Ett blekt minne

Jag kommer ihåg ditt skratt.
Hur du lätt kunde få fnatt.
Hur sprallig du en var.
Även om någon dör.
Så kunde du alltid få mig på humör.
Du log alltid, nätt och jämnt.
Du tålde alla skämt.
Och om mitt hjärta brast kunde du laga det.
Och om jag hade något jag inte ville säga så sa du: " Sig det jag vet."
När jag grät så torkade du mina tårar.
Och bärettade om landet med tusen månar.
Jag kom ihåg när du gav mig min förtsa kyss och jag önskade att du aldrig skulle gå.
Men du gjorde det ändå. Sorgen den var stor.
Men det är bara ett blekt minne.......