Eftertanke. Vi i fjärran hör, en dov och dunkel ton
Som en trumma gör när den trummas på med horn.
Vi lämnar denna värd och beger oss ut i världen.
Vi kommer till en plats där samtal, förståelse och förlåtelse sedan länge är bortglömt.
Vi vaknar upp och inser att vi bara hade drömt
Eller har vi det?
Skriven av Wolf, 18 år. |