. Senare teorier menade att ljuset antagligen kom från enorma oceaner med självlysande växter.

Den svenske astronomen Svante Arrhenius (1859-1927) lade fram en teori om Venus som en urtidsplanet, med ångande djungler, dinosaurier och vulkanutbrott. Venus var en systerplanet till jorden, men inte lika långt utvecklad, menade Arrhenius.

Sonder på besök

Den amerikanska rymdsonden Mariner 2 var den första som nådde en annan planet, nämligen Venus. 1962 utförde Mariner 2 undersökningar som visade att Venus var brännhet, saknade ett magnetfält och var helt täckt med moln.

Sedan dess har över 20 rymdsonder besökt Venus. När Mariner 10 var på väg till Merkurius, flög den förbi Venus och tog några bilder på planeten. En hel serie ryska sonder kallade Venera landade på Venus under 1975 och lyckades ta bilder av ytan innan värmen förstörde dem. Rymdsonden Magellan snurrade runt Venus mellan 1989-1994 och tog en mängd bilder på planeten. Den 11 april 2006 gick rymdsonden Venus Express in i omloppsbana kring Venus. Sonden är byggd av europeiska rymdstyrelsen ESA.

Tack vare alla de här sonderna vet vi nu ganska mycket om Venus yta. Marken består av mestadels granit och basalt. Det finns flera berg, de högsta kallas Maxwellbergen och är 11,1 km höga. Många av dem är vulkaner.

Venus verkar faktiskt ha haft hav en gång i tiden. Precis som på jorden finns det kontinenter, stora landområden som ligger högre än resten av marken. Ytan på en planet blir bara sådan om vatten har gröpt ur spår i jorden.

De två största "kontinenterna" heter Ishtar Terra och Afrodite Terra. Ishtar är ungefär så stor som Australien och Afrodite ungefär som Afrika.