De första städerna
Scrolla upp
Dra för att scrolla upp och ner
Scrolla ner

De två huvudnäringarna under vikingatiden var handel och jordbruk. Städer bildades egentligen för att bli mötespunkter för de som hade något att sälja och de som ville köpa.

Man handlade med det mesta; skinn, vapen, råmetall till vapen, smycken, spannmål, mineraler och mycket, mycket annat. Valrossbetar brukade betinga ett högt pris, liksom norsk täljsten, vilket användes till att slipa verktyg på.

En vanlig gata i en stad under vikingatiden.
En bra beskrivning av vad som räknades som ”stad” under vikingatiden är en plats där det bedrivs handel, folk är bofasta året om och där människor arbetar och erbjuder tjänster som kan köpas. Städer anlades bara på platser som var lätta att resa till och där handelsvägar kunde bli hållbara. Ingen handel, ingen stad.

Under tidig vikingatid var de tre viktigaste städerna i norden Ribe på danska Jylland, Hedeby mellan Danmark och Tyskland, samt Birka i Mälaren.

I slutet på vikingatiden, då kristendomen blivit vanlig, växte andra städer som Sigtuna, Skara och Visby.

Birka

Den viktigaste staden av alla, under hela vikingatiden, var Birka.
Den var svearnas huvudstad.

Birka var lagd på ön Björkö i Mälaren. Hit reste folk från hela Europa för att bedriva handel. Man hade därför byggt en rymlig hamn längs Björkös stränder. Utanför inloppet fanns ett pålverk under vattnet, som skulle hindra piratskepp att komma fram.

På Adelsö i Mälaren låg en kungsgård med utsikt över Björkö. Där kunde en hövding eller kung bo och ha överinseende över sin viktigaste inkomstkälla, Birka.

År 825 kom den kristne munken Ansgar till Birka från Frankrike. Han startade här sitt arbete att omvända vikingar från asatron till kristendomen. Tack vare Ansgars minnesanteckningar vet vi mer om hur Birka såg ut än om andra vikingastäder. Bland annat har vi genom Ansgar fått veta att det fanns många bofasta friser, ett folkslag från nuvarande Nederländerna.

Under 900-talet ansattes Birka svårt av danska vikingar och 1007 ödelades staden så gott som helt av den norske kungen Olav Haraldsson. Efter det blev Sigtuna den stora nya handelsstaden i norden.

Under 1870 gjordes de första arkeologiska utgrävningarna på Birka. Under senare tid har det upprättats ett forskningscentrum kring vikingatida arkeologi på Björkö.

Platsen har visat sig vara en riktig skattkammare med information om de gamla skandinaviska kulturerna. Flera böcker och tv-program har gjorts om utgrävningarna.

Sigtuna

Ett annat silverkors hittat i Sigtuna. Det är yngre än fyndet på Birka och lite finare utformat.
Ett litet silverkors hittat på Birka. Kanske har det burits av en av Ansgars lärjungar.

Det vikingatida Sigtuna låg också vid Mälaren, cirka fyra mil från Birka. Staden var placerad på en halvö, som tillät ännu fler skepp att anlägga än som fick plats på Birka.

Man antar att Sigtuna grundlades omkring 970, av kungen Erik Segersäll. Det var Olov Skötkonung som fick fart på platsen som handelscentrum och man kan se hans bild på många mynt som hittats på orten.

Fram- och baksida på ett mynt präglat i Sigtuna på 1000-talet.
Sigtuna var en helt kristen stad. Bland annat har man hittat en biskopsgrav. Det förekom mycket hantverkare som spred sina produkter härifrån ut över Europa. Det verkar som om särskilt Ryssland med städerna Kiev och Novgorod varit flitiga handelspartners.


Kort om vikingen

Vendeltiden

De första städerna

Till sjöss

Skeppen

I Österled

I Västerled

Nya bosättningar

Vikingar i Amerika

Kristendomen

Arkeologi

Vikingarna idag


Till Unga Faktas startsida

Copyright © 2000-2017 Unga Fakta AB