|
Panelen svarar
 Här är de frågor som har besvarats inom ämnet ekonomi. Är du intresserad av något speciellt så kan du spara tid genom att söka efter det.
Tyvärr så går det för tillfället inte att ställa några frågor om ämnet ekonomi.
Vad är ränta för någoting, och vilket syfte har den i ekonomin?
/ Filip, 17 år från Stockholm
Hej Filip!
Ränta är det priset man får eller betalar för att låna pengar av någon. När någon lånar ut pengar till en bank eller liknande genom att sätta in dem på ett konto erhåller man inlåningsränta från banken. När någon lånar pengar av banken får denne istället betala låneränta.
När ekonomin blir för "het" kan Riksbanken påverka detta genom att höja räntan. Då blir det dyrare för företag och privatpersoner att låna. Och motsatt, om man vill få bättre fart på ekonomin och öka investeringar och konsumtion sänker man räntan.
Hälsningar
Ylva |
Hej kan man köpa aktier för att bli rik? på kort tid är det större risk om man vill ha pengar fort än att man väntar en stund? om jag sparar en massa pengar och sätter in dom på banken kan pengarna få mindre värde en att man har pengar i plånboken? hur funkar det i så fall? hälsningar marianne
/ marianne, 15 år från öland
När du köper aktier i ett företag blir du en av företagets delägare. Det innebär också att du får ta del av företagets eventuella vinst. Du kan vara mer eller mindre aktiv på aktiemarknaden. En del handlar varje dag, andra kanske äger en aktie som de har kvar från år till år.
Börskurserna påverkas av många faktorer. I botten är förstås företagens resultat den grundläggande kursfaktorn. När företaget går med vinst kan vinsten (om den inte delas ut till aktieägarna) läggas till det egna kapitalet. När företag går med förlust urholkas kapitalet, och värdet på aktierna minskar.
Att handla med aktier innebär alltid att du tar en risk. Risken finns alltid att den aktie du köpt går ned och du kanske måste sälja med förlust. Du ska räkna med att det kommer att hända då aktiemarknaden inte alltid går upp.
När du handlar aktier är det viktigt att tänka igenom vilka fallgropar och risker som är förknippat med aktiehandel. Vi är alla unika med olika erfarenhet och personlighet. Vi har olika ekonomiska möjligheter att handla med aktier. Det är därför viktigt att du funderar på hur just dina förutsättningar ser ut.
• Hur mycket kapital kan jag satsa utan att det äventyrar min övriga ekonomi?
• Syftet med placeringen?
• Vilken risk vill jag ta?
• Hur mycket tid har jag att disponera?
• Hur reagerar jag om börsen går ned kraftigt?
• Har jag tillräcklig kunskap?
Det finns en mängd grundregler som är bra att följa för att känna sig säkrare och minska riskerna. Vilka av reglerna som är bäst får du avgöra. Det är du som bestämmer vilka regler som är bra för dig.
Grundregler:
1. Spara långsiktigt.
2. Sätt upp realistiska mål. Du skall förvänta dig att svenska aktiemarknaden normalt ger dig en avkastning på 8-10%. Avkastningar på 50 – 100% är inte det normala.
3. Sprid riskerna. Välj aktier i olika bolag, branscher och länder för att minska risken
4. Inget önsketänkande. Skilj på att vad du tror ska hända och vad du hoppas ska hända.
5. Köp eller sälj i omgångar. Ingen vet när toppen eller botten på börsen är nådd. Den som påstår annat ljuger och att köpa på botten eller sälja på toppen är bara tur. Inget annat.
6. Var påläst. Kunskap om bolag och hur marknaden fungerar kommer i alla fall inte att göra sämre affärer åt dig.
7. Lita på dig själv och dina kunskaper. Är du osäker – vänta med att köpa eller sälja. Skaffa mer information. Det är inte sista gången du kan köpa eller sälja just idag.
8. Stoploss. Bestäm i förväg vilken risk du vill ta och hur mycket du är beredd att förlora – på varje aktie. Om aktien går ned mer än vad du är beredd att förlora – sälj.
9. Våga vara aktiv. Våga förändra i din portfölj och ta hem vinster och ändra branscher. Konjunkturen förändras och förutsättningarna för dina aktier förändras över tiden.
10. Följ börsens trend. Börskurser kan ha långa trender med uppgång, liksom långa trender med nedgång. Köp om trenden är upp och avvakta när trenden är ned. Trenden är din vän.
11. Bry dig inte om den sista tio procentens uppgång. Hellre ta hem en vinst i tid än att vara med på en kraftig nedgång. Det finns inget krav på att du alltid ska vara fullinvesterad.
Vill du veta mer om aktier kan du fråga på ditt bankkontor. Du kan också få mer information om aktier genom Aktiespararna som är en organisation med lokalavdelningar som bl.a. ordnar aktieträffar. Hos Aktiespararna finns Unga Aktiesparare som vänder sig till alla som är under 29 år och är intresserad av aktier.
Lycka till!
Ylva
|
hej jag en mynt fråga. jag har en 50 öring från 2005 som är brons färgad allså inte koppar färgad utan brons färgad och jag undrar vad en sån skulle kunna vara värd? har själv aldrig sett en sånn innan trodde det var en 10 krona när jag fick den nu ligger den i säkert förvar. tack på förhand
/ Christoffer, 19 år
Hej Christoffer!
Jag vet faktiskt inte om den kan vara sällsynt och värd mer än just 50 öre. Du kan ta med den till en mynthandlare och se om de kan värdera den.
Annars är det så att just 50-öringen blir ogiltig efter den 30 september 2010. Riksbanken har gjort undersökningar som visar att 50-öring nästan bara används som växel från handeln och att den inte används för att betala med. Bland allmänheten ansåg två av tre att myntet inte längre behövs. Även handeln vill att myntet avskaffas. Den sista dagen för att betala med mynten blir den 30 september 2010. Efter det går det att lösa in dem i bank under en tid.
Just nu pågår insamlingen "Dammsug Sverige" som har till syfte att samla in så många 50-öringar som möjligt till förmån för utsatta och övergivna barn. Mottagare är BRIS, Childhood och SOS Barnbyar. Insamlingsbössor finns på Sveriges samtliga Swedbankkontor, Sparbankskontor, Bishops Arms och Elite Hotels.
Hälsningar
Ylva
|
Hej Ylva!
Jag har några frågor.
Vad är/betyder:
- den offentliga sektorn?
- den privata sektorn?
- skattefinansierat?
- kapitalinkomster?
- opposition?
Tack på förhand!
/ Stina, 17 år från Stockholm
Hej Stina!
Offentlig sektor är den gemensamma verksamheten som drivs åt det allmänna av stat, kommun, landsting och de EU-institutioner som finns i ett land. Exempelvis vård och omsorg, utbildning, rättsväsendet, försvaret, skatteverket, statliga och kommunala bolag, etc.
Till den privata sektorn brukar man räkna hushåll och privatägda företag.
Skattefinansierat är det av t.ex. skola, vård och omsorg som betalas med våra skatter.
Inkomst av kapital är en inkomst som man får från sparat kapital till skillnad från Inkomst av tjänst som man får från arbete. En vanlig typ av kapitalinkomst är ränta på sparade pengar. Andra typer är realisationsvinst vid försäljning av värdepapper (t.ex. aktier) eller fastighet och utdelning på värdepapper. I Sverige är skatten på kapitalinkomster 30 procent.
Opposition är de politiska partier som inte har regeringsmakten. Just nu när alliansen (Moderaterna, Folkpartiet, Centern och Kristdemokraterna) bildar regering är det Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet som är i opposition.
Hälsningar
Ylva
|
Hej Ylva
jag är 11 år och undrar om det finns nåt bankort som jag kan få (jag ska T.ex. köpa i affärer med det)
blir jätte glad om jah får nå svara
/ maxi, 11 år från söderhamn
Hej maxi!
Nej inte när du är 11 år men med dina föräldrars tillåtelse kan du skaffa ett bankkort när du fyllt 13 år.
Ni får gå till banken tillsammans för att de måste skriva på ett papper (en fullmakt) som ger dig rätt att själv ta ut pengar från ditt konto med kortet.
I Swedbank och Sparbankerna finns ett särskilt bankort för unga mellan 13 och 26 år som heter bankkort Visa Ung. Det är till för dig som hellre använder ditt kort för köp direkt i butiken än för att ta ut pengar i uttagautomaten. Med kortet har du 12 st fria kontantuttag per år. Alla uttag därefter kostar 5 kr per styck. Det betyder att det blir billigare för dig att använda kortet för köp i butik än för att ta ut pengar i automaten. Däremot kan du be om att få höja beloppet när du handlar och på så sätt få kontanter i handen - detta kostar inget extra.
bankkort Visa Ung har inget årspris och ingår i bankens ungdomserbjudande.
Hälsningar
Ylva |
Hej, jag undrar om det finns några sommarjobb för en 14 åring? Och då menar jag inget privat som typ sitta barnvakt och skotta o.s.v. och inte heller dela ut reklam för det är det så dålig lön på. Har du några förslag på något annat om det inte finns något annat så vill jag gärna ha några förslag på lite olika reklam utdelningar. Dom ska finnas i skellefteå. Tack på förhand =)
/ Anna, 14 år
Hej Anna!
Det kanske finns någon bärodlare där du bor som söker sommarjobbare. Känner du inte till någon kan du kolla med Hushållningssällskapet som har kontor bland annat i Skellefteå. De brukar ha koll på alla lokala odlare.
När det gäller reklamutdelning kan du prova att söka på "reklamutdelning" på Internet. När du hittat företag som söker utdelare kan du se om de söker utdelare i Skellefteå.
Lycka till!
Ylva |
Hej!
Hur mycket pengar i veckopeng är det vanligast att få vid 10 år?
/ Tea, 9 år
Hej Tea!
Veckopengen för den som är 10 år är i genomsnitt 35 kronor. Under knappen Ung Ekonomi här på Unga Fakta finns en sida som heter Månadspeng. Där kan man se hur mycket barn och ungdomar i olika åldrar i genomsnitt brukar få i månadspeng.
För att räkna ut veckopengen kan man dela beloppet med 4,3 (det är 4,3 veckor på en månad). De flesta barn får en jämn summa som veckopeng eller månadspeng.
Hälsningar
Ylva |
hur mycket ska man få om man inte äter godis på ett år?
/ mi, 9 år från säger jag inte
Hej mi!
Det finns tyvärr ingen tabell man kan gå in och se hur mycket man ska få om man inte äter godis. Det är en överenskommelse som man kan göra mellan föräldrar och barn och kan ju se lite olika ut bland annat beroende på vilken ekonomi man har eller hur mycket godis man äter. Börja med att beräkna hur mycket godiset kostar under ett år och med det beloppet som underlag bestämma hur mycket du ska få. Istället för en summa pengar kan man ju som belöning t.ex. ha att man gör något roligt tillsammans på semestern.
Lycka till!
Ylva |
Hej Ylva!
Jag är en nyfiken tjej som har tre frågor:
1. I vilken ålder brukar man få ta hand om barnbidraget själv?
2. Hur mycket får ett barn i barnbidrag per mån?
3. Får man lika mycket i barnbidrag, oavsett vilken ålder man har? T.ex. att om man är 14 och inte 10 så får man 100 kr mer.
Tack för ditt svar!
/ Alice , 11 år från Karlstad
Hej Alice!
Fråga 1: När man börjar högstadiet brukar många få ta ett större ansvar för sin egen ekonomi och därmed även få en större del av barnbidraget att ansvara för. Den genomsnittliga månadspengen ökar då från ett par hundra kronor till 400 kr när man är 13 år, 580 kr när man är 14 år och 700 kr när man är 15 år. Hela beloppet får de flesta inte ta hand om själva förrän man börjat gymnasiet och får studiebidrag istället för barnbidrag.
Fråga 2: Barnbiraget är 1050 kronor per månad och utbetalas t.o.m. barnet fyller 16 år.
Fråga 3: Beloppet är lika stort oavsett ålder, så om barnet är 10 eller 14 år spelar ingen roll.
Hälsningar
Ylva |
heeeeeeej ;P jag undrar hur mkt föredldrarna ska köpa paket för till var och en i 12-års olden , jag fick typ för 500 är de lagom ? min kompisar fick jätte mkt saker :´(
/ dedu , 12 år från västervik
Hej dedu!
Julens verkliga värden är ju inte hur många paket man får eller för hur mycket. Julen handlar egentligen om värme, enkelhet, glädje, vänskap och gemenskap. Det finns därför ingen tabell där man kan gå in och läsa av hur mycket man ska få eller köpa julklappar för.
God Jul och Gott Nytt År!
Ylva |
Vad innebär det att ha bra ekonomi?
/ Annie, 11 år från Skurup
Bra ekonomi behöver inte betyda att man har jättemycket pengar. Istället kan man nog säga att man har bra balans mellan inkomster och utgifter och att man har koll på dessa. Att man har ett sparande och en reserv för oförutsedda utgifter så att man inte behöver låna till allt, t.ex. om bilen, tvättmaskinen eller TV:n går sönder och behöver lagas eller bytas ut. Man kan också ha råd att kosta på sig något extra ibland.
Hälsningar
Ylva |
vilket godis är billigast i sverige ????
/ dedu, 7 år
Hej dedu
Jag vet faktiskt inte vilket godis som är billigast. Men vi svenskar är världsmästare på att äta godis. Vi äter i genomsnitt sjutton kilo godis per person och år, medan den genomsnittliga EU-medborgaren äter sju kilo per år.
För ett par veckor sedan var författarna till boken "Godis åt folket" Thomas Hedlund och André Persson med i SVT. Där berättade de om hur det kom sig att vi äter så mycket godis. De förklarade det med att det finns plockgodis i affärerna där man själv tar de sorter man gillar. Och när det kanske finns hundra sorter att välja på är det lätta att köpa lite mer än man tänkt från början.
Till de större helgerna lockar ofta handlarna med godis från 3.90 kronor per hekto. Enligt Konsumentprisindex (KPI) har priset på godis faktiskt sjunkit, från att ha legat kring sju kronor per hekto vid mitten av 80-talet, enligt André Persson.
De berättade också att vi har en gammal godistradition i landet. I mitten av 1800-talet blev Sverige självförsörjande på sockerbetor. Det gjorde att sockret blev billigt och därmed tillgängligt - alla hade råd att köpa godis. Vid förra sekelskiftet hade Sverige över 100 karamellfabriker. Du kan se programmet på: http://svt.se/2.22620/1.1749680/svenskarna_ater_mest_godis_i_varlden
Hälsningar
Ylva |
Hej Ylva!
Jag har en fråga. Vad är en budget?
/ Linnéa, 14 år från Märsta
Hej Linnéa!
En budget är en sammanställning av framtida planerade inkomster och utgifter. Med hjälp av en budget får du en tydlig bild av hela din ekonomi. Vilka inkomster har du? Hur stora utgifter har du? Blir det pengar över eller går du på minus?
Man brukar skilja på fasta och rörliga utgifter. Fasta utgifter är sådana som man brukar få räkningar på. Det kan vara hyra, lån, medlemsavgift, telefon, försäkring, dagisavgift, bilskatt med mera. Det är ofta ganska lätt att veta hur stora de brukar bli.
Rörliga utgifter är resten: mat, kläder, bensin, nöjen, hårklippning, tvättmedel, godis etc. Att beräkna hur stora de blir på ett år kan vara betydligt svårare.
För att följa upp om budgeten håller och för att få reda på vart pengarna verkligen går kan du föra kassabok.
Här på ungafakta.se under knappen Ung Ekonomi och sedan rubriken Egna pengar kan du ladda ner förslag på budget- och kassaboksblad.
Lycka till!
Ylva |
Vad är Giro och Amortering????
//Julia 11 år från Vargön
/ Julia Eriksson, 11 år från Vargön
Hej Julia!
Giro är ett sätt att överföra pengar från ett bankkonto till ett annat, till exempel när man ska betala en räkning från sitt personliga bankkonto till ett företag.
Man fyller i sitt eget kontonummer, mottagarkonto och beloppet som skall betalas. Sedan sköter girot överföringen. Idag är det vanligast att man gör överföringarna via Internet men en del använder fortfarande giro med pappersblanketter.
Det finns två olika giron i Sverige - Bankgiro och PlusGiro. Bankgirot ägs gemensamt av största bankerna i Sverige. PlusGiro hette tidigare Postgirot när det ägdes av Posten, nu är det banken Nordea som äger Plusgirot.
Autogiro är ett sätt att sköta betalningarna helt automatiskt genom överföring på den dagen räkningarna ska betalas från ett bankkonto. En kontoinnehavare ger helt enkelt ett företag eller organisation genom en fullmakt rätt att ta ut pengarna för att betala räkningen från kontot.
Amortering betyder att man betalar av sin skuld på ett lån.
Hälsningar
Ylva
|
Hej Ylva det här är Axel. Jag bara undar jag gillar att hålla på med motorer jätte mycket, och jag försöker spara ihop till en cross/fiddy så jag kan få göra det jag gillar mest. Men pappa tillåter mig inte att köpa en för han säger att jag inte är intreserad! Men det vet ju han inget om. Bara undrar ifall du tycker det är skysst? mvh axel svara snabbt:D
/ Axel, 14 år från stockholm
Hej Axel!
Du kanske har någon kompis vars föräldrar är intresserade som du kan ta med din pappa till. Tillsammans kan ni visa honom hur hojen fungerar och hur rolig den är. Sedan kan du också genom att visa vad du kan om motorer kanske få honom att ändra sig.
Lycka till!
Ylva |
Hur gammal måste man vara för att betala räkningar åt sina föräldrar och dom inte kan?
/ Mervis, 14 år från Malmö
Hej Mervis!
Det finns ingen åldersgräns. Men ska någon annan än den som äger ett konto ta ut pengar från det måste man ha en fullmakt. Man kan lämna en fullmakt även till den som inte är myndig. Dock är det ett krav att fullmaktshavaren förstår innebörden av sina åtgärder. Därför brukar banken bara i mycket speciella undantagsfall acceptera omyndiga fullmaktshavare. Man får alltså kolla med banken hur man kan göra.
Hälsningar
Ylva
|
hej jag heter Patrik och jag undrar varför man inte kan skriva till sven som har hand om mynt/sedlar ??
/ Patrik, 13 år från järfälla
Hej Patrik!
Jag kan tyvärr inte hjälpa dig med den frågan då jag inte har kontakt med de andra panel-experterna på Unga Fakta. Men om du istället mailar till Unga Fakta-redaktionen så kan de säkert hjälpa dig. info@ungafakta.se
Hälsningar
Ylva |
Hej!
Vi har ett projekt i skolan om familjer. Vi skulle göra våra egna familjer och utveckla dom.
Sen fick vi en uppgift om att vi skulle kolla månadskostnaderna för mat, telefon (mobil+hem), kladär, bil, intressen, sophämtning och el/uppvärming. Vet du nån bra sida eller kan du ge mig svaret så hade det varit jätte shyst...
MVH Elias
/ Elias, 12 år från Karlskrona
Hej Elias!
På Swedbanks hemsida, www.swedbank.se , kan du hitta uppgifter och göra en kalkyl. Välj Guider och kalkyler i vänstermenyn. Sedan under rubriken Budget hittar du kalkyl - Hushållsbudget. Där kan du fylla i uppgifter och beräkna månadskostnaden. Du kan också gå till ditt bankkontor och fråga efter Fickekonomen.
Lycka till!
Ylva |
Varför står det på ung ekonomi att när man är 12 år är genomsnitts månadspengen 210kr och 13 400 varför så stor skillnad det tex inte så stor skillnad mellan 11 och 12 år?
/ Carlos
Hej Carlos!
Ofta får man ett ökat ansvar för sin egen ekonomi när man börjar högstadiet bl.a. för mobiltelefonen som man då får betala själv för. Vanligt är också att intresset för kläder blir större vilket också gör att många får mer i månadspeng som de själva handlar sina kläder för.
Hälsningar
Ylva |
jag har märkt att på senare tid har priser på många saker blivit högre. varför? har det något med lågkonturen att göra?
/ ninni, 12 år från sverige
Hej Ninni!
Sedan förra sommaren när den ekonomiska krisen och lågkonjunkturen började märkas har den svenska kronan blivit mindre värd jämfört med t.ex. dollarn och euron. Det beror på att de som placerar i valutor ofta väljer att placera i de stora valutorna när det är osäkerhet i världsekonomin. När den svenska kronan faller i värde får vi betala mer för saker vi köper från andra länder. Och de som har åkt utomlands under det senaste året har märkt att man inte fått så mycket för sina kronor när man ska växla.
Hälsningar
Ylva |
|
Föregående sida
