Scrolla upp
Dra för att scrolla upp och ner
Scrolla ner

Kustfåglar

Vadarfåglar

Längs stränderna ser man ofta vadarfåglar som alla har långa näbbar och långa ben. De springer omkring alldeles där vattnet möter stranden och plockar allehanda smådjur som rör sig i sanden eller i vattnet.

Strandskata
43 cm lång
Tofsvipa
30 cm lång
Skärfläcka
43 cm lång

Vadarfåglarna föredrar att bygga sina bon på marken, helst där det är sandigt, gott om gräs och lite vildvuxet. Detta ställer förstås till det när människor och djur trampar fram genom fåglarnas häckningsplatser.

Många vadarfåglar är skickliga flygare men rör sig inte särskilt långt.

Alkor

Det finns också ett stort antal klipplevande fåglar. Släktet alkor är alla små, mestadels svart-vita fåglar som flyger med snabba, klippande vingslag. De "flyger" också under vattnet, där de jagar fisk och simmar med hjälp av vingarna.

Alkorna bygger sina bon i tusental längs kustklippor. De färdigkläckta ungarna kastar sig sedan ut i luften från boet eller ner i havet.

Tordmule
38 cm lång
Sillgrissla
42 cm lång
Lunnefågel
30 cm lång

Vid många kuster och på öar fångas alkorna under häckningstiden eftersom de är lätta att komma åt då. Oftast använder man långa håvar. Det är kanske inte mycket kött på varje fågel men tillsammans blir det en del.

Naturforskare försöker hålla ordning på jakten så att man inte gör slut på fåglarna. Det är för övrigt aldrig bra att störa fåglar under häckningen.

Rosentärna, 38 cm lång
Tärnorna

Tärnorna häckar också i stora kolonier. Tillsammans med måsarna är de nog de havsfåglar som hörs mest.

Tärnorna är skickliga flygare och ses ofta nästan sväva över havsytan när den tittar efter lämpliga byten. Tärnorna är förtjusta i småfisk, men kan sätta i sig andra djur i ytvattnet.

140-175 cm lång
mellan vingspetsar 270-233 cm
Pelikan

Pelikanerna är storvuxna långsamma fåglar som störtdyker mot fisk som simmar vid ytan.

Pelikanerna har en hakpåse där fisken samlas för att sedan sväljas eller hostas upp till väntande ungar.

Pelikanerna hittas runt om i Nordamerika och Europa.

De håller gärna till i människans närhet och bygger ofta sina bon på pirer, hustak och andra byggnader vid havet.

92cm lång
mellan vingspetsar 175 cm
Havssula

En släkting till pelikanen är havssulan som lever kring Atlantens olika öar.

De häckar på mindre klippor vid havet och störtdyker mot ytsimmande fiskar.

På Galapagosöarna finns en blåfotad sula som utför en märklig dans under parningstiden. Den lever bara på just dessa öar.

Skarvarna

Storskarv
90 cm lång
mellan vingspetsar 125-150 cm
Ännu ett pelikansläkte är skarvarna som hittas kringa i stort sett alla havs kuster.

De är stora, gängliga fåglar som simmar skickligt men rör sig snubblande på land.

De kan pressa ner stora fiskar i sina ormliknande halsar och i Asien använder man dem till just fiske. Man sätter en ring runt skarvens hals så att den inte kan svälja den fångade fisken, som fiskaren istället tar hand om.

Skarvar bygger sina bon i träd. Deras spillning tar sakta död på träden och hela öar har blivit ödelagda av just skarvskit. Många fiskare i Sverige är dessutom arga på dem för att fåglarna sätter i sig stora mängder fisk.

Havsörnen

77 cm lång
mellan vingspetsar 200-245 cm
Den enda av de stora rovfåglarna som håller till vid kusten är havsörnen. Den är sällsynt men häckar över hela Europa. Havsörnen bygger sina stora buskliknande bon i toppen av träd.

De äter fisk och sjöfågel, och slår ner på sina byten från hög höjd. Havsörnen är den största rovfågel som kommer till Sverige.

Den unga havsörnen är mörkt brun. De äldre fåglarnas fjädrar blir blekt grå/beiga.

Havsörnen är svårt drabbad av miljögifter som finns i de fiskar den äter.


Pingviner

Kustfåglar

Seglarfåglar


Ryggradslösa djur

Fiskar

Reptiler

Däggdjur

Fåglar

Främmande liv



Till Unga Faktas startsida

Copyright © 2000-2024 Unga Fakta AB