Scrolla upp
Dra för att scrolla upp och ner
Scrolla ner

Böcker

Redan under medeltiden började man dikta upp historier om riddare. De flesta liknade säkert varandra på många sätt, och har därför blandats ihop, eller helt enkelt glömts bort.

Geoffrey Chaucer.
En av de ovanligare historierna, Canterbury Tales, skrevs 1386 av den engelske författaren Geoffrey Chaucer (ca 1343-1400). Han vävde ihop en serie berättelser genom att låta dem berättas av en grupp pilgrimmer på väg till staden Canterbury. En av pilgrimmerna är en erfaren riddare, som återger sina äventyr i det heliga landet, där han kämpat mot turkar och morer i 50-talet strider.

Vanligtvis handlade berättelser från den här tiden om otroliga och sagolika hjältedåd, men Chaucers figurer är vanliga människor som rör sig i vad som då var nutiden.

De gamla sagorna om kung Arthur och hans riddare har alltid visat sig vara populära. Från att ha omnämnts i sånger och ballader blev hjältarna så småningom föremål för skrivna historier.

Thomas Malorys Morte d´Arthur (ca 1469) är den första skrivna samlingen av Arthur-sagor, som innehåller allt det vi känner igen från böcker och filmer. Trots allt är det naturligtvis de talade sagorna som höll historierna vid liv genom generationerna.

På senare tid har vi mestadels amerikanen Howard Pyle (1853-1911) att tacka för historiernas överlevnad. Han samlade under slutet av 1800-talet ihop historierna om Arthur, Merlin, Morgan le Fay och många av riddarna kring runda bordet.

Efter att ha skrivit om det gamla, ibland obegripliga, skrivspråket till modern engelska, illustrerade han texten och gav ut berättelserna i en serie böcker. Dessa är fortfarande mycket läsvärda, och är ganska lätta att hitta på biblioteken.

Pyle gjorde också en liknande, än mer berömd, samling av legenderna om Robin Hood. Det är från denna bok som allt vi idag vet om figuren kommer ifrån.

Arthur-sagorna har kittlat många författares fantasi. Riddarna kring runda bordet är nog de vanligast förekommande i litteraturen.

Engelsk utgåva av "Svärdet i stenen".
T. H. Whites (1906-1964) bok "Svärdet i stenen" (1958) har blivit en historia för lättsinta människor i alla åldrar. Man får här följa Arthurs uppväxt, och hur han fostras av trollkarlen Merlin, som kärleksfullt kallar sin elev "Vårtan".

Senare böcker tar upp andra skeden i Arthurs liv, bland annat kärlekstriangeln mellan honom, Guinevere och Lancelot, och den tragedi som avslutar allt.

Mark Twain.
Den amerikanske författaren Mark Twain (1835-1910) hade en annan, lite lustigare vinkling på historien, som nog var typisk för honom.

"En yankee vid kung Arthurs hov" (1889) handlar om en man som efter ett hårt slag i huvudet finner sig transporterad till det sagolika Camelot. Först känner han sig aningen vilse, men finner sig strax till rätta, och hjälper bland annat kungen ur kniviga situationer genom att uppfinna krut.

Sir Walter Scott.
På 1800-talet återkom historiska äventyrsromanener som populär läsning, mycket tack vare den skotske författaren Sir Walter Scott (1771-1832).

Ivanhoe.
En av hans mer berömda böcker är Ivanhoe (1820), där den unge hjälten med samma namn just återvänt från Richard Lejonhjärtas misslyckade korståg.

Han tvingas ta sig an tre skurkaktiga riddare, som hjälper prins John att försöka ta över Englands tron. Richard lurar i snåren maskerad till den Svarte riddaren, och innan historien är slut har även Robin Hood dykt upp och ordnat belägringen av en borg.

Ivanhoe är en av de riktigt stora, klassiska äventyrsromanerna, som kan läsas av folk i alla åldrar.

Boken är också viktig på ett annat plan. Förutom spänningen i själva berättelsen, visar den också på livet i det medeltida England då det saxiska folket levde under normandernas ockupation.

Miquel de Cervantes.
Scott vävde också in sin personliga protest mot judehatet, antisemitismen, som var vanlig under medeltiden. Tyvärr måste vi konstatera att den delen av boken fortfarande är lika aktuell.

Don Quijote.
En av litteraturens mer ovanliga riddare - en riddare som inte är någon riddare - är Don Quijote.

Han dök upp i en roman av spanjoren Miguel de Cervantes (1547-1616) mellan åren 1605-1615.

Don Quijote är en adelsman som blir så förläst på gamla riddarromaner, att det slår runt i skallen på honom.

Han tror själv att han är en riddare, och ger sig ut i jakt på hjältedåd iklädd en skraltig rustning, och ridande på den magra gamla hästen Rosinante.

Med sig har han sin runde och gladlynte granne Sancho Panza. Det udda paret råkar ut för en rad vilda äventyr, medan Don Quijote söker efter sin hjärtas dam, Dulcinea.

En av de saker han gör är att anfalla en rad väderkvanar i tron att de är hiskeliga jättar. Till slut återvänder Don Quijote hem, ledbruten och sjuklig, och återfår strax innan han dör sitt förstånd.

Cervantes ville nog mena att man inte kan leva helt försjunken i fantasins världar. Då kan det gå illa. Just riddarromanerna var populära under 1500-talet och ansågs av många författare vara ett otyg.

Seriernas värld har visat sig vara en bra grogrund för riddarhistorier. Riddar Eldhjärta har i historisk miljö kämpat sig igenom flera spännande seriealbum.

Prins Valiant.
Under 60-talet kämpade den mystiske Svarte riddaren i en amerikansk serietidning från Marvel Comics för att försvara Camelot mot den onde Mordred.

Den mest kände av dessa hjältar är nog Prins Valiant, skapad 1937 av Harold Foster (-1982).

Valiant är prins av Thule, men hamnar snart i Camelot, där han blir väpnare åt Sir Gawain.

Han upplever sedan det ena äventyret mer fantastiskt än det andra, allt illustrerat av Fosters underbara bilder. Låna gärna böckerna på biblioteket!

I samma takt som läsarna växte upp skaffade sig Valiant fru och barn. Serierna har på senare år tryckts om och är väl värda att utforskas.

Tempelriddaren.
Journalisten och författaren Jan Guillo har skrivet en trilogi romaner om den svenske riddaren Arn Magnusson: "Vägen till Jerusalem", "Tempelriddaren" och "Riket vid vägens slut". Arn blir inblandad i konflikten mellan de olika släkter som kämpar om makten i det rike som håller på att formas till Sverige. Han tränas av en munk i stridskonst och blir så småningom skickad till Jerusalem som tempelriddare. I Sverige måste han lämna sin älskade, Cecilia Månsdotter och deras son bakom sig.

Guillos böcker blev otroligt framgångsrika och väckte ett nytt intresse för Sveriges medeltida historia, särskilt i Västergötland där Arn-böckerna utspelar sig. 2007 blev Arn utsedd till årets skaraborgare. Guillo har också skrivit en uppföljare. "Arvet efter Arn".


Film

Böcker

Länkar



Till Unga Faktas startsida

Copyright © 2000-2024 Unga Fakta AB