Scrolla upp
Dra för att scrolla upp och ner
Scrolla ner

Jordbruket

Sumererna var skickliga jordbrukare och uppfann konstbevattningen redan 6000 år före Kristus. Man hämtade vattnet från floden Tigris och gjorde floddalen bördig. Viktiga delar av jordbrukat hade just med kontrollen över vattnet att göra och sumererna byggde kanaler, diken, dammar och reservoarer. Dessa konstruktioner hjälpte till att minska skadorna när Tigris svämmande över. Jordbruket gjorde området till en viktig handelsplats, vilket lade grunden för den sumeriska kulturen.

Kungen Ur-Namu mottar kunskap om hur man odlar av gudarna.
Uppfinnandet av plogen hjälpte också till att göra det sumeriska jordbruket framgångsrikt. Sumererna odlade råg, vete, ärtor, linser, gul lök, vitlök, purjolök, sallad, och senap. De tillverkade och sålde honung, smör, matolja och vin, som troligen gjordes på dadlar. Man förvarade och transporterade alla matvaror i lerkärl. Några av dessa tillslöts med lera som fick torka. Det gjordes troligen en mängd keramik som användes till koppar att dricka ur, tallrikar, tunnor och till och med leksaker till barnen.

Boskapen bestod av kor, getter, får och grisar. Man använde oxar och åsnor som drag och lastdjur. Sumererna fiskade mycket och jagade fåglar och gaseller.

Jordbruket var under året uppdelat i olika sysslor. Efter vårdagjämningen svämmade bönderna över sina fält med hjälp av kanaler. Efter att fälten tömts på vatten lät man oxarna trampa ner allt ogräs. Sedan ruggades marken upp med hackor och tilläts torka helt. Innan några grödor planterades plogade, harvade och krattade man sina fält tre gånger och slog jorden med pikyxor. Sumererna skördade under den torra höstsäsongen. Man använde vagnar som fungerade som tröskor. De drogs av oxar och klippte av sädens agnar. Särskilda slädar delade upp säden och sedan skilde man sädeskornen från agnarna för hand och med stora silar.

Husbygge

Det fanns varken trä eller lämpliga stensorter i den floddal som sumererna slagit sig ner i. Man tillverkade därför byggstenar av soltorkad lera och staplade dessa på varandra med våt lera som enda fogmassan. Hus byggda på detta sätt rämnade så småningom och man fick ständigt bättra på dem. Det gjorde att nya hus hela tiden uppfördes på högar av lerdamm från gamla hus. Efter en tid reste sig de sumeriska städerna allt högre över den vanliga marken. Än idag kan man se kullar i Mellanöstern, som är rester efter sumeriska husbyggen.

Rekonstruktion av sumerisk ziqqurat.
De sumeriska städerna hade ofta flera torn och många av husen var tornlika i utseende. Byggnaderna hade dörrar av importerat virke som hängde på ett stort gångjärn, och som var försedda med en sorts lås. Stadsporten var uppdelad i två dörrar. Sumererna fruktade olika sorters demoner som sades leva ute i öknen. Man såg därför alltid till att några av byggstenarna till husets grund hade skyddande magiska symboler. De mest imponerande sumeriska byggnaderna var Ziqquraten. Dessa var massiva tempeltorn uppdelade i flera nivåer med templet placerat allra överst. Några ziqqurater kunde vara flera hundra meter breda vid grunden. Förutom religiösa riter tror man att dessa byggnader användes till olika fester, som bröllop, och för att studera stjärnorna. Ziqquraten i staden Babylon ligger troligen till grund för historien om ”Babels torn” i Gamla testamentet. Sumererna uppfann troligen också valvbågen, vilket gav styrka åt huskonstruktionerna. Så småningom började sumererna använda asfalt framställt från stenkol som tätning och fogmassa när de byggde hus.

Fartyg

De tidigaste sumeriska båtarna var byggda i vass och kunde vara upp till 20 meter långa. Senare tillverkades de större båtarna av trä och de mindre i läder. När man kokte tjära fick man också fram den sega massan beck, vilken man använde som tätning mellan sömmar i lädret och skarvar i träet. Skeppen seglades långa sträcker upp och nedför floderna när sumererna idkade handel. Troligen uppfann sumererna seglet, vilket användes både till små och stora båtar. Åror i trä var också vanliga för att driva båtarna framåt.

Krig

Soldat och befälhavare i stridsvagn.
Sumererna var väldigt ivriga att kriga, särskilt mot varandra. De olika stadsstaterna i det sumeriska riket låg ofta i fejd med varandra, men dessa måste också ibland skydda sig mot attacker från andra folkslag. Större delen av den sumeriska armén verkar ha bestått av infanteri (de slogs till fots). Soldaterna bar hjälmar, spjut, dolkar och flätade sköldar. Alla hjälmar och metallvapen var tillverkade av koppar. De använde också yxor, pil och båge och troligen slungor. Sumererna använde två- och fyrhjuliga vagnar dragna av halvåsnor (ett djur som lever i öknar och på stäpper). Troligen brukades dessa vagnar inte i strid utan användes av befälhavare till och från slagfältet.

Matematik

Sumererna använde sig av ett invecklat mätsystem, som i sin tur utvecklades till vanlig räkning, geometri och algebra. Från år 2600 f Kr började sumererna använda lertavlor för att utföra multiplikation, subtraktion, dividering och geometri. De använde också det vi idag kallar de ”pythagoreiska taltripplarna” 1000 år innan greken Pythagoras gjorde de kända i sina beräkningar. Från och med år 2700 f Kr började sumererna använda kulramar när de räknade och det verkar också som om en sorts räknesticka tagits i bruk inom astronomin. Geometrin var viktig i jordbruken, när man räknade ut hur olika odlingsytor skulle delas upp. Sumererna använde ett talsystem baserat på 60, vilket ännu lever kvar i vår 60 minuters timme och 360 graders cirklar. Genom att använda matematik kunde sumererna beräkna sannolikheter och använde denna kunskap till att förutse hur vädret skulle bli. Efter att akkadierna invaderat Sumer avstannade utvecklingen av matematiken, fast den fortsatte att användas i astronomin.

Astronomi

Stjärnbilden stenbocken, av sumererna kallad Suhur masch.
Det vi vet om sumerisk astronomi kommer från de allra tidigaste babyloniska listorna över stjärnor. Stjärnorna har här sumeriska namn, viket gör att man kan anta att sumererna visste ungefär lika mycket om stjärnhimlen som de första babylonierna. Man har också hittat sigill i lera vilka visar olika stjärnor på himlen. Troligen användes de höga byggnader som kallas ziqqurater som observatorier. Det enda hjälpmedlet som astronomerna verkar ha använd var en sorts räknesticka för att mäta och beräkna månens och stjärnornas rörelser. Astronomin låg till grund för hur sumererna beräknade tiden över året. Till exempel var månaderna uppdelade efter hur månen rörde sig över himlen. Kunskaperna om stjärnornas rörelser användes för att försöka beräkna och förutse framtida händelser. Detta var alltså början på astrologin, där man utgår ifrån att stjärntecknen i zodiaken kan påverka människors liv med sina rörelser över himlen. Stjärnbilderna Oxen, Lejonet och Skorpionen har troligen sina ursprung hos sumererna. Den sumeriska astronomin (och senare den babyloniska) lade grunden för den astronomiska forskningen i större delen av Europa och Asien. Den är därför ursprunget till vår moderna astronomi.

Medicin

Sumererna trodde att alla sjukdomar berodde på att en demon kommit in i människokroppen. Alla mediciner var därför menade att orsaka demonen så mycket vånda att den lämnade kroppen. De flesta sumeriska mediciner var därför olika sorters laxermedel och urindrivande preparat. Man känner också till en salva som tillverkades av salpeter blandat med mjölk, ormskinn, dadlar, myrten, cassia, timjan, grankåda, fikon och päron. Denna blandning kunde också blandas med vin eller öl och sväljas. Medan man väntade på att den sjuke skulle tillfriskna placerades ett lamm eller en staty i samma rum. Tanken var att demonen, när den lämnade patientens kropp, skulle hoppa över i statyn eller lammet. När detta bedömdes ha skett slaktades lammet eller statyn täcktes med asfalt.

Handel

Man har hittat resterna av smycken med stenar och pärlor från en mängd platser i Mellanöstern, vilket tyder på att Sumererna hade ett väl utvecklat nätverk för handel. Troligen köpte de också råvaror från Afrika. Cederträ från Libanon var en av de vanligaste handelsvarorna. De sumeriska hantverkarna var mycket skickliga och sålde ofta färdiga föremål som smycken och verktyg, gjorda av råvaror från de länder som köpte deras varor. Sumererna använde slavar, fast de användes aldrig som en handelsvara.



Till Unga Faktas startsida

Copyright © 2000-2024 Unga Fakta AB