Klicka här för en talversion av Unga Faktas hemsida. Låt datorn läsa upp texter och innehåll för dig!

Till Unga Faktas startsida




















Panelen svarar

Här är de frågor som har besvarats inom ämnet astronomi. Är du intresserad av något speciellt så kan du spara tid genom att söka efter det.

Sökord:
Kategori:

Här kan du ställa en egen fråga till Henrik Hartman om astronomi!


hej blir det inte någon skillnad när man åker ut i rymden te x i öronen äfter som det inte är någon dragnings kraft i rymden.???
MVH/joakim

/ joakim, 14 år från Nyland

Hej Joakim!

 

Se tidigare svar.

 

/Daniel


hej hur känns det att vara i rymden ??

/ sebastina, 13 år från nyland

Hej Sebastina!

 

Se tidigare svar.

 

Hälsningar

 

Daniel


Hallå!

1. har du varit i rymden?
2. hur är det i en rymdraket?
3. vad äter man när man är i en rymdraket?

/ Jonas Lindström, 13 år från Prästmon

Hej Jonas!

 

Se tidigare svar.

 

Hälsningar

 

Daniel


Hej .. har du vare i rymden ..??är det mycket tryck i raketen när den lyfter ??:)hej då

/ joel Granlöf, 13 år från Bollstabruk

Hej Joel!

 

Jag är inte astronaut, så jag har inte varit i rymden.

 

Hälsningar

 

Daniel


hur kan venus vara så varm?
den är den varmaste planeten i solsystem.

/ daniel jonsson, 13 år från väja

Hej Daniel!

 

Venus har en tjock atmosfär som stänger inne mycket av den strålning som kommer från solen. Det funkar ungefär som ett växthus. Jorden har också en växthuseffekt, men den har lyckligtvis inte skjutit i höjden som på Venus.

 

Hälsningar

 

Daniel


hur är det i rymden? är det härligt och sväva runt omkring där ??

/ Emil Dahlberg, 13 år från kykdal

Hej Emil!

 

Jag är inte astronaut. Den ende svenske astronauten är Christer Fuglesang. Bilden på mig är bara ett montage.

 

Hälsningar

 

Daniel


vet du exakt hur många stjärnbilder det finns på himmlen?

/ Melinda, 13 år från vånga

Hej Melinda!

 

Det finns 88 stycken.

 

Hälsningar

 

Daniel


Vet du hur långt forskningen har kommit när det gäller neutrinoproblemet? Vet man att det verkligen finns mörk materia? Eller har du några bra länkar där man kan ta reda på det här?

/ Mona, 18 år

Hej Mona!

 

Man har löst neutrinoproblemet, se http://nobelprize.org/physics/articles/bahcall/. Vad mörk materia är vet man inte, men det finns något med massa som vi inte kan detektera för tillfället. Den synliga delen av universum har helt enkelt för liten massa för att alla observationer ska kunna förklaras.

 

Hälsningar

 

Daniel


jag hittar ingen fakta om Andromedagalaxen någonstans, inte en endaste bok i biblioteket! så du kan väl berätta om Andromedagalaxen för mig?

/ klara, 11 år från skåne

Hej Klara!

 

Kolla på http://sv.wikipedia.org/wiki/Andromedagalaxen. Där hittar du en hel del information. Klicka på de understrukna orden i texten för att få förklaringar av dem.

 

Hälsningar

 

Daniel


1)jag undrar om svarta hål som sägs sluka allt som kommer i dess väg, är dom som människan att de vi tar in också kommer ut tillbaka och sedan av det blir det typ nya kakor av detta? som verkar mest logiskt, eller försvinner allt de slukar på nåt sätt? som också på något sätt verkar rimligt, så länge det är jämvikt mellan antalet som dör bort och som föds till denna jord så finns det ju ingen risk för överbefolkning är det möjligen också så i ute i universum.

2)vad behövs/krävs för att bli en astronom?

/ Magnus, 24 år från Finland, Vasa

Hej Magnus!

 

1. Svarta hål är objekt som är så tunga och har så stor gravitation att inte ens ljuset orkar därifrån. Det som faller in på ett svart hål ökar bara dess massa, alltså hålet blir änny tyngre.

 

2. För att bli astronom måste du ha en naturvetenskaplig bakgrund (t.ex. från gymnasiet eller komvux). Sedan måste du läsa naturvetenskap vid en högskola eller ett universitet (4-5 års utbildning). Slutligen måste du antas som doktorand i astronomi vid högskola eller universitet. Du doktorerar i 4-5 år och sedan är du astronom.

 

Hälsningar

 

Daniel


Tack för ditt snabba och förstående svar på mina frågor som jag skickade för någon dag sedan, har några frågor till åt dig.
1) vilken världsbild dominerade under medeltiden?
2)Vad kallas den världsbild som vi har idag?
3) Hur och när tror man att jorden kommer att gå under?
4)Varför ändras stjärnhimlen under året?
5) Varför tar det 60 dagar att börja ett nytt dygn när man är på venus? Om man befinner sig på merkurius så får man vara med om två merkurius dygn medan de på jorden bara har genomlevt ett dygn?
6) Varför väger jag minst på pluto av alla planeter?
7) vad har ljus och microvågor gemensamt och hur skiljer de sig åt? Vilket är snabbast?

/ lina, 28 år från malmö

Hej Lina!

 

1. Den dominerande världsbilden på medeltiden var Ptolemaios världsbild.

2. Det beror på vem du frågar. Den vetenskapen beskriver vet jag inte om den har något namn.

3. Ser man till rent astronomiska händelser så är det säkert att jorden går under om ungefär 5 miljarder år, då solen är på väg att dö. Men mycket kan ju hända innan dess, t.ex. nedslag av kometer på jorden.

4. Jorden rör sig runt solen så att olika delar av stjärnhimlen blir synliga under natten.

5. Alla planeter har sin egen rotationshastighet. Jorden tar ungefär 24 timmar på sig för ett varv, andra planeter tar längre eller kortare tid på sig.

6. Det är viktigt att komma ihåg att din massa är konstant. Det du upplever som vikt är dragningskraften från planeten du står på. Ju större massa planeten har, desto mer drar den i dig. Pluto har minst massa av alla planeter, alltså drar den inte lika hårt i dig som de andra planeterna.

7. Redan besvarat.

 

Hälsningar

 

Daniel


var ligger plutto

/ emelie sofia ståhl, 10 år från sverige

Hej Emelie!

 

Pluto ligger längst ut i vårt solsystem. Fast ibland kommer Pluto innanför Neptunus bana. Så Pluto och Neptunus kan båda ligga längst ut. Just nu ligger i alla fall Pluto längst ut.

 

Hälsningar

 

Daniel


vad skulle hända om månen försvann?

/ Aexandra Kåhrström, 14 år från stockholm

Hej Alexandra!

 

Om månen försvann helt plötsligt i tomma intet, så skulle månens dragningskraft förstås också helt plötsligt försvinna. Jorden skulle ändra sin bana runt solen lite, men framförallt skulle vi förlora mycket av det tidvatten vi har idag. Det skulle förmodligen ha stor påverkan på livet i vattnet. Månen bromsar också jordens rotation, fast det sker så sakta att vi inte märker det.

Vad följderna av detta skulle bli kan jag inte säga, men månen är i alla fall viktig för livet på jorden.

 

Hälsningar

 

Daniel


Berätta något om planeten Venus! något kul

/ Lisa, 13 år från Uppsala

Hej Lisa!

 

Titta lite på Wikipedia. Där finns en hel del information om Venus. Kanske hittar du nåt kul!

 

Hälsningar

 

Daniel


Jag håller på och skriver en bok om sorg (min 21:a bok). Där har jag med ett stycke som lyder:
Fullmåne. Trädens grenar lyser i ett blåvitt ljus, buskarna kastar skarpa skuggor. I en öppning i det skinande molntäcket är himlen blåsvart. Mitt i den månen… och en skarpt lysande stjärna.
Vad var det för stjärna. Det var i november. Och det var i söder. Det kan ju inte vara Sirius?
Hälsningar
Tord

/ Tord Wallström, 76 år från Veb eröd

Hej Tord!

 

Den 14 november stod månen och Mars ganska nära varandra på himlen, Mars till vänster om månen. Klockan 22 var de i söder. Den 16 november var det fullmåne, så månen var den 14 näst intill full. Mars lyste ganska starkt, starkare än någon annan stjärna i närheten.

 

Hälsningar

 

Daniel

 

 


1)varför är solnedgången vackrare (rödare) i de länder där det finns många kolkraftverk?
2)Vad har ljus och microvågor gemensamt och hur skiljer de sig åt? Vilket är snabbast?
3)Vilken färg är det på himlen om man står på månen och varför?
4) Kärnfusionenside är "stulen" från solen, varför,hur?
5)Varför motsvarar ett år på jorden endast 88 dygn på merkurius medan det tar jordiska 164 år på neptunus innan det börja ett nyttår?

/ lina, 28 år från malmö

Hej Lina!

 

1. Solljuset består av alla färger i spektrat, vilket får det att se vitt ut. Du kan se detta genom att låta solljuset passera ett prisma, t.ex. ett prisma i ett prydnadsföremål, eller på färgerna i regnbågen. I jordens atmosfär finns det mest kväve och syre. Dessa molekyler sprider den blåa delen i solljuset, medan det gula, orange och röda ljuset passerar genom atmosfären i princip obehindrat. När solen står högt på himlen tar ljuset den kortaste vägen genom atmosfären. Det blåa ljuset sprids effektivt av kväve och syre och himlen blir blå. Ju längre ner på himlen solen står, desto längre väg måste solljuset ta genom atmosfären. Och ju längre väg ljuset tar, desto mer blått ljus förlorar det eftersom fler kväve- och syremolekyler kan sprida ljuset. Så ljuset från solen blir mer och mer orange eller rött. Om det finns föroreningar i luften kan mer ljus spridas, även det gula och orange, och solnedgången blir ännu rödare. Även om det är vackert, beror de röda solnedgångarna på miljöförstörande utsläpp, vilket kanske inte är så kul.

 

2. Ljus och mikrovågor är två benämningar på samma sak. Ljus är vågrörelser av elektriska och magnetiska fält. Dessa kan finnas var för sig, men när de samverkar ser vi det som ljus, om det har rätt våglängd. Mikrovågor har en våglängd på några centimeter, medan det ljus vi ser har en våglängd som är betydligt kortare, en miljondel så kort som mikrovågor. Det finns också radiovågor som kan ha våglängder på flera meter. Ultraviolett strålning, Röntgenstrålning och gammastrålning har kortare våglängder än synligt ljus. Ju kortare våglängd, desto mer energirikt är ljuset (det är därför ultraviolett ljus från solen kan förstöra våra celler i huden). Så förutom våglängden är det inget som skiljer synligt ljus och mikrovågor. Båda utbereder sig med ljusets hastighet.

 

3. Färgen på himlen på månen är svart, eftersom månen inte har någon atmosfär som kan sprida det blå ljuset (eller något annat ljus).

 

4. Fusionen går ut på att man slår ihop två atomer så att produkten blir lättare än den sammanlagda massan av de två atomerna för sig. Den "förlorade" massan omvandlas till bland annat ljus, som kan omvandlas till annan energi. Tyvärr är fusion mycket svår att få till. Det fina med fusionen är att restprodukten blir ofarlig och att man kan få oerhört mycket energi ur lite massa.

 

5. Ett år är den tid det tar för jorden att gå ett varv runt solen. Självklart är ett jordår lika lång tid var man än befinner sig; på Merkurius eller Neptunus. Men Merkurius ligger närmare solen än jorden och går ett varv runt solen på, som du skriver, ungefär 88 jorddygn. Så om vi levt på Merkurius, hade vi sagt att den tiden varit ett "merkuriusår". Neptunus ligger nästan längst ut i solsystemet och tar hela 165 jordår på sig för att gå ett varv runt solen (hade det tagit bara ett jordår hade hastigheten i banan behövt vara oerhört mycket större!).

 

Hälsningar

 

Daniel


kan ja få lite information om rymdsondr. För att jag jobbar med det i skolan.

/ david, 13 år från göteborg

Hej David!

 

Jag kan inte så mycket om rymdfart, så det kanske är bäst om du frågar någon som kan det bättre. Men börja först att leta information själv, för du får nog ingen hjälp om du inte har mer direkta frågor.

 

Hälsningar

 

Daniel


Hej!
Vad är anledningen till att tempraturskillnaden är så hög på månen (dagtid +110 grader och nattetid -170 grader)?
Mvh Johan

/ Johan Attack, 18 år från Danderyd

Hej Johan!

 

På månen finns det ingen atmosfär, som kan jämna ut temperaturskillnaderna mellan natt och dag. Solen värmer upp månytan på dagen och det mesta av värmen strålar ut under natten, vilket gör att ytan blir kall.

 

Hälsningar

 

Daniel


varför kallas venus för aftonstjärna och morgonstjärna för?

/ lina, 14 år från hemligt

Hej Lina!

 

Venus ligger innanför jordens bana runt solen och kommer därför aldrig särskilt långt från solen, sett från jorden. Det gör att Venus alltid ses vid gryning och skymning.

 

Hälsningar

 

Daniel


Om man befinner sig i rymden och tittar ner på jorden, ser man då vilka färger jorden har där det är hav och land?

snälla svara på denna fråga

/ Emma, 13 år från Hemligt

Hej Emma!

 

Ja, det gör man. Titta t.ex. på http://www.truecolorearth.com/tce-Scandinavia.htm. Förutom de röda prickarna och linjerna mellan länderna stämmer färgerna. Det vita är snö, förstås.

 

Hälsningar

 

Daniel

Föregående sida1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 Vidare till fler svar
















Det är vi som satsar på Unga Fakta! Copyright © 2000-2024 Unga Fakta AB