Astronomi och tideräkning

Den egyptiska astronomin börjar redan innan forntiden. Man har hittat stencirklar vid Nabta Playa från 4000-talet f.v.t. som troligen använts för att bevaka stjärnornas rörelser på himlen. När den nedtecknade egyptiska historien tar sin början används redan 365-dagars kalender. Man delade in året i tre årstider styrda av Nilens översvämning: Översvämning, sådd och skörd. Varje årstid indelades i fyra månader tidsbestämda av månens rörelser. Varje dygn hade 24 timmar och varje dag bestod av 12 timmar, precis som i vår tideräkning. Man använde solur för att klocka in timmarna och under Sentiden brukades så kallade vatten-ur, där kärl långsamt tappades på vatten och vattenståndet markerades efter en skala på insidan av kärlet. På så sätt kunde man också hålla reda på timmarna under dagen. För oss nutida människor är det viktigt att ha koll på tiden så att vi inte kommer sent till skolan, jobbet, hockeymatchen med mera. De forntida egyptierna behövde hålla reda på de religiösa riter som måste utföras särskilda tider på dygnet, annars trodde man att gudarna kunde bli arga.

En stjärnkalender från Ramses VI grav. Den visar beräkningar av stjärnornas positioner efter var de befunnit sig över delarna i en mans kropp.

Astronomerna var egentligen därför präster. En av deras viktigaste uppgifter var att beräkna tidpunkten för Nilens översvämningar, som inträffade vid sommarsolståndet när den ljusstarka stjärnan Sirius steg upp före solen. Genom att bevaka stjärnorna och planeternas rörelser över himlen framställdes kalendrar, som markerade viktiga religiösa händelser. Man har hittat sådana kalendrar avbildade i taket på de gravar som tillhör Ramses VI och Ramses IX. Dessa kalendrar tycks visa ett märkligt sätt att mäta tidens lopp. För att fastställa hur timmarna förflöt under natten satt en man vänd mot astronomen i ett sådant läge att till exempel polstjärnan gick i en linje rakt över mannens huvud. Olika timmar under olika dagar på året bestämdes efter hur en viss stjärna placerade sig i samband med mannen framför astrologen. Var stjärnan befunnit sig vid olika tillfällens återges i tabellerna som i mitten på vänster öga, på höger skuldra och så vidare. Det här kan tyckas vara primitiva metoder, men om astronomen var erfaren kunde en mycket exakt kalender beräknas.

Astronomerna hade också en viktig del i planerandet och byggandet av tempel och pyramider. Genom beräkningar har man kommit fram till att Amun-Ra templet vid Karnak var byggt på ett sådant sätt att midvintersolen fyllde en lång korridor med ljus då den steg upp. Uppenbarligen hade detta en mycket viktig religiös betydelse, till exempel för en festival som kan ha firats där. Astronomi användes också vid placeringen av pyramiderna. De är anpassade mycket exakt för att följa väderstrecken med sina fyra sidor. Pyramiderna var antagligen så korrekt placerade genom att hitta norr eller söder, och sedan använda mittpunkten för att få fram öster och väster.