jag, en apa

Skriven av Saga von Stedingk, 9 år från solna.

Hej jag heter ......eh....j....näe jag vet inte riktigt. Min mamma kom inte på något bra namn åt mig. Jag passade inte i något namn. Jag brukar kallas Apan men jag tycker inte det låter så vackert. Helt enkelt så gick jag alltså ut i världen och letade efter ett riktigt namn som passade mig.
Jag började nästa dag jag tror det var i början av januari för det var lite kyligt i luften. Jag började alltså min vandring jag gick mot syd-öst-väst-norr för jag har inte lärt mig åt vilket håll alla väder-strecken är (det är ju inte så lätt jag är ju bara en liten apa!!). Jag hade gått flera mil (tror jag!) när ja såg något stort blått kan det ha varit havet som min mamma pratade så mycket om. Jag kom inte längre jag hörde mammas röst bakom mig jag vände nig om där stod hon hon hade tydligen kommit på ett bra namn till mig, Albert det lät fint den finaste överaskningen i världen!!!