En liten saga

Skriven av Alice Sundin, 10 år från Resarö.

NYFÖDD
När jag var liten fanns jag i mammas mage. där låg jag i nästan ett år och bara väntade på att få komma ut. Jag sparkade och slog med knytnävarna. Men så äntligen kom jag ut och det första jag såg var bara ljus. Många tror att vi bebisar gråter för att vi fryser, är hungriga eller vi känna mammans närhet, men det är det inte. Vi gråter igentligen för ingenting. Det är som en regel, och om man inte följer den regeln så blir man liksom inte cool. Jag grät för att läkarn höll mig uppochner och svengde runt med mig. Jag blev alltså yr. Men så la han mig på mammas mage så att jag fick mat.
5 MÅNADER
Nu börjar vi le och jollra lite. Vi försöker att prata redan när vi är nyfödda, det är bara det att vi inte får fram orden rätt. Vi kan det i huvudet utantill men man bara fräser och spottar när man ska säga något. Vi försöker skratta också, men det blir också misslyckat såklart. VVi ser bara läskiga ut och skrämmer till slut oss skälva. Inte roligt alltså!!
1 ÅR
Nu börjar vi lära oss prata och dom flesta lär sig prata också i den åldern. Jag kan redan säga hund, pappa, mamma och korv. Och pippi går också bra, det är bara det att jag säger puppa istället men det kanske också är ett ord?... Många tycker att bebisar har konstig smak men det är lika naturligt som att ha på sig det dom vuxna har. Mamma säger att jag är så rolig när jag väljer kläder men i skälva verket är det inne i bebis världen. Jag snackade med Fia-Lisa och hon höll med mig. En solhatt går väll bra med en riddarrustning??
2 ÅR
Nu börjar jag förstå att människor smittar av sig av det onaturliga och jag bli mindre och mindre lik en bebis tycker jag. Fia-Lisa förändras också, hon kan säga "Myspys" till och med! Min mamma tvingar mig att sova i en egen säng men den ser så otäck ut. Jag vill känna mammas varma ben. Jag kan till och med försöka stå ut med pappas snarkningar om det måste vara så!
3 ÅR
Nu är jag total förändrad! Jag kommer knappt ihåg livet som bebis! Men jag går ofta på kalas och varje morgon går jag till något som kallas dagis. Men det är jättetråkigt! Man sover bara och läser en massa saker som man redan kan. Det enda roliga är när mamma och jag går till leksaks affären och köper en racerbil!
SLUT!!!!