En slända Det sitter en slända och gråter,gråter över en förlorad ungdom.Redan i gryningen gråter hon inombords,för hon vet att tiden är dyrbar. Under några skälvande timmar ska hon uträtta det som andra har ett helt liv på sig att göra.Det finns så mycket hon vill se,så många hon vill träffa.Men hon vet att hon inte kan få allt.
Hon känner sig rik ändå.Hon har fått känna solen,och ändå hann hon bara putsa sina lilaskimrandevingar och sin blåskimrande kropp. Skriven av Emma Gustavsson, 14 år från Blekinge. |