Valar
Valarna är en mycket gammal grupp däggdjur. De gick först omkring på land som krokodilliknande monster innan de helt anpassade sig till ett liv i vatten, och benen omvandlades till fenor.
Till det yttre kan valarna likna fiskar och för länge sedan trodde man att de var just det. De gav också upphov till många historier om havsodjur.
Valarna andas som alla däggdjur med lungor, men det är stora lungor som hjälper dem hålla andan långa tider under vattnet. När de andas höjer de toppen av huvudet över vattenytan och blåser ut och suger in luft genom de andningshål som sitter där. det är ett enormt tryck i valarnas utblås och de kastar omkring fontäner av vatten när de andas ut.
Valarna föder en unge åt gången, som dias med ett par små spenar på honans mage.
Valarna delas upp i två stora grupper; bardvalar och tandvalar. Bardvalarna blir störst och har inga tänder. De silar plankton och stim av räkan krill genom borstliknande utväxter i munnen. Tandvalarna äter fisk, kräftdjur och havslevande däggdjur. Bland tandvalarna hittar man mindre djur som blir snabba och effektiva rovdjur.
Alla valar håller sig ute på öppna havet med stora havsdjup under sig. Då de kommer in på grunt vatten kan de fastna på sandbankar och rev, och dö. Många av de riktigt stora arterna hittas i polarhaven.
Det har sedan vikingatiden bedrivits stor jakt på valar med harpuner. Detta är en grym och blodig jakt som så gott som utrotat många arter. Det är framför allt valens späck man vill åt, men köttät säljs också. Valspäcket omvandlas till en mycket användbar olja. Numera har de flesta länder slutat jaga val men Norge och Japan håller fortfarande på.
Blåval
Upp till 37 m
Alla världshav
Detta är det största nu levande djuret på jorden. Bara tungan väger 3 ton och den nyfödda ungen blir 7 m lång. På grund av sin storlek har den jagats flitigt men är fridlyst sedan 1967. frågan är om den ändå någonsin hinner återhämta sig.
Man tror att det finns omkring 12 000 djur i världshaven just nu. Blåvalen kan sätta i sig 4 ton krill om dagen. De blir troligen mycket gamla, uppåt 100 år. Blåvalen är en bardval.
Sillval
27 m
Alla världshav
Sillvalen är den näst största valen och också en bardval. Den är liksom blåvalen svårt hotad av utrotning.
Nordkapare
17 m
Atlanten
Bardvalen nordkaparen är en av de mest åtgångna valarna. Den har jagats hårt ända sedan medeltiden och i Nordatlanten är den nästan helt utrotad.
På södra halvklotet finns några få tusen exemplar. Det brukar växa stora klumpar av havstulpaner på nordkaparens huvud.
Knölval
18 m
Atlanten
Knölvalen är en bardval och lever på stora mängder krill, men slukar också upp till 1 ton sill om dan. De har kraftiga knölar kring huvudet, på vilka det ofta sätter sig havstulpaner.
Bröstfenorna är mycket långa och gör skarpa ljud då de smälls ihop. Knölvalen är mest berömd för sina sjungande läten som kan höras flera kilometer omkring under vattnet.
Kaskelott
18 m
Alla varma och tempererade hav
Kaskelotten är den största av tandvalarna. Huvudet är jättelikt och innehåller den största hjärnan i djurvärlden. På huvudet sitter ett enda s-format blåshål.
Man vet att kaskelotterna kan dyka till enorma djup och utan att egentligen veta vad de har för sig där nere gissar man att de jagar jättebläckfiskar. Man har nämligen sett kaskelotter med stora ärr efter bläckfiskens sugkoppar på huvudet och hittat söndertuggade bläckfiskar i magen på döda kaskelotter.
Kaskelotten jagas för ett ämne i tarmarna som kallas ambra. Det används bland annat till parfymtillverkning.
Narval
6 m
Nordatlanten
Narvalen har bara två tänder som sitter längst fram i munnen. Den ena är omvandlad till ett långst skruvat spjut.
Fram till 1600-talet såldes narvalsspjut i Europa som "enhörningshorn". Enhörningen var ett hästliknande sagodjur, vars enda horn sades ha läkande magiska krafter. De människor som bor i arktis jagade förr narvalen för dess kött. Späcket användes också för att göra olja till lampor.
Delfiner
Upp till 6 m
Tropiska och tempererade hav
Delfinerna är ett av världens mest omtyckta djur. De är lekfulla, pratglada och sällskapliga. De söker sig gärna till människor och vid många tillfällen till och med hjälpt människor i nöd ute till havs. Värre är de mot varandra. Delfinerna lever i ganska stora flockar som ofta består av familjemedlemmar, men de kan lätt mobba ut varandra.
Det finns flera arter av delfin. Öresvinet, eller flasknosdelfinen, är en av de mest sällskapliga och den man oftast ser i fångenskap. De är väldigt lättlärda och utför akrobatiska konster i shower som är rena leken för dem. Men trivs de inte tynar de bort och dör, eller tar till och med livet av sig.
Amerikanska marinen använder sig av tränade delfiner för att hitta minor och andra svårupptäckta föremål i vattnet.
Alla delfiner är otroligt snabba simmare och kan också hoppa mycket högt. De skuttar ofta i vattnet kring fartyg. Delfinerna pratar med varandra med knorranden och höga visslingar.
Grindval
5 m
Tropiska och tempererade hav
En släkting till delfinerna är grindvalen. De kan röra sig i flockar på uppåt 200 djur. Grindvalarna är dessvärre mest kända för att de ibland strandar och dör i massor. På Färöarna händer detta ganska ofta, ibland flera år i rad. Man går då ut i vattnet, dödar valarna och tar vara på deras kött. det är ett blodigt skådespel, men en mycket gammal tradition på Färöarna.
Liksom delfinerna är grindvalen lättränad och används också av amerikanska marinen.
Späckhuggare
9 m
Alla hav
Späckhuggaren är en annan medlem av delfinsläktet. De är snabbare än vanliga delfiner och otroligt starka. De föredrar de kallare haven runt polerna. Späckhuggare dyker ofta upp i par eller flockar på 5-50 djur.
De slår till som torpeder mot sina favoritbyten pingviner och sälar. Blotta kraften i attacken räcker ibland för att döda bytet. De äter också stora mängder tonfisk. Ibland kan de anfalla andra valar. För en tid sedan filmade man hur 40 späckhuggare anföll en blåval utanför Mexico.
Späckhuggarna kan också hållas i fångenskap och tränas till akrobatiska konster. På senare tid har de blivit riktigt populära genom filmerna om "Willy". Verklighetens Willy heter Keiko och bor nu av och till i en Norsk fjord där det finns en forskningsstation. Han rymmer nämligen ibland.
