Maneter
Maneterna tillhör nässeldjuren. De ser ut som små geleklumpar som bobbar runt i vattnet. De är långsamma simmare som oftast glider runt i haven med havsströmmarna. Det gör att de ibland kan dyka upp i stora mängder.
Här i Sverige är det vanligt att man ser flockar av öronmaneter på västkusten om somrarna. Många av dem spolas upp på land, där de snabbt torkar ut och dör.
Maneterna består till största delen av en stor slöjliknande klocka som används till att fånga små bytesdjur med. De flesta maneter fångar bara plankton, men några stora arter äter också fisk. Bytet bedövas med hjälp av nässelcellerna. Vissa maneter är så giftiga att de kan döda en människa.
Maneterna börjar sin utveckling som små larver som kallas polyper. Dessa kan sedan knoppa av sig, ungefär som en växt och ge iv åt nästa utvecklingsdel -medusor. Medusorna växer till de vuxna maneterna. Det finns ungefär 200 arter av maneter i världen.
Öronmaneten
Den maneten man oftast ser i svenska vatten är öronmaneten.
Den kan bli upp till 25 cm i diameter, i sällsynta fall 40 cm. Vanligen är de öronmaneter man ser runt stränderna bara 15-20 cm. Öronmaneten har en svagt gråblå genomskinlig klocka. Överst ser man fyra rosa ringar som är manetens könsorgan.
På undersidan finns fyra armar med munnar. Kring kanten på klockan finns också små tentakler, men de lägger man knappt märke till.
Lysmaneten
Lysmaneten är en annan liten manet med en klocka på 5-7 cm.
Den hittas vid ytan och är särskilt vanlig i Medelhavet.
Om nätterna lyser den upp i ett starkt sken som kommer från dess nässelceller.
Portugisisk örlogsmannen
Den portugisiske örlogsmannen är ett av världens farligaste havsdjur.
Det är den giftigaste av alla maneter och dess bränntrådar kan till och med döda en människa.
Den portugisiske örlogsmannen tillhör ett släktet blåsmaneter, vars klockor ligger och guppar på ytan som ballonger.
Den 12 cm långa smörfisken är konstigt nog helt immun mot manetens gift, och simmar bland tentaklerna för att söka skydd.
Lejonmansmaneten
Lejonmansmaneten är den största i världen, med en klocka på 2,5 m och fångstarmar på över 60 m.
På den här bilden sitter en mängd ägg under klockan.
Brännmaneterna
Brännmaneterna är lite av sommarbadarens stora skräck. De har långa, nästan osynliga bränntrådar som är svåra att upptäcka, och som orsakar en känsla av brännande klåda när de träffar huden.
Lyckligtvis är själva maneten lätt att upptäcka med sin rödoranga klocka.
I Sverige har man sett brännmaneter med klockor på 50 cm diameter, men i arktis har man hittat exemplar med 2 m klockor.
Blåklintsmaneten
Blåklintsmaneten är en släkting till brännmaneten, och den kan göra lika stor skada. Den är dock inte lika vanlig. I Sverige blir den bara runt 15 cm i diameter.
Småmaneten
Småmaneten finns i alla världshav i en mängd arter. Det är särskilt gott om dem i varma hav.
Just den här sorten, Halicreas palillosum, blir bara runt 5 cm.
