Kan du se mig?

Dig kommer jag väl aldrig att få,
men var eviga natt drömmer jag om dig ändå.

Jag bor i din glömska men med min dröm tätt intill,
jag önskar och hoppas att du skall bli min.

Om ändå en dag, vi två blev ett,
då kunde jag dö, mitt liv skulle då vara komplett.

Men varje dag när jag vaknar ur drömmen,
blir jag påmind om sanningen, att du inte alls står vid dörren.

Du ser mig som vanlig, en i mängden.
Åh, eftersom du ändå inte ser mig, undrar jag varför jag inte är hängd än!

Jag hör till din underbara röst,
det är ju min ända tröst.

Om du någonsin dör, skall jag stå vid din sida,
jag kommer då vara den som mest får lida.

Jag är bara en simpel flicka,
en som alltid går utan en enda slant i sin ficka.

Fattig och ensam står jag framför dig,
jag undrar och tänker ifall du ens kan se mig?