Vem tror på Sjöjungfrur?

Skriven av Vera Stjernberg, 10 år från Huddinge.

Många tror de har sett en sjöjungfru, men oftast är det inbillning eller nånting som har sett ut som en sjöjungfru. Dethär hände för några år sen .

Det var hos min kompis Nina det hände. Jag skulle vara på hennes landställe några veckor under sommarlovet. Då hade hon sagt att hon sett en sjöjungfru i sjön vid deras hus. Så en dag åkte hon och jag ut på sjön i en liten rodbåt. Men... ingenting hände. Så vi började ro tillbaks. Men då hände det! Båten vällte omkull! Nånting tog tag i våra fötter och drog ner oss under vattenytan! Sedan svimmade jag. Jag vet inte vad som hände med Nina, men när jag vaknade satt hon bredvid mig. Sen kom det fram en sjöjungfru från en klippa. Hon sa att vi hade fått ett uppdrag. Vi skulle hämta Livets Snäcka från en djup avgrund i havet.
- Hur ska vi klara det vi knappt kan hålla andan i 20 sekunder? frågade jag.
- Ni kommer att få en dryck, sa sjöjungfrun. Den gör så att ni blir en sjöjungfru i 3 timmar.
- Coolt! sa Nina. Tror du att det kan bli farligt?
- Ja, det tror jag, svarade jag.
- Men ni ska få lite saker med er. Följ mig.
Vi följde efter sjöjungfrun som tydligen hette Blå Mussla. Så kom vi till en annan grotta. Där fick vi en snäcka som blåste ut skyddsbubblor om man öppnade den. Sen fick vi sjögräsrep och korallgodis. Innan vi simmade ut drack vi drycken. När vi kom ut ur grottan såg vi avgrunden. Den var väldigt mörk. Men vi simmade ner där iallafall. När vi kommit en bit möte vi en haj. Men vi hade också fått en litet ostron som var en djurtolk. Vi sa till hajen att vi inte ville honom illa. Så fortsatte vi. När vi kommit ganska lång bit såg vi en Lysfisk. Men tillslut såg vi Livets Snäcka. Men... den vaktades av en bläckfisk! Så jag gjorde en skyddsbubbla och hoppade in i den. På så sätt kunde inte bläckfisken få tag i mig. Jag fick distrahera bläckfisken tills Nina fick tag i Livets Snäcka med sjögräsrepet. Nina fick tag i Livets Snäcka och vi simmade därifrån. När vi kom tillbaka till grottan gav vi Livets Snäcka till Blå Mussla, gav tillbaka sakerna och om 2 min skulle vi bli människor igen. Så vi simmade upp till vattenytan igen och gick hem. Nu visste iallafall vi att sjöjungfrur faktist fanns!